The Bourne Identity berättar historien om en man som räddas från en säker död utanför den Italienska kusten av en fiskebåt. När han återhämtar sig, råkar mannen ut för total minnesförlust, med varken identitet eller bakgrund. Nu börjar mannens desperata jakt efter sanningen. Till sin hjälp har han den hemlighetsfulla Marie och snart inser han att han de jagas av lönnmördare.
Robert Ludlum är en av de där thrillerförfattarna som älskar att skriva träiga tegelstensromaner med en handling som är så komplicerad och så våldsspäckad som möjligt. Några av dem har filmatiserats med tämligen mediokert resultat. Sam Peckinpah gjorde som sin sista film en relativt misslyckad version av The Osterman weekend och Richard Chamberlain var blek som vanligt i TV-thrillern Identitet okänd.
Den var baserad på boken med samma namn och som i original heter The Bourne identity. Och det är följaktligen samma litterära grund till den film, som nu går upp på bio i Sverige och som här fått behålla originaltiteln. Matt Damon spelar huvudrollen och resultatet har blivit en actionthriller som är långt bättre än vad jag hade väntat mig.
En man som har tappat minnet fiskas upp av några fiskare i Medelhavet. Mannen har flera färska skottsår i kroppen. Minnesförlusten verkar total, förutom att han är oväntat skicklig på att slåss. Händelseutvecklingen leder till att han får veta att han har ett namn, Jason Bourne, och att han troligen har varit anställd av en underrättelseorganisation. Tillsammans med en kvinna vars bil han tvingat till sig beger han sig till Paris, där han fått veta att han har en lägenhet. Men lönnmördare väntar på honom, och han måste slåss för sitt liv på den franska huvudstadens gator, samtidigt som han måste försöka minnas vad det är som har gjort honom till ett sådant hot mot någon.
Mer ska inte ordas om handlingen, för den bygger till stor del på överraskningsmoment. Låt här bara vara sagt, att Matt Damon är en överraskande bra och övertygande actionhjälte (skyhögt mer övertygande än vad hans polare Ben Affleck var i den förskräckliga Sum of all fears), att Franka Potente (från Spring Lola och den kommande Prinsessan och krigaren) fungerar utmärkt som Bournes till en början ofrivilliga kompanjon och att regissören Doug Liman på ett förtjänstfullt sätt utnyttjat Paris och bland annat lyckats åstadkomma en biljakt som faktiskt känns riktigt fräsch och innovativ. Filmen är spännande och har en hög puls som den bibehåller rakt igenom.
Det enda negativa är den svenska åldersgränsen. Hur kan en film med brutala kampsportsslagsmål, blodiga skottdueller och rena avrättningar få en 11-årsgräns?
Filmen "The Bourne Identity"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar