Vad är Aspergers syndrom och autism?

Aspergers syndrom beskrevs första gången 1944 och tillhör det autistiska spektrumet. Ibland påstås att AS helt enkelt är autism utan begåvningshandikapp. Autism med begåvningshandikapp (klassisk autism, Kanners syndrom, LFA) finns hos ca 1 promille av befolkningen. Tillståndet innebär lägre intelligens, sen talutveckling, ofta ytterligare funktionshinder, samt stort behov av praktisk hjälp. Aspergers syndrom och högfungerande autism (ungefär samma sak) finns hos ca 5 promille av befolkningen. Dessa personer har normal till mycket hög intelligens, men fungerar i grunden annorlunda än andra människor. Besläktade tillstånd är bl a Damp, ADHD och Tourettes syndrom. De flesta som har fått diagnosen är män. AS ser olika ut hos olika personer och nästan ingen har alla kända symptom. Man kan även ha Aspergerdrag utan att ha Aspergers syndrom. Asperger-människans problem rör framför allt relationer till vanliga människor. Socialt umgänge är ofta en stor kognitiv belastning, troligen för att de saknar en hjärnfunktion som är specialiserad på empatirelaterade uppgifter. Andra typiska drag är: specialintressen, stor nytta av rutiner, annorlunda språkhantering, avvikande icke-verbal kommunikation och motorisk klumpighet. Det är kontroversiellt att säga, men i en del avseenden kanske Asperger-personer fungerar bättre än vanliga människor. En del med AS har en ovanlig tankeskärpa, klarsynthet och envishet och har därmed blivit mycket framgångsrika inom sina områden. "Vanliga" människors okunskap och intolerans är ofta ett större problem än den neurologiska avvikelsen i sig. Nästan alla har blivit mobbade. Aspergers syndrom är en neurologisk avvikelse, d v s hjärnan är annorlunda konstruerad än hos den genetiska/neurologiska majoriteten. Det är oklart om tillståndet alltid är handikappande. Orsakerna är helt biologiska och till största delen genetiska. Psykologiskt sett finns AS/HFA i kärnan av personligheten. Det är inte ett skal eller ett bihang, utan personens innersta. Därför är det viktigt att alla inblandade verkligen accepterar tillståndet. Även om AS inte på något sätt går att bota, finns det mycket stora möjligheter till utveckling. Detta kan ske genom att personen: lär sig hur han själv och AS fungerar, utvecklar problemhanteringstekniker, bygger upp en bra social omgivning utan onödiga människor, effektiviserar sitt arbete, och finner egna alternativa vägar mot sina mål. Asperger/HFA innebär annorlunda "hårdvara" och då måste man specialanpassa "mjukvaran" till den. Många vuxna med AS/HFA är inte diagnostiserade och vet inte varför de har problem. Tyvärr finns det få läkare som har kompetens på området och hos andra grupper är kunskaperna ännu sämre. Kanske kan vi själva bli experter och sen lära dem. Den som är intresserad kan göra ett självdiagnos-test. Testet är konstruerat av en person med AS, men personen tar inte ansvar för dess riktighet.