Bildemonstration 13 december i Stockholm

Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk

Föreningen mot det maktmissbruk som breder ut sig i näringsliv och offentlighet.

Vill Du göra något åt; Idiotiska fallskärmsavtal? Astronomiska direktörslöner? Feta options- och bonusavtal? Orimliga pensioner?



Listan kan göras lång, men detta kommer att prioriteras.

Ordförande Janne Allebo Bastuv.4, 922 31 Vindeln Tel: 0933-13090

Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk

"Filmen "Dålig uppfostran"

Ignatio och Enrique går i samma stränga, katolska skola under flera år. De blir nära vänner och upplever med varandra den första kärleken. 15 år senare återförenas de båda männen.

Regi: Pedro Almodovar
I rollerna: Gael G. Bernal, Fele Martinez

I Almodovars filmer kliver vi in i en helt egen värld, där allt från ton, stämning och handling känns helt unikt, kreativt och absurbt.

I Dålig uppfostran finns allt detta. Det går inte annat än att sugas upp av detta komplicerade nät av händelser i olika tidsepoker, misstänkt inspirerat av Almodovars ungdom.

Bernal är fenomenal både som ung beräknande skådis och transvestit. Men här övertygar alla, trots en del krångliga turer är det en bit suggestiv filmmagi.

Filmen Dålig uppfostran"

Filmen "Alien vs. Predator".

En grupp vetenskapsmän reser till Antarktis för att utforska en pyramid som sägs befinna sig 600 meter under en övergiven valfångststation. Vetenskapsmännen hamnar mitt i hårda strider om makten på jorden.

När filmbolaget 20th Century Fox släpper lös sina två mest framgångsrika rymdmonster i samma film blir det blodigt - eller snarare frätande och gröngeggigt. Idén om en förening på film har funnits sedan man kunde se en död alien i Predator 2. I filmen förs vi tillbaka till de välkända kladdiga Alienmiljöerna, men denna gång på jorden, i en uråldrig pyramid under Antarktis isar, där alienmonstret gjorde sin första bekantskap med jorden. Det är mycket action och skulle vara helspännande om det inte vore för det märkliga manuset som är kryddat med både siffermagi och långsökta exotiska kulturer och symboler. Förutsägbart till max och egentligen en enda lång reklamfilm för det kommande dataspelet, men den som gillar kvinnliga hjältar blir inte besviken.

Filmen Alien vs. Predator:

Högerextremister intar Vara

Återkommande till samtal med "min verksamhetsledare" Marie Fagerberg SV i Österåker och e-mail till Alma fhsk. Kommer tyvärr miljonfusket med bidrag inom lokalavdelningen ABF Norra Storstockholm att påverka möjligheten att starta en medborgarutbildning i Stockholmsregionen?
Vem/vilka vill nu ge bidrag så att folkhögskolor även här kan starta medborgarutbildningar för att få fler "vanliga människor" att engagera sig politiskt?
Som ett direkt svar på de bruna krafternas frammarsch även i vår region?
Att högerextremister etablerat sig i Österåkers och närliggande kommuner har för många blivit en rejäl tankeställare. Det som upprör de flesta är att de särskilt vänder sig till ungdomen. Många som aldrig tidigare har varit politiskt aktiva ser att många andra i omgivningen också vänder politiken i ryggen. Jag tror att vi måste tänka om. Fler vanliga människor bör och måste engagera sig i samhällsarbetet för att ge högerkrafterna mindre chans att underminera vår demokrati.

DN - Nyheter - Högerextremister intar Vara

Bloggocentriskt

Med en blogg kan vem som helst skaffa sig en publicistisk plattform.

Malte Persson skriver; "Det var en på en gång homogen och brokig skara som slutit upp till Bloggforum 2004 i Stockholm i måndags. Folk i kostym och folk i kofta. Bibliotekarier, akademiker, tekniknördar. En riksdagsledamot. Blandade åldrar, men inte alltför blandade. Mest killar. Säkerligen mest folk med egna bloggar.
Bloggforum? Bloggar?
Den icke specifikt internetintresserade kan med all rätt undra. "Blogg" är alltså en förkortning av "webblogg" - ett slags mer eller mindre dagliga kommentarer som snabbt och enkelt publiceras på webben. I princip vem som helst med en nätuppkoppling kan, gratis och på ett par minuter, skapa sig en blogg och därmed en publicistisk plattform.

Det är inte svårt att förstå att Timbroliberale bloggaren Johan Norberg i en av Bloggforums paneldebatter såg detta som en demokratisk revolution: friare konkurrens på åsiktsområdet hittar man knappast. Andra var mindre evangeliska.
För även om Svenska Dagbladet har skaffat sig en ledarblogg och medieföretaget Observer börjat bevaka svenska bloggar, så är det långt till ett blogg-genombrott i Sverige. I USA har fenomenet vuxit sig verkligt stort, men även där är det framförallt proffskolumnisters bloggar som blivit stora nog att få ett inflytande på traditionella media.
Som exempel på hur det kan fungera nämndes att den som skickar en replik till en tidning i bästa fall kan vänta sig ett avsnäsande från den som skrev den första artikeln. Den som däremot replikerar i sin blogg kan fortsätta debattera tills läsarna tröttnar - och har han tunga argument att komma med så kommer de inte att tröttna, utan föra vidare argumenten på sina egna bloggar.
Som svar på frågan om varför liberaler dominerar svenskt bloggande nämnde bloggande vänsterjournalisten Rasmus Fleischer den centralistiska traditionen inom vänstern som ett hinder. En blogg kan visserligen skrivas av fler än en person, men något medium för konsensus är det inte. Av samma skäl blir bloggar suspekta för företag som inte vågar släppa på traditionell informationsstyrning.
Kan man lita på en blogg? Frågan om källkritik skar över flera av debatterna. "Det är lätt att ljuga, men svårt att inte bli upptäckt", sade ekonombloggaren Henrik Torstensson. I och med att bloggar håller koll på varandra blir de - tillsammans - snarast pålitligare än andra nätkällor. Johan Norberg menade tvärtom att det var en fördel om en sund misstro spillde över på andra media, så att folk slutade att alltid tro på vad som står i tidningen.
Varvid han fick svar på tal av medieforskaren Mark Comerford, som påpekade att svensken i gemen redan är skeptisk mot vad som står i tidningar. De källor man litar på är de man har en personlig relation till. För journalister blir då huvudskälet till att starta en blogg just chansen att bygga upp denna relation med sina läsare.

Fotnot: Den som är nyfiken på svenska bloggar kan lämpligen börja på tjänsten weblogs.se eller på riksdagsbibliotekarien Erik Stattins blogg mymarkup.net
Malte Persson har en litteraturblogg som man når på: www.apolloprojektet.com/errata

Göteborgs-Posten

Filmen "Ett hål i mitt hjärta"

En flod av smärta och förnedring

En pappa lever tillsammans med sin son, en kompis och en flicka i en lägenhet i en förort. Alla tre är på sitt sätt trasiga människor som söker mening i livet.Fyra skådespelare. En lägenhet. En porrfilmsinspelning.

Regi: Lukas Moodysson

I rollerna: Thorsten Flinck, Björn Almroth, Sanna Bråding, Goran Marjanovic

"EN POETISK kärleksfilm" kallas den i reklamen i tidningen Filmguiden. En beskrivning inte riktigt så dum som jag tänkte när jag först såg den. Det är bara det att poesin och kärleken i "Ett hål i mitt hjärta" bara existerar som efterlängtade andningsfickor i en mörk flod av smärta, förnedring och kroppsvätskor.

Filmen utspelar sig i en tvårumslägenhet. I ett av rummen ligger tonårssonen med hörlurarna fulla av konstiga ljud på högsta volym, för att komma undan de läten pappa porrfilmsregissören och hans två skådespelare ägnar sig åt i resten av lägenheten.

De tre filmarbetarnas samvaro blir en spiral av övergrepp, där som vanligt männen utnyttjar sin fysiska makt över kvinnan. När Tess, spelad av Sanna Bråding som är tio gånger bättre än i något jag sett henne göra, till slut lämnar lägenheten dröjer det ändå inte länge innan hon är tillbaka. Det är bättre att vara hos dem som slår en än att inte vara hos någon.

Magnifik Flinck

Thorsten Flinck är, mer väntat, magnifik som det psykiska vraket till porrfilmsregissör. På många sätt ett praktarsel, men samtidigt lite rörande i sina missriktade försök att nå fram till sin genomtrasige son. När han lite försynt undrar om sonen kanske vill vara med och hålla i kameran når filmen en av sina höjdpunkter.

Försnacket har handlat mycket om den varningsskylt som satts på filmaffischen, för första gången i svensk filmhistoria. Kanske skrämmer den bort några som borde se en sådan här film, men annars är den befogad. Filmen bjuder på klipp som garanterat är de värsta som visats på en svensk filmduk. Lars von Triers "Idioterna" är rena "Tigers film" i jämförelse.

Med jämna mellanrum avbryts scenerna av mardrömslika närbilder på en blygdläppsoperation och andra groteskerier och jag sitter först och blir lite irriterad, eftersom filmen berör nog mycket som det är utan att det ska behöva slängas in rena skräckeffekter. Å andra sidan: är tanken att få oss att må riktigt illa är det lika bra att ta i ordentligt, och de lugnare scenerna där det verkligen sägs saker som känns blir tydligare när de omges av så mycket våld och flimmer.

Mindre blygdläppar, trängre slida eller oskulden tillbaka? Det är tre plastikoperationer som ökat markant de senaste åren. Ingen vet hur många kvinnor i Sverige som blir plastikopererade i underlivet. Skav mot kläder, hinder för sport och obehag vid sexuellt umgänge är huvudsaken för patienterna. Efter ingreppet minskade antalet kvinnor som kände obehag av att visa sig nakna från 86 procent till 10 procent. Fysiska besvär vid samlag minskade från 68 procent till 6 procent. Sexuell hämning minskade från 86 procent till 10 procent enligt en enkätundersökning. Försämrad stimulans vid samlag är det viktigaste skälet till att kvinnor vill få trängre slida genom operation. Kvinnorna hade fått uttänjda och förslappade bäckenbottenmuskler efter förlossningen. Förutom allmänna risker, som blödningar, infektioner och ärrbildning finns en allvarlig nackdel med slidförsnävning på kirurgisk väg, vaginan kan bli för trång och oelastisk för att klara en ny förlossning.

S.k. "reflorering" att återskapa mödomshinnan, är ett önskemål från unga kvinnor som har ett starkt socialt tryck på sig att vara oskulder när de gifter sig. Vi får även se hjärtoperationer apropå filmens titel?

Analys eller symtom?

Inför premiären har det diskuterats vad Moodysson egentligen vill säga om porrbranschen. Själv är jag osäker på hur mycket i filmen som är analys av det översexualiserade dokusåpasamhälle vi lever i, och hur mycket som är symtom på detsamma.

Det jag vet är att den som efter att ha sett "Ett hål i mitt hjärta" kan sätta sig framför en porrfilm utan att skämmas borde sitta i fängelse.

Vänsterpartiet stoppar sänkt spritskatt

Vänsterpartiet stoppar sänkt spritskatt
Vänsterpartiet tänker inte släppa fram någon spritskattesänkning. Det framgick när vänsterpartiledaren Lars Ohly var gäst i Ekots Lördagsintervju.

Jag har mycket svårt att se att vänsterpartiet skulle gå med på någon sänkning över huvudtaget. Anledningen är att vi har så starka argument. Den totala spritkonsumtionen kommer att öka. Då kommer vi att se fler våldsfall, fler misshandelsfall i hemmen, fler rattonykterheter, vi kommer att få alla de effekter som alkoholpolitiken skulle motverka, säger Lars Ohly.
Kraven på att sänka spritskatten har vuxit sig allt starkare.
Alkoholutredaren Kent Härstedt har föreslagit en 40-procentig sänkning av den skattesatsen. De flesta bedömare har också utgått från att regeringen och samarbetspartierna kommer att enas om en sänkning till våren.

Gör Nuder besviken

Därför är Ohlys besked ett tjockt streck i räkningen för den nye finansministern Pär Nuder.
Teoretiskt skulle regeringen kunna runda Lars Ohly och vänsterpartiet genom att söka stöd hos något borgerligt parti. Men inte heller det tänker Ohly acceptera.
Nä, det är omöjligt att tänka sig att vi skulle stå vi sidan av och regeringen tillsammans med moderaterna, eller något annat borgerligt parti, skulle komma överens om en skattefråga. Detta påverkar inkomsterna till staten och det påverkar vårt budgetsamarbete. Därför ska det komma överens om mellan miljöpartiet, vänsterpartiet och socialdemokraterna.

Så det blir ingen spritskattesänkning i vårbudgeten?

Jag har mycket svårt att se att vi skulle kunna överhuvudtaget gå med på någon sänkning
Samarbetet mellan vänsterpartiet och regeringen har varit spänt sedan Göran Persson öppnade för en regeringssamverkan med miljöpartiet.
Perssons speulationer utlöste en förtroendekris som enligt Ohly ännu inte är löst.
Han ställer sig bakom sina medarbetares ord när de säger att Göran Persson har förbrukat det förtroende som byggts upp under sex års samarbete.
Det är hårda ord, men jag anser att de är berättigade. Det handlar om ett förtroendefullt samarbete, som jag anser måste bygga på att man inte säger en sak när man träffar varandra och en annan sak när man sedan träffar journalister. Det är en dålig ledarstil. Om han åtminstone varit konsekvent, då hade jag i sak kunnat polimisera. Då hade jag kunnat ta att han åtminstone var ärlig när vi träffades. Detta är ett oärligt förhållningssätt och det är inte värdigt en statsminister, tycker jag, säger Ohly.

Hotar med nyval

Skulle socialdemokraterna och miljöpartiet bilda regering utan vänsterpartiet, hotar Lars Ohly med nyval. Han säger sig inte vara rädd för att ett nyval skulle kunna resultera i en borgerlig regering.
Ja, då är det ett demokratiskt val. Det är inte vårt fel att väljarna tycker att vi behöver en borgerlig regering. Ansvaret ligger hos de som är beredda att skapa en sådan osäker parlamentarisk situation i så fall, säger han.
Finansminister Pär Nuder vill inte säga mer än att frågan om alkoholskatten är ute på remiss till i mitten av december.
Regeringen kommer därefter att väga vad som talar för och emot en skattesänkning

www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=475173

Pensionärsorganisationerna - en politisk faktor att räkna med.

Pensionärernas organisationer utgör en maktfaktor i svensk politik. Det visade David Feltenius i sin avhandling med titeln "En pluralistisk maktordning. Om pensionärsorganisationernas politiska inflytande.", som han försvarade fredagen den 12 november 2004 vid institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet.
Fakultetsopponent var professor Tommy Möller, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Feltenius har studerat landets två största pensionärsorganisationer, Pensionärernas Riksorganisation, PRO, och Sveriges Pensionärsförbund, SPF, och deras agerande i syfte att påverka politiken.

Undersökningen, som omfattar perioden 1990 och framåt, visar att pensionärsorganisationerna på central nivå haft möjligheter att föra fram sina krav till regeringen genom en särskild kommitté på Socialdepartementet - den s.k. "Pensionärskommittén." Flera av de krav som förts fram av pensionärsorganisationerna inom ramen för kommittén har dessutom tillgodosetts av regeringen.

De krav som tillgodosetts har handlat om en statligt reglerad maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldreomsorgen, ett förstärkt tandvårdsstöd åt äldre, förbättringar av bostadstillägget, en återgång till tidigare beräkningsgrunder för pensionerna samt en viss kompensation till delar av pensionärskollektivet för pensionernas försämrade värdeutveckling under 1990-talet.

Regeringens beaktande av dessa krav visar att pensionärsorganisationerna haft ett inflytande över politiken på riksplanet under senare delen av 1990-talet och framåt. Organisationernas inflytande förklaras i avhandlingen med att de har tillgång till anställd expertis för att kunna bereda sina krav, att de representerar en viktig väljargrupp för de politiska partierna samt att de får uppmärksamhet för sina krav i massmedia.

Feltenius har även gjort en mindre studie av pensionärsorganisationernas inflytande på lokal nivå. I en majoritet av landets kommuner finns s.k. Kommunala pensionärsråd, KPR, där möten sker mellan företrädare för de lokala pensionärsorganisationerna och representanter från kommunen. Uppgifter om bland annat antalet möten tyder på att råden bidrar till att förse pensionärsorganisationerna med inflytandemöjligheter över politiken även om det finns fall där pensionärsorganisationernas lokala företrädare upplever att det inte är så.

Fallet med pensionärsorganisationerna tyder på en utveckling från korporatism till pluralism med avseende på välfärdsstatens förhållande till organiserade intressen. Under den korporativa perioden var parterna på arbetsmarknaden dominerande, medan andra typer av organiserade intressen hade en marginell betydelse. Numera präglas den process i vilken välfärdspolitiken skapas av att en större mångfald av organiserade intressen har en betydande maktposition, vilket illustreras av fallet med pensionärsorganisationerna.


David Feltenius nås på:
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090- 786 50 28
E-post: david.feltenius@pol.umu.se


forskning.se - Nyheter
http://surftips.blogspot.com/

Ja, vi anklagar v för en borgerlig politik

Bäckström och Gustafsson tycks vara inne på en väg som oundvikligen leder till att stora delar av dagens offentliga verksamhet privatiseras. Det kan knappast kallas för vänsterpolitik, skriver Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren i ett svar på v-representanternas debattartikel om den offentliga budgeten.

Ja, vi anklagar! Vi anklagar vänsterpartiet för att under de kommande åren vilja öka den privata konsumtionen med 9,4 procent och hålla ökningen av den offentliga konsumtionen på 2,4 procent. Vi förstår inte hur detta kan kallas vänsterpolitik.

Dagens ETC

Rådslag om rättvisa och gemensam välfärd

ABF-huset, Stockholm, 28 november klockan 09:30

Missa inte höstens hetaste arrangemang! I samarbete med SEKO, MJV, Synskadades Riksförbund, ABF Stockholm m.fl. arrangerar Attac Sverige en bred konferens på temat privatiseringar och avregleringar av den gemensamma välfärden!

Till personer och organisationer som undertecknat Upprop för rättvisa och gemensam välfärd och alla ni andra som är intresserade av en rättvis, gemensam välfärd.

Inbjudan till rådslag om rättvisa och gemensam välfärd
Gensvaret för vårt upprop har varit över förväntan. Många fackföreningar, handikapp- , miljö- och solidaritetsorganisationer, författare, musiker, chefredaktörer, skådespelare, professorer, arbetslösa, präster, sjuksköterskor, brevbärare, pensionärer, lärare, bussförare, småföretagare, studenter m.fl. har redan skrivit på. Nu vill vi gå vidare och göra något tillsammans. Det krävs en bred och långsiktig mobilisering om vi ska förmå beslutsfattare att stå emot marknadens krav och istället arbeta vidare för en rättvis och gemensam välfärd.

Attac, SEKO Skåne, SEKO Stockholm, Miljöförbundet Jordens Vänner, ABF Stockholm och Synskadades Riksförbund inbjuder därför till ett rådslag där vi som vill utveckla den gemensamma välfärden kan mötas och samtala om hur vi kan samarbeta och arbeta vidare.

Tid: Söndagen den 28 november kl. 09.30?17.00
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Program:

09.30 Arrangörerna hälsar välkommen
10.00 Aktuella erfarenheter och mobiliseringar
- Avregleringar, Tomas Abrahamsson (SEKO)
- Vattenprivatiseringar, Gith Andersson (Attac Norrköping)
- Sjukvården Inte Till Salu, Elin Sundberg (SITS)
11.00 Paus med fika
11.30 For Velferdsstaten, Asbjörn Wahl, Norge
12.30 Lunch
13.30 Gruppsamtal: Hur arbetar vi vidare?
15.30 Summering
16.00 Fortsatta samtal på restaurang Persiska Hatan
17.00 Slut

For Velferdsstaten är en norsk paraplyorganisation med 26 landsomfattande medlemsorganisationer som representerar en miljon norrmän. Tillsammans mobiliserar de mot nedmonteringen av välfärden.

Anmälan: Medverkan i rådslaget är gratis, men för att bl.a. kunna planera fika vill vi att du senast den 24 november anmäler dig till: lars.igeland@folkbildning.net.

Vill du vara med på konferensen men behöver någonstans att sova? Hör i så fall av dig till Malin Eriksson, Attac Sthlm, 0733-381603, så fixar vi boende.

Har du ytterligare frågor om konferensen kontakta: Gunilla Andersson (ga.javisst@telia.com) eller Lars Igeland (lars.igeland@folkbildning.net).

Välkomna!

Den här inbjudan går också att tanka ner som rtf-fil ovan till höger. Ovan till höger finns också orginal för affisch i pdf-format. Hjälp oss att sprida information om konferensen!


attac sverige | Upprop för rättvisa och gemensam välfärd

Miljonfusk med bidrag i ABF

En ABF-förening i Stockholm misstänks ha fått uppemot åtta miljoner kronor i bidrag för studiecirklar som aldrig hållits. Nu kräver ABF centralt tillbaka pengarna.

Det är inom lokalavdelningen ABF Norra Storstockholm som det misstänkta fusket med bidrag har pågått. 75.000 cirkeltimmar har lokalavdelningen fått bidrag för under fyra års tid - utan att motsvarande verksamhet tycks ha bedrivits. Det handlar till exempel om dubbelfakturering - en och samma studiecirkelledare som enligt redovisningen varit på olika håll samtidigt - och påhittade kurser där man i efterhand klumpat ihop elever för att ge sken av att det hållits studiecirklar. Det är nämligen bara cirklarna som man får bidrag för, inte för enskild undervisning. Det är inom studiecirklar organiserade av ABF:s medlemsförening Khaneh Iran, en iransk kulturförening, som felaktigheterna upptäckts. De statliga bidragen har först gått till ABF Norra Storstockholm och därefter fördelats till Khaneh Iran, som egentligen ska ha ersättning för "utlägg" i samband med cirklarna. En normal förening i samma storlek har 3.000-4.000 cirkeltimmar per år - ändå har ingen inom ABF Norra Storstockholm fattat misstankar, trots att Khaneh Irans redovisning pendlat mellan 13.000 och 22.000 timmar under de här åren. Hela 80 procent av de bidrag som föreningen fått kan ha varit felaktiga. En före detta medlem som DN varit i kontakt med menar att det varit ett systematiskt fusk.- Man hittade på deltagarlistor och lektioner. Mig skrev man, utan att jag förstod det, på som musiklärare med över 4.000 lektioner under de här åren - fast jag inte haft en enda, säger han. Trots omfattningen var det först när en anmälan om oegentligheterna gjordes till ABF centralt i våras som det började nystas upp.Där har Peter Wärner varit ansvarig för utredningen.- Det här är mycket allvarligt. Den här omfattningen felredovisade timmar har jag aldrig varit med om förut, säger han. - Det är inte möjligt att säga hur mycket pengar det handlar om eftersom statsbidragen varierat under åren. Men det är det vi utreder härnäst. ABF Norra Storstockholm kommer att få betala tillbaka de bidragen, fortsätter Peter Wärner. Under 2003 fick ABF Norra Storstockholm 35 miljoner kronor i statliga bidrag och hade omkring 400.000 cirkeltimmar enligt ordföranden Bengt Fasth. Det ger omkring 90 kronor per timme i statligt bidrag. Andra år har bidragen pendlat mellan 60 och 120 kronor, enligt ABF. Det kan alltså röra sig om uppemot 7-8 miljoner kronor som ABF Norra Storstockholm felaktigt tagit emot och delat med Khaneh Iran.Ordföranden i Khaneh Iran, Nasser Kyhan (s), sitter också i en kommunal nämnd i Sundbybergs kommun och har till nyligen dessutom suttit i ABF Norra Storstockholms styrelse. Nasser Kyhan är utomlands och gick inte att nå på torsdagen. - Jag utesluter inte att det blir polisanmälningar om vi kan visa att det varit systematiskt fusk och att någon varit ansvarig för det, säger Bengt Fasth.Hur kommer det sig att ni inte upptäckt det här?- Ja, det är något som vi frågar oss också.
Juan Flores

Filmen "Kvinnorna på Rosenstrasse"

Lågmält om skymd kvinnokamp

En ung kvinna av halvt judisk börd som bor i USA upptäcker efter sin fars död att hennes mor har ett förflutet i Tyskland under andra världskriget. Hon går in för att ta reda på hela den historien, där en viktig knutpunkt är Rosenstrasse i Berlin.

Regi och manus: Margarethe von Trotta. Foto: Franz Rath. Musik: Loek Dikker. I rollerna: Katja Riemann, Maria Schrader, Martin Feifel, Jürgen Vogel, Jutta Lampe, Doris Schade, Lena Stolze m fl.

Margarethe von Trotta skildrar en ganska okänd episod under andra världskriget i ett flerskiktsperspektiv. Det börjar i nutid där såren fortfarande inte är läkta, där förtvivlan och förlust fortfarande är dagligt närvarande och förmedlas vidare genom generationerna.

Så förlyttas vi tillbaka till 1943 då Fabian Israel Fischer interneras i den före detta judiska hjälporganisationens lokaler på Rosenstrasse i Berlin. Hans fru Lena Fischer försöker få reda på vad som hänt honom och upptäcker att utanför huset på Rosenstrasse står en mängd kvinnor och väntar. Väntar på besked. Väntar på sina män som de misstänker finns någonstans där inne.
Dag efter dag står de där, från början som enskilda och desperata. Någon form av samhörighet i ödet växer fram efterhand. Samlingen med damer som kräver sina män tillbaka börjar bli ett problem för den nazistiska maktapparaten.

von Trotta berättar lågmält men intensivt. Vi får se händelserna genom flera av de inblandades ögon. Just genom att hon avstår från filmmediets många möjligheter till känslomanipulation och sentimentalitetsförhöjande trick kommer vi dem verkligt nära.
Det är den grå vardagen under en totalitär regim vi får möta. Ett liv kringskuret av godtyckliga och vanvettiga regler och lagar, Ett liv söndertrasat av en rädsla som tränger igenom överallt. Ett liv där det är en seger över förtrycket att lyckas överleva ytterligare en dag.


Filmen Kvinnorna på Rosenstrasse

Novemberrevolutionen

Vad var det egentligen som hände med Sveriges ekonomi 1985?

Journalisten Dan Josefsson reder ut begreppen runt kreditavregleringen, den så kallade Novemberrevolutionen. Finns på webben till den 17 dec Se programmet (58:10) http://svt.se/dokumentar

Polisen får kränka demonstrationsfriheten

Hovrätten för västra Sverige friade i går förre polismästaren Håkan Jaldung som anklagats för olaga frihetsberövande av 650 personer på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg i samband med EU-toppmötet 2001. - Polislagen måste ses över så att det tydligt framgår vilka åtgärder polisen kan vidta, säger Kalle Larsson, riksdagsledamot (v). Den grundlagsfästa demonstrationsfriheten har kränkts men vem bär ansvaret?

Domen får inte ses som att polisen får fria händer vid demonstrationer. Polisen måste ta tag i ledningsfrågorna. Kaoset under insatsen var en skandal och får aldrig återupprepas. Kalle Larsson var själv på plats under EU-toppmötet och har efteråt kritiserat polisens agerande och de hårda domarna för våldsamt upplopp. Vänsterpartiet har krävt i en motion att brottsbalkens 16 kap 1 och 2 §§, ska moderniseras (lagen om upplopp och våldsamt upplopp). Justitieministern har utlovat en översyn, men inget arbete har påbörjats.

Håkan Jaldung friades tyvärr.

Håkan Jaldung, Västra Götalands förre länspolismästare, som var ansvarig för avspärrningen av Hvidtfeldska gymnasiet under EU-toppmötet i Göteborg 2001, samt det massgripande som följde, friades idag av hovrätten. Enligt rätten kan Jaldung ha gjort fel, men han frias ändå eftersom polislagen är svår att tolka.

ÅTALSPUNKTERNA VAR TVÅ: Dels gällde det avspärrningen av Hvidtfeldska gymnasiet i centrala Göteborg den 14 juni 2001, dagen innan EU-toppmötet startade, och dels massarresteringen av de 454 personer som var kvar i byggnaden samma eftermiddag.
Den andra åtalspunkten underkändes av hovrätten, precis som i tingsrätten i våras. Vittnesmålen betraktades inte som tillräckliga för att bevisa att Jaldung beordrat massgripandet.
Den första åtalspunkten vållade dock ordentligt huvudbry. Enligt polislagens paragraf 23, som Jaldung använde för att spärra av Hvidtfeldska, med direktiven ?Ingen in ? ingen ut?, får man bara spärra av en plats där man misstänker att ett brott ska begås. Enligt Jaldung så spärrades skolbyggnaden, som användes som logi för tillresta demonstranter, av eftersom han ?oroades? för att de skulle begå brott på en annan plats ? Svenska mässan, där EU-toppmötet ägde rum.

1995 GJORDES EN utredning om ett förtydligande av lagen, eftersom det framgick att det kunde tolkas på olika sätt. Men detta genomfördes aldrig. Och nu har det alltså lett fram till att Håkan Jaldung frias från tjänstefel och olaga frihetsberövande, trots att det är klarlagt att det var han som beordrade den olagliga insatsen där 650 människor frihetsberövades och 454 av dem greps. Hovrätten medger dessutom att människorna faktisk varit frihetsberövade, men skriver i domen att ?det inte är säkert att Jaldung tolkat lagen på fel sätt. Men det är inte heller säkert att han tolkat den riktigt.? Vidare menar rätten att det var varje enskild polisman som stod för gripandena, och inte Jaldung.
Detta avgörande innebär ett bakslag för Justitieombudsmannen, JO, och åklagaren, som överklagade tingsrättens friande dom eftersom de ville ha just ett tydligare svar på hur polislagen skulle tolkas.
? Det var inte den dom vi ville ha, sade ställföreträdande JO, Jan Pennlöv efter att han studerat domen. Pennlöv sade även att han ?allvarligt ska överväga att överklaga domen?, genom att begära prövningstillstånd till högsta domstolen.

FRÅN FÖRSVARETS HÅLL har det funnits ett missnöje med det sätt som åklagaren drivit målet på. Jaldungs advokat Lars-Åke Schmidt menar att de inte fått tid att svara på åklagarens framställningar, men han är nöjd med den friande domen och säger att åtalet ?ligger på gränsen till obefogat?.
Det tycker däremot inte de 650 människor som stängdes i på Hvidtfeldska av Jaldungs mannar. Till hovrätten hade åklagarsidan kallat betydligt fler vittnen, som bland annat vittnade om att det var omöjligt att ta sig ut. Men man lyckades trots det inte ändra domslutet i den högre instansen.
Avspärrningen av Hvidtfeldska blev upprinnelsen till de så kallade ?Göteborgskravallerna?, med flera dagar av sammanstötningar mellan poliser och tillresta aktivister och demonstranter, och omfattande våld och skadegörelse från båda sidor. Poliser har vittnat om den undermåliga samordningen, och att Håkan Jaldung skulle ha uppträtt som en ?härförare? när han planerat insatserna, vilket skadat både poliser och demonstranter.
Nu verkar det dock som att han kommer att slippa ta sitt ansvar för den misslyckade och olagliga polisinsatsen, som lämnat ett djupt sår i svensk polishistoria, gjort demonstranter rättslösa och nu även skapat ett otolkningsbart limbo i svenskt rättsväsende.

Källa: ETC, DN, SFT, SR Ekot

Dagens ETC

Demokratin angår inte bara experter

I Sverige behandlas demokratins spelregler ofta som ordningsfrågor. Författningen lämnas åt experter att utreda. Dessutom talar regeringen om både vad de ska göra och vad de inte får göra. Tala om problemformuleringsprivilegium!

Vad känner du för ditt landsting? Det är med största sannolikhet en fråga som medborgarna aldrig fått och aldrig kommer att få. Och skulle den ställas, skulle den resultera i blanka ansikten. Den regionala nivån har svag folklig förankring, så långt har de två skribenterna på DN Debatt i går, landshövding Björn Eriksson och förre socialdemokratiske partisekreteraren Lars Stjernkvist, rätt. Människor känner sig hemma lokalt och nationellt, menar de, därför räcker det också med två politiska nivåer - kommunen och riksdagen. Mycket talar för att de har rätt. Mellannivån, landstingen, är en rest från den fördemokratiska tvåkammarförfattningen och kom till för att skapa valkorporationer till den indirekt valda första kammaren. Den försvann för snart trettiofem år sedan, men då hade landstingen inte bara fått fler och större uppgifter, de erbjöd också en politisk arena för partierna. Och ingenting är så svårt som att reformera sig själv. Just därför finns det skäl att känna oro över vad som ska komma ut av regeringen Perssons försök att förändra den svenska styrelsen. Under storslagna jämförelser med Axel Oxenstierna gav regeringen för ett par år sedan landshövding Mats Svegfors uppdraget att se över hur den svenska förvaltningen ska organiseras. Det mesta skulle kunna omprövas, antyddes det och sedan sattes utredningen samman på vanligt sätt, representativt, av politiker från riksdag och kommuner.I somras började sedan en annan grupp politiker göra en "samlad översyn av regeringsformen". Dess uppdrag är - i starkt förenklad tolkning - att öka valdeltagandet, göra det lättare att bilda majoritetsregering och se om det går att hålla fler folkomröstningar. För säkerhets skull fick utredarna också veta vad de inte skulle göra - ifrågasätta monarkin. Sverige har en svag författningstradition. Politikens regelverk är mest en praktisk fråga, det ändras så fort någon ropar "ordningsfråga". Detta kan sägas vara ett hälsotecken. Det vittnar om att vi i Sverige efter det demokratiska genombrottet för mer än 80 år sedan kunnat sköta våra konflikter inom de accepterade ramarna. Avigsidan är bristen på känsla för principer och reglers värde som stöd i konfliktsituationer. Följden har blivit att författningsfrågorna hänvisats till specialisterna, det vill säga politikerna i konstitutionsutskottet tillsammans med statsvetare. Bristen på levande känsla för konstitutionen "kompenseras" med både experter på demokrati och särskilda demokratiministrar. Men demokratins regelverk är en fråga för alla precis som rösträtten angick alla. Därför borde frågorna ställas bredare och öppnare än vad politikerna vill - eller vågar? Den nationella nivån - det vill säga riksdag och regering - är sannolikt den som de flesta människor vet något om och när de tar ställning är det till regeringen: för eller mot Göran Perssons lag, för eller mot de fyra borgerligas allians. Och i EU-perspektiv är det den svenska regeringen mot Brysselkollektivet.Men för rikspolitikerna som bekymrar sig om demokratin ser det inte ut så. De vill "flytta närmare människorna" genom olika möjligheter till lokala beslutsnivåer. Och de lastar fler frågor och större ansvar på kommuner. Vi skulle behöva en grundlig diskussion av hur vårt land styrs. Med största sannolikhet skulle den komma att resultera i rätt ordentliga förändringar. Men den måste utgå från medborgarnas uppfattningar och förankringar. Hela regelverket måste kunna ifrågsättas - den kommunala självstyrelsen, landstingens existens, majoritetsregler och minoritetsskydd till exempel. Liksom själva begreppet demokrati. Att den 51-procentiga majoriteten vinner över den 49-procentiga minoriteten kan inte vara den enda aspekten av folkstyre.

Källa: DN 22/11 2004 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=576&a=345923&previousRenderType=2

Vänsterpartiets förslag till budget för Österåkers kommun år 2005

- Vi kommer att föreslå oförändrad skattesats
- Vi gör en extra satsning på kultur och fritid (bl.a. biblioteket och fritidsgårdar)
- Vi sparar på bidrag till politiska partier, kommunalråd och andra politiska arvoden

KF - Ej fasta arvoden, sänkning av bidrag till politiska partier

KS - Minska antalet kommunalråd till ett på 100% och ett oppositionsråd på 40%
- Extra arvoden till gruppledare tas bort.
- Avveckla näringslivsbolaget

FN - Personalförstärkning
- minska barngrupperna

GN - Satsning på skolhälsovården, ökning av lärar- och personaltätheten

KFN - Satsning på fritidsgårdar med ökat öppethållande och mer resurser till verksamheten. (800 tkr)
- Tilldelning av resurser till den kommunala musikskolan
- Extra satsning på kulturverksamhet
- Extra satsning på barn- och ungdomsidrotten
- Öka bibliotekets öppettider
- Återuppstarta projektet Barometern

UN - Ta bort skolmåltidsavgiften 750 tkr

VON - Inför 3-3 systemet
- Ta bort avgiften för trygghetslarmet

SN - Öka antalet fältassistenter

Den enda direktvalda församligen i kommunen är meningslös och överflödig.

Debatter i kommunfullmäktige är meningslösa och fullmäktige är fel arena om man vill förändra kommunen (vår värld!?).
Allt är redan avgjort i förväg, besluten tas och debatten är inte mer än "Bergateater" i lokal med samma namn.

En förutsättning för demokratisk debatt är väl att kommunens främsta forum får politiskt meningsutbyte kan samlas oftare och mer regelbundet än som f.n.?

I en demokrati är de flesta överens om att en politisk debatt ger tillfälle till ömsesidig insikt i sakfrågor och ide´er till att lösa motsättningar och förebygga konflikter, att föra fram väljares vilja och att utveckla och berika den personliga inställningen med impulser frän andras tänkande. Utan debatt finns ingen demokrati.

Partierna rustar nu redan inför nästa val, men hur trovärdigt är det när det underliggande budskapet egentligen är:" Rösta på vår lista med förslag till era företrädare för den enda direktvalda församlingen i kommunen (kommunfullmäktig), men den är egentligen meningslös och överflödig."

Inte att undra på att så många framför allt yngre ledamöter, redan har hoppat av från fullmäktige under den första halvan av mandatperioden.

Varför får de folkvalda, som har det yttersta ansvaret för invånarnas hälsa, säkerhet, utbildning och en stor del av deras inkomster, inte ta det ansvar som de är utsedda till? Jo, därför att alltmer delegeras till nämnder och styrelser som oftast är direkt tillsatta av partierna men inte demokratiskt valda av väljarna. Litas det inte på väljarnas val att av dem valda fullmäktigeledamöter har förmåga att ta ansvar?

Gruppen för åsikter om förhållanden i kommunen/Eddie Vivenius
eddie.vivenius@tele2.se

http://vivenius.blogspot.com/

http://www.bloggi.se/index.php?blogId=100

http://www.geocities.com/vivenius1/

http://www.1000svenskar.se/

Sörahemsvägen 36

184 37 Åkersberga

Telefon 08 540 239 08

Filmen "Superhjältarna"

Superhjälten Mr. Incredible bildar familj med Elstaikaflickan och beslutar sig för att leva ett helt vanligt liv, men blir efterhand alltmer frusterad i sin "svenssontillvaro" och antar därför ett tvivelaktigt superhjälteuppdrag.

Pixars nya animerade äventyr är den ultimata actionfilmen.

Mina damer och herrar, här har ni den ultimata actionfilmen. Och spela roll att den är dataanimerad. Hell, det är ju alla actionfilmer nu för tiden ändå. Dessutom har Superhjältarna skrivits och regisserats av Brad Bird, mannen med åtta år med The Simpsons på sin CV, så komiken är stundtals sylvass.

Nu får Du äntligen veta vad som händer med superhjältar som tvingas sluta tvärt. De dör inte en praktfull död för att rädda världen. De tvingas gå i förtidspension och får nya, skyddade identiteter som vanliga dödliga. Som paret Parr, som blivit lönnfeta, smått bittra på livet och fastnat i rollerna som frustrerade föräldrar. Barnen har ärvt deras supergener och bråken vid middagsborden handlar om vanliga saker, men utspelas på mycket ovanliga sätt. Pappa Parr kan, trots sin hustrus förmaningar, inte motstå frestelsen att göra superhjältedåd i smyg. Och när hans hemlige uppdragsgivare visar sig vara en ny superskurk tvingas hela familjen dra på sig trikåerna för att rädda världen

Handlingen är enkel. Men precis som ett riktigt bra avsnitt av The Simpsons finns det lager på lager av smarthet under ytan. Som dessutom strösslats med glittrande one-liners och färgstarka karaktärer.

Jag skulle kunna babbla i evighet om de tekniska underverken som den här filmen utgör. Jag skulle också kunna mala på om hur snyggt gjord den är, rent estetiskt. Men allt det där förväntar ni er ju redan i dessa CGI-tider: att baxna och inte kunna fatta att det inte är på riktigt. Det viktigaste med Superhjältarna är att den har ett hjärta. Brad Bird har levt med ideén i tio år innan den förverkligades. Det märks att han älskar de här figurerna. Och han förmedlar den kärleken alldeles utmärkt.



Filmen Superhjältarna

Viljan att påverka är stor bland kommuninvånare!

Många har försökt att påverka politiken i den egna kommunen. Vanligaste sättet är att skriva på namninsamlingar och att kontakta en tjänsteman. Det meddelar Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. 27 kommuner har frågat totalt drygt 6 000 invånare . 66 procent är intresserade av samhällsfrågor i kommunen. 52 procent vet vart man ska vända sig för att påverka beslut. 78 procent anser att en kommunmedborgare bör vara med och ta ansvar för dem som har det sämre.

Vi är rikare än någonsin.

Det krävs en ökning av redan befintliga resurser med en procent per år för att behålla nuvarande standard inom kommuner och landsting. Trots att BNP har höjts har vår konsumtion minskat och klassamhället har vuxit sig starkare. 20 procent av befolkningen äger 85 procent av den samlade förmögenheten.
I budgetdokumentet beskrivs nettot som en "negativ nettoskuld". på begriplig svenska betyder det plus! Och med hela 80 miljarder kr för år 2002!
Företagens vinst har gått från 100 miljarder kronor (1984) till 300 miljarder kr (2004) men staten tar ut lika mycket i skatt nu som då på grund av att skatterna har sänkts.
Det är ren skrämselpropaganda att påstå att pengarna inte kommer att räcka. Det verkligt stora problemet är arbetslösheten. Får vi fler människor i arbete kommer också konsumtionen att öka.

BloggForum Stockholm 2004

BloggForum Stockholm 2004

Filmen "Trasdockan" ("Night of the Hunter")

Gastkramning i svartvitt

Regi: Charles Laughton

Manus: James Agee

I rollerna: Robert Mitchum, Shelley Winters, Lillian Gish

Svenska Filminstitutet har i flera år satsat på att släppa klassiker i nya fräscha filmkopior. De har gett oss möjligheten att mästerverk som "De sju samurajerna" och "Taxi Driver". Kvalitetsmässigt inga missar men också lite som att slå in öppna dörrar.

Därför tycker jag att nypremiären av filmen "Trasdockan" ("Night of the Hunter") känns som den bästa insatsen hittills. Personligen upptäckte jag den här spännande thrillern ganska sent men den har levt med mig sedan dess.

Speciellt mästerverk

"Trasdockan" är ett speciellt mästerverk i utkanten av alla utstakade stigar. Temat är mörkt, huvudrollsinnehavaren är ond och regissören en debutant som aldrig mer återvände till regissörsstolen. Ändå är det ingen okänd debutant, Charles Laughton var under lång tid en av Hollywoods och Englands mest pålitliga skådespelare och Oscarsnominerats både före och efter sin regissörsdebut.

Imponerande insats

Med tanke på sin remarkabla regiinsats är det märkligt att det aldrig blev några fler filmer som regissör. Kanske berodde det på att det tog ganska lång tid innan "Trasdockan" fick sitt stora erkännande. Exempelvis fick filmen inte en enda Oscarsnominering vid premiären 1955. Många borde ha fått det; regissören, manusförfattaren, fotografen och framför allt skådespelarna.

Robert Mitchum är helt fantastisk som den diaboliske men oemotståndligt fängslande predikaren Harry Powell. En karaktär vars handtatuering med "Love" och "Hate" och tillhörande monolog om kampen mellan gott och ont har blivit mer kända än filmen. Tillsammans med en gastkramande historia om girighet och mord och en fasansfull jakt på barn gör det "Trasdockan" till en av de där gamla svartvita filmerna ingen bör missa.

När ni väl ser filmen, för det ska ni, lägg också märke till den imponerande insatsen av den åldrade stumfilmsstjärnan Lillian Gish. Hennes rollprestation visar att en riktig skådespelare är en skådespelare, med eller utan ljud, ung som gammal. Och att bra film är bra film, i färg eller svartvitt , nu som då.

Filmen Trasdockan

Gör din egen hemsida med Blogger!

Vill du komma igång lätt och snabbt med nätpublicering av matreceptsamlingen, reseminnen, båtmodeller, dagsfunderingar om människor och samhälle, ja, listan på ämnen kan göras hur lång som helst - då kan Blogger vara något för dig!

Många vill ju faktiskt publicera något som andra kan läsa på Internet. Det är enkelt och förhoppningsvis ännu enklare med de instruktioner till Blogger som Anita Rissler har skrivit - i just Blogger. Surftips - Seniorer skrivs också i Blogger - det hittills mest använda publiceringsverktyget för bloggar, dvs texter och kommentarer som skrivs på webben.

Hemsida kallas ju den förstasida som öppnas, när man skriver in en webbadress i adressfönstret. En hemsida brukar sedan ha många undersidor, som är länkade till förstasidan.
Med Blogger kommer man åt undersidorna via länkar i högra fönsterfältet. Man kan också välja att ha många nya artiklar på samma sida. Allt är möjligt att göra med hjälp av inställningarna i Blogger.

Blogger kan användas gratis och har fördelen att inte innehålla reklam. Blogger har många användbara funktioner som du kan läsa om i instruktionsbloggen Gör hemsida med Blogger!

Du kan lätt starta en egen blogg enligt anvisningarna i Gör hemsida med Blogger!

Lycka till alla bloggande seniorer! Det är riktigt roligt att använda Blogger!

Surftips - Seniorer: "Gör din egen hemsida med Blogger!

Bloggarna söker sin roll

En ny form av publicering har exploderat på webben. Men varför skrivs de elektroniska krönikorna?

Forskning & Framsteg 8/04 - Bloggarna söker sin roll

Filmen "Bourne Supremacy"

Den f.d. agenten som vaknat upp efter sin minnesförlust fortsätter att nysta i sitt förflutna, samtidigt som han jagas runt i Europa av CIA och ryska torpeder.

Uppföljare är rätt ofta kassa kopior av föregångaren. Därför är det kul att The Bourne supremacy överträffar mina lågt ställda förväntningar. Den är spännande från ruta ett. Jason Bourne (Matt Damon) har tagit sin tillflykt till semesterparadiset Goa i Indien. Där försöker den forne agenten leva ett så normalt liv som det bara går med sin Marie (Franka Potente), som han träffade i The Bourne identity. Men han är ständigt på sin vakt. En dag ser han ett bekant ansikte - en före detta agent. Jason återvänder till Europa, men så fort han kommer till passkontrollen i Neapel har han CIA-bossen Pamela Landy (Joan Allen) i hälarna.

Det blir en katt- och råtta-lek där Jason sammanbitet tar sig an den ena farofyllda situationen efter den andra. Tack vare nye regissören Paul Greengrass snabba klipp sitter man där med andan i halsen mest hela tiden. Välgjort och oförutsägbart i intressanta miljöer.



Filmen Bourne Supremacy

Filmen The Bourne Identity

The Bourne Identity berättar historien om en man som räddas från en säker död utanför den Italienska kusten av en fiskebåt. När han återhämtar sig, råkar mannen ut för total minnesförlust, med varken identitet eller bakgrund. Nu börjar mannens desperata jakt efter sanningen. Till sin hjälp har han den hemlighetsfulla Marie och snart inser han att han de jagas av lönnmördare.

Robert Ludlum är en av de där thrillerförfattarna som älskar att skriva träiga tegelstensromaner med en handling som är så komplicerad och så våldsspäckad som möjligt. Några av dem har filmatiserats med tämligen mediokert resultat. Sam Peckinpah gjorde som sin sista film en relativt misslyckad version av The Osterman weekend och Richard Chamberlain var blek som vanligt i TV-thrillern Identitet okänd.

Den var baserad på boken med samma namn och som i original heter The Bourne identity. Och det är följaktligen samma litterära grund till den film, som nu går upp på bio i Sverige och som här fått behålla originaltiteln. Matt Damon spelar huvudrollen och resultatet har blivit en actionthriller som är långt bättre än vad jag hade väntat mig.

En man som har tappat minnet fiskas upp av några fiskare i Medelhavet. Mannen har flera färska skottsår i kroppen. Minnesförlusten verkar total, förutom att han är oväntat skicklig på att slåss. Händelseutvecklingen leder till att han får veta att han har ett namn, Jason Bourne, och att han troligen har varit anställd av en underrättelseorganisation. Tillsammans med en kvinna vars bil han tvingat till sig beger han sig till Paris, där han fått veta att han har en lägenhet. Men lönnmördare väntar på honom, och han måste slåss för sitt liv på den franska huvudstadens gator, samtidigt som han måste försöka minnas vad det är som har gjort honom till ett sådant hot mot någon.

Mer ska inte ordas om handlingen, för den bygger till stor del på överraskningsmoment. Låt här bara vara sagt, att Matt Damon är en överraskande bra och övertygande actionhjälte (skyhögt mer övertygande än vad hans polare Ben Affleck var i den förskräckliga Sum of all fears), att Franka Potente (från Spring Lola och den kommande Prinsessan och krigaren) fungerar utmärkt som Bournes till en början ofrivilliga kompanjon och att regissören Doug Liman på ett förtjänstfullt sätt utnyttjat Paris och bland annat lyckats åstadkomma en biljakt som faktiskt känns riktigt fräsch och innovativ. Filmen är spännande och har en hög puls som den bibehåller rakt igenom.

Det enda negativa är den svenska åldersgränsen. Hur kan en film med brutala kampsportsslagsmål, blodiga skottdueller och rena avrättningar få en 11-årsgräns?

Filmen "The Bourne Identity"

Två sänker och två kommuner höjer skatten

Nu är det klart vilka kommuner i Stockholms län som kommer att förändra skatten nästa år.

De allra flesta kommer att ha skatten oförändrad. Bara fyra höjer eller sänker skattesatsen.

I toppen av skattelistan för Stockholms län återfinns Värmdö kommun - med 32 kronor och 73 öre, i botten ligger Solna.

Den enda kommun i länet som har mindre än 30 kronor - närmare bestämt 29:85. Båda dessa kommuner och 20 andra kommer inte att förändra skattesatsen till nästa år.

Det kommer däremot Haninge och Lidingö göra, Haninge höjer med 50 öre till 32 kronor och 35 öre, Lidingö höjer med 40 öre till 31:64.

Två kommuner sänker skatten:Sigtuna som sänker med 10 öre till 32:60, och Österåker som sänker med hela 35 öre till 32 kronor och 15 öre.

I de här siffrorna ingår dock inte kyrkoskatt och begravningsavgift.

Generellt kan nästa år ses som något av ett mellanår i skattesynpunkt. De allra flesta - närmare tre fjärdedelar av kommunerna i Stockholms län - har efter det senaste valet höjt skatten, men de flesta gjorde det redan i fjol.

Sveriges Radio - Stockholmsnytt

Vaxholm sparar på handikappade barn

Vaxholms kommun planerar kraftiga besparingar på barn med inlärningsproblem och handikapp. Politikerna ska spara 13,5 miljon kronor nästa år och en stor del kan komma att tas från kommunens Resurscentrum för funktionshindrade barn.

Men frågan är om det är möjligt - det går inte att spara miljoner i den här verksamheten, säger enhetschefen på Resurscentrum, Birgitta Orrlander till Radio Stockholm.

Resurscentrum i Vaxholms kommun hjälper bland annat barn med inlärningssvårigheter, funktionshinder och beteendestörningar.

Kommunen har dålig ekonomi och ska nu spara på barn och utbildning i budgeten för 2005.

Enligt ett tidigare förslag skulle två miljoner dras in från Resurscentrum, men nu vill den borgerliga majoriteten i kommunstyrelsen se en ännu större besparing. Orsaken är att verksamheten i Vaxholm är dyrare än i andra kommuner.

- Men det är helt naturligt menar Birgitta Orrlander. Vaxholm måste skicka en del barn till andra kommuner för speciell hjälp och det kostar.

Ytterligare ett problem i Vaxholm är att politikernas slutgiltiga besked om besparingarna för 2005 ser ut att dröja ända in i januari.

Sveriges Radio - Stockholmsnytt

Filmen "Strandvaskaren".

Sara går på en internatskola i grannkommunen Vaxholm, närmare bestämt Bogesunds slott. Hon skriver på ett skolarbete om legenden om Strandvaskaren. Enligt legenden mördades tre elever av en bonde från trakten. På den årliga festen för Strandvaskaren utspelar sig skrämmande händelser.

Det är en legend om drunknad som hemsöker internatskolan och får ny kraft efter ett dramatiskt självmord. Som Ondskan med samma skådisar - fast med sämre manus, fler skrik och döda skolelever.

Regi: Mikael Håfström

I rollerna: Rebecka Hemse, Jenny Ulving

Klassisk skräckfilmsuppbyggnad där alla är misstänkta, mördaren kan ta hur många slag som helst och den slampigaste tjejen garanterat dör.

Trots grov brist på originalitet är det förvånansvärt underhållande. Du får mer än vad du förväntar dig av en svensk rysare.

Filmen Strandvaskaren

Filmen "Kyrkogårdsön".

Året är 1985. I Stockholms skärgård pågår en intensiv "budgetubåtsjakt" samtidigt som ett gäng äventyrslystna kompisar upplever och njuter av ett dramatiskt sommarlov. Militären spanar efter sovjetiska ubåtar i min hemkommun Österåker.

De upptäcker snart att mystiska saker sker på ön intill.
Regi: D Möllberg & M Forsström
I rollerna: Leif Andrée, Lotta Ramel

Äntligen en riktigt bra äventyrsfilm - rolig, ruskig och rafflande. Det är härliga sommarbilder och en lagom dos 80-talsnostalgi.

Replikerna klingar visserligen inte alltid helt naturligt men det lär inte hindra filmen från att ligga länge på biotoppen.

Siarö fort på Kyrkogårdsön mellan norra Ljusterö o fastlandet, mitt i Furusundsleden är en spännande underjordisk försvarsanläggning, nedsprängd i klippan, som försvarade norra inloppet till Stockholm från eventuella angripare fram till 1950.

Sedan några år är nu anläggningen upprustad och tillgänglig för allmänheten. Kyrkogårdsöns gamla logement är nu ett vandrarhem med konferensmöjligheter och den välutrustade gästhamnen rymmer säkert över 20 båtar. Besök i fästningen och museet visar hur besättningen på över 500 man bodde o levde i berget.

Från byggstarten 1916 till 1950-talet har Kyrkogårdsön varit en hemlig plats med landstigningsförbud för alla utom militären. Nu är fortet försvarshistoria och öppet för publik. Statens Fastighetsverk förvaltar anläggningen.

Mellankrigstidens försvar

1914 bryter första världskriget ut och Sveriges Riksdag beslutar att det skall byggas en yttre befästningslinje för att hindra en angripare att sjövägen inta Stockholm. Siaröfortet står färdigt 1929 och används fram till slutet av 1940-talet.

Skydd o försvar

Förr byggdes stora fästningar för att skrämma en fiende. Tjocka murar skyddade besättning vid anfall eller beskjutning. Under 1870-talet konstruerades kanoner starka nog att rasera de tjockaste murar. Befästningarna måste ändra karaktär.

Fort i det fördolda

Forten i början av 1900-talet sprängdes ner i berget och täcktes av en betongplatta. De syntes knappast utom på pansarkupolerna över kanontorn o kommandoplatser. I fredstid skyddar träd o buskar från insyn. I krig huggs marken kal för att ge fri sikt att beskjuta angriparen.

Krig och fred

Under fortets historia rasade två världskrig runt Sveriges gränser. Det första världskriget blev Siaröfortets upptakt. Det andra världskriget blev dess avveckling efter år av beredskap.



http://www.archipelago.nu"/>

Filmen "Kyrkogårdsön"

Vad är Aspergers syndrom och autism?

Aspergers syndrom beskrevs första gången 1944 och tillhör det autistiska spektrumet. Ibland påstås att AS helt enkelt är autism utan begåvningshandikapp. Autism med begåvningshandikapp (klassisk autism, Kanners syndrom, LFA) finns hos ca 1 promille av befolkningen. Tillståndet innebär lägre intelligens, sen talutveckling, ofta ytterligare funktionshinder, samt stort behov av praktisk hjälp. Aspergers syndrom och högfungerande autism (ungefär samma sak) finns hos ca 5 promille av befolkningen. Dessa personer har normal till mycket hög intelligens, men fungerar i grunden annorlunda än andra människor. Besläktade tillstånd är bl a Damp, ADHD och Tourettes syndrom. De flesta som har fått diagnosen är män. AS ser olika ut hos olika personer och nästan ingen har alla kända symptom. Man kan även ha Aspergerdrag utan att ha Aspergers syndrom. Asperger-människans problem rör framför allt relationer till vanliga människor. Socialt umgänge är ofta en stor kognitiv belastning, troligen för att de saknar en hjärnfunktion som är specialiserad på empatirelaterade uppgifter. Andra typiska drag är: specialintressen, stor nytta av rutiner, annorlunda språkhantering, avvikande icke-verbal kommunikation och motorisk klumpighet. Det är kontroversiellt att säga, men i en del avseenden kanske Asperger-personer fungerar bättre än vanliga människor. En del med AS har en ovanlig tankeskärpa, klarsynthet och envishet och har därmed blivit mycket framgångsrika inom sina områden. "Vanliga" människors okunskap och intolerans är ofta ett större problem än den neurologiska avvikelsen i sig. Nästan alla har blivit mobbade. Aspergers syndrom är en neurologisk avvikelse, d v s hjärnan är annorlunda konstruerad än hos den genetiska/neurologiska majoriteten. Det är oklart om tillståndet alltid är handikappande. Orsakerna är helt biologiska och till största delen genetiska. Psykologiskt sett finns AS/HFA i kärnan av personligheten. Det är inte ett skal eller ett bihang, utan personens innersta. Därför är det viktigt att alla inblandade verkligen accepterar tillståndet. Även om AS inte på något sätt går att bota, finns det mycket stora möjligheter till utveckling. Detta kan ske genom att personen: lär sig hur han själv och AS fungerar, utvecklar problemhanteringstekniker, bygger upp en bra social omgivning utan onödiga människor, effektiviserar sitt arbete, och finner egna alternativa vägar mot sina mål. Asperger/HFA innebär annorlunda "hårdvara" och då måste man specialanpassa "mjukvaran" till den. Många vuxna med AS/HFA är inte diagnostiserade och vet inte varför de har problem. Tyvärr finns det få läkare som har kompetens på området och hos andra grupper är kunskaperna ännu sämre. Kanske kan vi själva bli experter och sen lära dem. Den som är intresserad kan göra ett självdiagnos-test. Testet är konstruerat av en person med AS, men personen tar inte ansvar för dess riktighet.

Filmen "Wimbledon"

Romantisk komedi som utspelas under tennisturneringen i Wimbledon, där en lågt rankad engelsk tennisspelare blir förtjust i amerikas klarast lysande kvinnliga stjärna.

Regi: Richard Loncraine

I rollerna: Paul Bettany, Kirsten Dunst, Sam Neill med flera

ÅH, JAG ÖNSKAR att brittiska bolaget Working title kunde producera och regissera mitt liv. Det skulle vara en evig räcka av förälskelser, mystiska romanser med Hollywoodstjärnor, lycklig kärlek, olycklig kärlek, ungefär fyra bröllop i grå jackett och till sist en begravning där snygga bögar håller oförglömliga tal och Rowan Atkinson är präst.

Nu skulle jag få bli tennisstjärna också. I vita Fred Perry-kläder. Och snutta med Kirsten Dunst.

Höstromantik

"Wimbledon" är en ljuv, välpaketerad gåva till alla höstromantiker, en fantasi i vitt och grönt för oss som stundom ser film med hjärtat i stället för hjärnan. Som en bonus är den också en makalös tennisfilm -- sport på bio blir sällan bra, men här är kärleken tryfferad med sköna, autentiska tennisgrejer som retliga nätrullare och smackande linjeträffar i pressade lägen.

Magiskt garn


Gamle stjärnan Pat Cash har agerat konsult, specialeffektsgänget har lagt in datoriserade bollar i efterhand och resultatet är lika maffigt som att få se John McEnroe och Chris Evert i rollerna som sig själva.

Klä en film i Fred Perry och den blir aldrig dålig, släng in Paul Bettany och Kirsten Dunst och den blir redigt bra. Låt sedan Working title hålla i trollspöt och du får det magiska garn som höstdrömmar vävs av.


www.bioprogrammet.nu - Info om filmen Wimbledon

1000 svenskar

1000 svenskar

Flera faror på lur med ip-telefoni

Telefonsamtalen kommer att ligga lika öppna för datahackare som din dator. Vanliga strömavbrott slår även mot dina möjligheter att ringa. Det är några uppenbara risker med ip-telefoni, konstaterar Totalförsvarets forskningsinstitut som granskar hur ökat telefonerande på internet påverkar viktiga samhällsfunktioner.
Den som bara drar ur telefonjacket och hoppar på trenden att ringa över internet, ip-telefoni, lär få flera obehagliga överraskningar.

Det gamla beprövade fasta telenätet är i dag det säkraste vid normal telekommunikation. Att allt fler byter bort den tryggheten börjar nu oroa många regeringar.

I USA sätter administrationen upp riktlinjer för hur civila myndigheter ska hantera de säkerhetsproblem som uppkommer med ip-telefonin. Även EU har ögonen på den nya tekniken, men avvaktar tills vidare.

Försvarets forskare granskar ip-telefonin

Svante Barck-Holst
I Sverige har Totalförsvarets forsknings- institut, Foi, uppdraget att utreda hur sårbar ip-telefonin faktiskt är.

- Vi ser problem på tre områden, säger projektledaren Svante Barck-Holst på Foi.

* Vanliga strömavbrott drabbar även telefonerna.

* Telefonin får samma säkerhetsproblem som datorerna.

* Lokalisering av nödsamtal försvåras.

Tydligast är problemen vid strömavbrott. Går strömmen, dör också ip-telefonen om ingen reservkraft finns att sätta in.

Det fasta telenätet drivs av ström direkt i telefontrådarna och har sin egen strömförsörjning. Men den som går över till ip-telefoni måste gardera sig med egen batteribackup.

- Företag har kanske råd, men för enskilda teleabonnenter blir det för dyrt, menar Svante Barck-Holst.

Bredbandsnätet kan bli strömlöst
Enligt vad Foi konstaterat saknar bredbandsanslutningar ofta reservkraft och slutar fungera vid elavbrott. Så är det exempelvis i kabeltevenätet, som många abonnenter har sitt bredband ifrån.

- För adsl finns dock i vissa fall möjlighet att automatiskt koppla om till vanliga telenätet vid strömavbrott, berättar Svante Barck-Holst.

Det andra stora problemet är it-säkerheten. Värst är det för den som ringer direkt över sin vanliga internetförbindelse. Telefonsamtalen ligger vidöppna för attacker och avlyssning på samma sätt som annan datakommunikation.

Kan man separera teletrafiken från datatrafiken?
Men det går att begränsa riskerna.

- Om teletrafiken logiskt separeras från det övriga datanätet blir det betydligt säkrare, säger Svante Barck-Holst.

På de flesta säkerhetsfrågorna är dock svaren ännu ofullständiga. Hur stor är risken för hacking och maskar i ip-telefoner? Hur sektionerar man större ip-telefoninät på lämpligaste sätt? Hur säkert är logisk separation av näten?

En annat problem med ip-telefoner är att larmtjänsten får svårt att lokalisera varifrån ett nödsamtal kommer, vilket kan vara ödesdigert i en akutsituation.

Farhågor finns också att det med hjälp av ip-telefoni blir lättare att genomföra överbelastningsattacker mot larmcentraler.

Foi arbetar nu vidare med sårbarhetsfrågorna.


Ny Teknik - Flera faror på lur med ip-telefoni

Klarspråkare

Öppet Brev till Sveriges Radios Styrelse

Klarspråk tillbaka - i yttrandefrihetens namn!

En av hörnstenarna i en demokrati är en öppen och fri debatt, det är alla överens om. Under många år gav programmet "Klarspråk" svenska folket en möjlighet att diskutera gemensamma angelägenheter.

Programmet Klarspråk sändes till och med 9:e januari 2004 varje dag, endast 10 minuter långt men fyllt av koncentrerade, väl genomtänkta inlägg som återgav vad stora delar av svenska folket tyckte. Inläggen gav en god spegling av åsikter som finns ute i samhället. Det var vanliga människors åsikter som fritt fick komma ut i offentligheten. Det fanns dessutom en redaktör som kunde sammanställa inlägg i varje särskild fråga vilket gjorde att debatten fördes framåt. Vi är många som saknar detta program där svenska folket fritt kunde få säga sin åsikt - utan tillrättavisningar eller kommentarer från programledarna på SR.

Detta kan på intet sätt jämföras med det program som sades ersätta Klarspråk: Ring P1. Ring P1 är ett program med utdragna diskussioner med programledarna. Programledarnas egna åsikter kommer tyvärr ofta att styra och/eller dominera diskussionen vilket gör att avvikande och ibland kontroversiella åsikter inte alls kan föras fram på samma sätt som i Klarspråk.

Låt gärna Ring P1 vara kvar för dem som är intresserade av Täppas, Tomas Tengbys och andra programledares diskussioner men låt oss andra få tillfälle att lyssna till de korta och genomarbetade
inlägg som karakteriserade Klarspråk.

Sveriges Radio är ett public serviceföretag vilket innebär att programverksamheten skall stå i allmänhetens tjänst. I public serviceuppdraget ingår att "Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion".

Ett samhälle som bekänner sig till de demokratiska fri- och rättigheterna borde kunna tillåta sina medborgare 10 minuters total yttrandefrihet om dagen.

"Klarspråk" tillbaka - i yttrandefrihetens namn!


Nätverket "Klarspråk tillbaka"



Hittills har 105 personer skrivit under

Skriv under du med !

Till startsidan Se underskrifter Om den här webbplatsen

Mail: kontakt@klarsprakare.se




Klarspråkare

SFF hemsida

VÄLKOMMEN TILL SVERIGES FÖRENADE FILMSTUDIOS (SFF)
Centralorganisationen för Sveriges filmklubbar

ÄR DU FILMINTRESSERAD?
Bli medlem i en filmstudio som tillhör SFF t.ex. Åkersberga Filmstudio.
Finns det ingen filmstudio på din ort kan du starta en.

Sprider och visar film
SFF är en fristående idéell organisation som sprider och visar värdefull film . Vi har ca 100 filmklubbar med drygt 21000 medlemmar per år.

Katalog
SFF ger ut en filmkatalog med drygt 1700 filmer. Information om filmerna hittar du under rubriken Sök filmer

Biograf
Filmerna visas i huvudsak på biograf i 35 mm-format.

Filmstudion betalar
Filmstudion betalar en medlemsavgift till SFF som är baserad på antalet medlemmar och föreställningar.

SFF betalar
SFF står för filmhyran till distributörerna, filmfrakten till studion samt prenumererar på tre exemplar per studio av SFF:s tidskrift Filmrutan.

Medlemskort
Filmstudion skall använda SFF:s medlemskort. Korten erhålles kostnadsfritt från SFF och säljs till medlemmarna i den lokala filmstudion.

Publik
Alla är välkomna som medlemmar i filmstudion. Medlemskort köper du av den lokala filmstudion.

Dessutom arrangerar SFF
Filmhelger, seminarier, regionala träffar, visningar av nya filmer, medlemsresor till utländska arkiv mm.

Styrelse och ledning
SFF:s styrelse består av 10 ledamöter som väljs av årsmötet. Nuvarande ordförande är Mats Sladö som även är ordförande i Åkersberga Filmstudio.

För SFF:s centrala verksamhet ansvarar Astrid Friberg och Kerstin Sundelin.

FICC
SFF är medlem av den internationella filmklubbsorganisationen, FICC, Federation Internationale de Ciné-Club.

En mer utförlig beskrivning finner du under rubriken SFF info.

För ytterligare information kontakta SFF Filmhuset. Borgvägen. Box 27 126, 102 52 Stockholm. Tel 08-665 11 00. Mobil 0708 570 938/39 Fax 08-666 37 48.

SFF hemsida

e-post: astrid.friberg@sff-filmstudios.org eller kerstin.sundelin@sff-filmstudios.org

Postgiro 15 06 00-5

Facklan Ã…kersberga

Biografen Facklan Ã…kersberga

Program 2004-11-09---2004-12-15

Biljetter till samtliga föreställningar nedan kan förköpas eller telefonbokas på Facklan under biografens öppethållande.

För biljettbeställning vg ring 08 540 677 80

Välkommen på bio!

Ladda hem filmprogrammet från 22 oktober här!

datum tid Titel ålder pris anm
2004-11-09 19.00 WIMBLEDON 0 65
2004-11-10 19.00 WIMBLEDON 0 65
2004-11-11 19.00 VALDAGEN 15 250 MEDLEMSKORT ERFORDRAS
2004-11-12 19.00 ETT HÅL I MITT HJÄRTA 15 65
2004-11-13 19.00 STRANDVASKAREN 15 65
2004-11-14 13.00 SHREK 2 0 60
2004-11-14 15.00 KYRKOGÅRDSÖN 11 50
2004-11-14 19.00 STRANDVASKAREN 15 65
2004-11-16 19.00 THE BOURNE SUPREMACY 11 65
2004-11-17 19.00 THE BOURNE SUPREMACY 11 65
2004-11-18 19.00 TRASDOCKAN 15 250 MEDLEMSKORT ERFORDRAS
2004-11-19 19.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-20 12.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-20 14.30 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-21 13.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-21 15.30 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-21 19.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-23 19.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-24 19.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-25 19.00 KVINNORNA FRÃ…N ROSENSTRASSE 15 250 MEDLEMSKORT ERFORDRAS
2004-11-26 19.00 ALIEN VS PREDATOR 11 70
2004-11-27 13.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-27 19.00 ALIEN VS PREDATOR 11 70
2004-11-28 13.00 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-28 15.30 SUPERHJÄLTARNA 7 60
2004-11-28 19.00 ALIEN VS PREDATOR 11 70
2004-11-30 19.00 DÃ…LIG UPPFOSTRAN 15 65
2004-12-01 19.00 DÃ…LIG UPPFOSTRAN 15 65
2004-12-03 19.00 THE VILLAGE 11 65
2004-12-04 19.00 ETT HUS AV SAND OCH DIMMA 15 65
2004-12-05 13.00 KOGÄNGET 7 60
2004-12-05 19.00 ETT HUS AV SAND OCH DIMMA 15 65
2004-12-07 19.00 SÃ… SOM I HIMMELEN 11 70
2004-12-08 19.00 SÃ… SOM I HIMMELEN 11 70
2004-12-09 19.00 LILLE JACQUES FRÃ…N NANTES 15 250 MEDLEMSKORT ERFORDRAS
2004-12-10 19.00 POPULÄRMUSIK FRÅN VITTULA 11 70
2004-12-12 13.00 HÃ…KAN BRÃ…KAN OCH JOSEF 7 60
2004-12-12 19.00 POPULÄRMUSIK FRÅN VITTULA 11 70
2004-12-14 19.00 ETERNAL SUNSHINE OF 11 65
2004-12-15 19.00 ETERNAL SUNSHINE OF 11 65
2004-12-15 19.00 PSALMER FRÅN KÖKET 15 250 MEDLEMSKORT ERFORDRAS

Telekonferenser passar i äldrevården.

Äldre som har ett stort vårdbehov kan mycket väl kommunicera via sina vårdgivare genom olika typer av videokonferenssystem.

Detta gäller framför allt patienter som har lätt eller medelsvår demens.

Det framgår av en avhandling som Stefan Sävenstedt lade fram den 5 november på Umeå universitet.

Kommunikation via bildtelefoni är möjlig om de äldre är tillräckligt friska för att känna igen sig, att de är trygga och intresserade av det ämne som man samtalar om.

Ytterligare en förutsättning är att det inte får finnas tekniska störningar. Tekniska begränsningar behöver inte vara ett problem, utan kan leda till ökad uppmärksamhet, vilket kan vara till fördel i kommunikationen.

För att telebaserad vård ska fungera är det även viktigt både patienter och personal upplever den som positiv.

Avhandlingen bygger på kvalitativa studier av ett antal vårdprojekt där tekniken används. Avhandlingens titel är Telecare of frail elderly - reflections and experiences among health personnel and family members, på svenska: Televård av äldre med stort vårdbehov, reflektioner och erfarenheter.

Telekonferenser passar i äldrevården - Computer Sweden

PÃ¥verka interaktivt din cancerrisk................

PÅVERKA DIN CANCERRISK bedömer risken att drabbas av cancer och ger Dig individuella råd för att förhindra uppkomsten av cancer. Alla kan använda Påverka Din Cancerrisk, men den är bäst lämpad för personer över 40 års ålder som aldrig drabbats av någon typ av cancer. Påverka Din Cancerrisk kan inte avgöra om du kommer att drabbas av cancer eller inte. Påverka Din Cancerrisk talar endast om vad sannolikheten är att drabbas av cancer givet ålder, kön och vilka riskfaktorer som personen utsätts för.

Ägna några minuter åt att svara på frågorna. Ta reda på hur Du kan minska Din risk och på vilka förebyggande handlingar Du kan fokusera.

Det bästa sättet att bekämpa cancer är att förhindra dess uppkomst.


CancerRisk.se

Filmen "Valdagen"

Soldaten (Abidi) vaknar upp till - vad han tror ska bli - ännu en händelselös dag av postering på den karga ön. Han och kollegan befinner sig på stranden till en enslig ö utanför Irans kust. Plötsligt dimper en trälåda helt oväntat ner från skyn en bit bort. Lådan innehåller instruktioner kring det iranska valet och just denna dag är själva valdagen. Soldaten beordras att övervaka arbetet. Hans misstro blir inte mindre av att valförrättaren (Abdi) visar sig vara kvinna - därtill från storstaden, ung och idealistisk.
Tillsammans ger sig iväg i en militärjeep för att leta upp väljare. Hon är ivrig och energisk, han ytterst motsträvig och nödbedd. Huvudkaraktärerna representerar det gamla och nya samhället och kunde förstås inte varit mer olika. De käbblar om det mesta och kontrasten blir ofta rent komisk. Han talar militärens våldsamma språk och skrämmer till en början nästan slag på tilltänkta väljare. Hon känner motvilja mot hans uniform och vapen och försöker övertyga honom om att folk måste få känna sig fria åtminstone på valdagen - att vapen får dem att tystna.
Ytterst pedagogiskt och med stort tålamod gör hon sitt bästa för att övertala de skeptiska ortsborna om vikten av att rösta, trots att hon som kvinna ideligen nonchaleras. Kulturkrocken mellan soldaten och valförrättaren utgör filmens nerv. Hur relationen dem emellan utvecklas är både gripande och grymt realistisk.
Hennes uppgift som valförrättare är svår - på gränsen till omöjlig - och filmen igenom tvingas hon stångas mot fördomar och motstånd av alla de slag. Själv utbildad och full av hopp gör hon ivriga försök att övertala öborna om det positiva i att göra sina röster hörda och skapa förändring. Demokratins lovsång förefaller snudd på obegriplig för många av dem hon möter: i små fiskelägen, dundrande fabriksmiljöer och nomadläger. Det tunga patriarkatet gör sig påmint överallt: män gör sig talesmän för grupper av kvinnor och ensamma kvinnor vägrar att rösta utan sina mäns tillstånd. Analfabetismen är utbredd, håglösheten likaså. Här råder öns egna lagar, byar har sina egna överhuvuden - varför skulle man då bry sig om rikspolitik?
Den outbildade soldaten gör till en början allt för att underminera den unga kvinnans bräckliga auktoritet. Hon i sin tur representerar kunskapen, tillförsikten och framtidstron. Hon kämpar på och vägrar ge upp trots att hon vid åtskilliga tillfällen blir rent beklämd. Debuterande Nassim Abdi tolkar rollen charmant med karaktärens snabba kast mellan glädje, nyfikenhet och misströstan. Här finns gott om möjligheter för igenkänning för en västerländsk publik. Trots det tunga budskapet genomsyras hela filmen av en befriande humor och tonen är både frisk och lättsam. Regissören försvarar helt klart sin plats i raden av begåvade iranska regissörer som på senaste tiden gett oss filmer som Äpplet, Dagen jag blev kvinna, Kandahar, Cirkeln och De druckna hästarnas tid.

www.bioprogrammet.nu - Info om filmen Valdagen

"Samma välfärd i hela landet viktigare än lokalt självstyre"

Under de senaste åren har frågan om ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun blivit allt mer aktuell. Tydligaste uttrycket för det är tillsättandet av den statliga ansvarskommitté som har fått i uppgift att utreda frågan.

Ny Sifostudie: Svenskarna vill inte tillåta lokala satsningar på sjukvård, äldreomsorg och skola.

Det är viktigare att sjukvården, äldreomsorgen och skolan är lika för alla i Sverige än att välfärdens kvalitet avgörs lokalt genom det kommunala självstyret. Det anser 70 procent av svenska folket i en ny Sifoundersökning. Kvinnor, offentliganställda och äldre hör till de grupper som är mest negativa till stora skillnader i landet. Undersökningen visar att ett nationellt ansvar för välfärdens kärnområden måste gå före kraven på ett ökat kommunalt självbestämmande, skriver Irene Wennemo och Anna Fransson på LO.


Under de senaste åren har frågan om ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun blivit allt mer aktuell. Tydligaste uttrycket för det är tillsättandet av den statliga ansvarskommitté som har fått i uppgift att utreda frågan.

De flesta medborgare anser att de delar av välfärdspolitiken som kommuner och landsting har ansvaret för är de mest angelägna. Den socialdemokratiska regeringen har i tre valrörelser i rad vunnit val genom att stå som en garant för kvaliteten i vården, skolan och omsorgen. Det starka stödet för att prioritera dessa verksamheter har till och med fått moderaterna att helt omorientera sin politik för att inte återigen förlora ett val på denna fråga.

Samtidigt har regeringen ett mindre inflytande över de kommunala och landstingskommunala verksamheterna än vad man har över de statliga. De nationellt valda företrädarna, som kommit till makten på att utlova en bättre vård, skola och omsorg, har endast trubbiga instrument för att tillgodose väljarnas krav på förbättringar.

Under de senaste åren har regeringen med den ena innovativa metoden efter den andra försökt styra kommunernas verksamhet. När det inte går att styra välfärdstjänsternas utformning direkt, kan man i stället välja att ge medborgarna rättigheter visavi kommunen eller villkora statliga bidrag till kommunala motprestationer, vilket var fallet med både maxtaxan och de så kallade Wärnerssonpengarna.

Denna utveckling innebär att det kommunala självstyret gröps ur och att vi är på väg att hamna i en situation där den kommunala demokratin spelat ut sin roll. I ett läge där den kommunala ekonomin är pressad blir frihetsgraden begränsad för kommunen att göra något mer än det den verkligen måste. Att vara kommunpolitiker i dag betyder att man får ta ansvar, men att man endast i liten utsträckning har möjligheter att realisera sina politiska visioner.

Grovt förenklat kan man säga att det finns två strategier för att hantera situationen. Den ena är att staten får det fulla ansvaret för att både styra och finansiera delar av verksamheten där det är angeläget med nationellt bestämda individuella rättigheter. Den andra strategin är att låta kommunerna få bestämma mer än i dag. Det betyder att dagens nationella rättighetslagstiftning måste modifieras och att regeringen slutar att villkora statsbidragen. Det kommer leda till att skillnaderna mellan kommunerna tillåts att öka och att utfallet i de kommunala valen blir mer utslagsgivande. Dessa två strategier behöver inte utesluta varandra. Det kan vara möjligt att välja den ena strategin för vissa verksamheter och den alternativa för andra.

Det finns dock en tendens till att detta vägval endast diskuteras utifrån ett politikerperspektiv - hur påverkar vägvalet möjligheter och förutsättningar för politiker på olika nivåer i samhällsorganisationen att förverkliga sina politiska mål? Det som har saknats i debatten är den självklara frågan om hur medborgarna ser på vägvalet. Om jag som medborgare måste välja mellan en större nationell likhet eller ett ökat kommunalt självbestämmande - där min röst väger tyngre än på nationell nivå - vad väljer jag då?

För att belysa denna fråga har LO låtit göra en opinionsundersökning i Sifos regi. De som svarade fick prioritera mellan att kvaliteten är ungefär lika bra i hela landet, även om det kan minska det kommunala självbestämmandet och att medborgarna genom kommunala beslut har möjlighet att påverka, trots att det kan ge upphov till stora skillnader. Frågan ställdes för fem olika politikområden: sjukvård, äldreomsorg, skola, förskola och kulturutbudet (till exempel bibliotek, musikskola och teater).

Det visade sig att för de tre första områdena, sjukvård, äldreomsorg och skola, var andelen som prioriterade att det skulle vara lika i hela landet mycket stor. Över 70 procent svarade detta medan runt 20 procent ansåg att det lokala inflytandet var viktigast. De resterande var osäkra. För förskolans del var det något färre som ansåg att likhet i hela landet var viktigast, 63 procent, medan nästan 30 procent prioriterade lokalt inflytande. När det gäller kulturutbudet var skillnaden minst, 51 procent ansåg att det skulle vara lika, medan 42 procent ansåg att det lokala inflytandet var viktigast.

Sammantaget finns endast ett begränsat stöd för att det kommunala självbestämmandet ska få något stort genomslag på välfärdsområdet. Inom framför allt välfärdens kärnområden anser medborgarna att det är högt prioriterat med nationell likhet. Det lokala inflytandet kan gärna få stryka på foten för att sjukvården, äldreomsorgen och skolan ska bli lika för alla i landet.
De som är minst positiva till kommunalt självbestämmande är kvinnor, offentligt anställda, medelålders och äldre, de som bor i glesbygd och i mindre orter och de som röstar på socialdemokraterna och vänsterpartiet.

När det gäller det sistnämnda kan det vara ett uttryck för att de med vänstersympatier gärna vill att den socialdemokratiska regeringens politik får genomslag i hela landet. De med borgerliga sympatier, undantaget är kristdemokraternas väljare, vill antagligen göra det möjligt att genomdriva en konsekvent borgerlig politik i borgerligt styrda kommuner och landsting.

De miljöpartistiska sympatisörerna intar en intressant mellanposition. När det gäller sjukvård och äldreomsorg intar de ungefär samma position som vänstern. För skola, förskola och kultur ligger de betydligt närmare borgerligheten, vilket stämmer väl med miljöpartiets linje i rikspolitiken.

De grupper som uttrycker en misstro mot det kommunala självstyret har en sak gemensamt, de är mer beroende av välfärdspolitiken. Kvinnor och offentliganställda jobbar i större utsträckning med välfärdsproduktion. Medelålders har oftare barn som går i förskola och skola. I de äldre grupperna behöver man mer vård och omsorg. För kvinnor har förskolan och äldreomsorgen spelat en viktig roll för att man ska kunna kombinera arbete och familj. De ovan nämnda grupperna har också, med kanske något undantag, visat sig ha en mer positiv inställning till den skattefinansierade välfärden.

Man kan dock hävda, att bara för att staten har ansvar för en viss verksamhet behöver det inte bli lika för alla. Det finns regionala skillnader mellan hur både försäkringskassor och arbetsförmedlingar fungerar. Men skillnaden är att inom statens ansvarsområde ses det som ett problem som behöver åtgärdas. Stora regionala skillnader är ett misslyckande från myndighetens sida. När det gäller kommuners och landstings verksamhet borde skillnader vara ett uttryck för att valutslaget i de lokala valen faktiskt spelar någon roll.

Resultatet av denna studie kan inte tas som intäkt för att man ska förstatliga alla de verksamheter där en majoritet av medborgarna inte prioriterar möjligheten till kommunalt självstyre. Det kan fortfarande finnas starka skäl till att kommuner och landsting har ansvar för vissa verksamheter. Bland annat är det möjligt att kommuner och landsting är mer kostnadseffektiva utförare.

Men efterfrågan på ökat kommunalt självbestämmande kan inte vara ett argument för att kommunerna och landstingen ska få ett vidgat ansvar och inflytande på välfärdspolitikens kärnområden. För dessa kärnområden finns inte i någon av de belysta undergrupperna en majoritet som anser att kommunalt självbestämmande är viktigare än att undvika stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Resultaten kan vidare tolkas som ett starkt stöd för en omfattande utjämning av villkoren mellan Sveriges kommuner och landsting.

När Ansvarskommittén fortsätter sitt arbete med den framtida ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun måste hänsyn tas till dessa prioriteringar. När det gäller välfärdspolitikens kärna, som en bra skolgång under uppväxten, bra sjukvård när vi är sjuka och bra äldreomsorg när vi blir gamla, krävs ett nationellt ansvarstagande för kvaliteten. Ett ansvarstagande som kanske måste ske på bekostnad av kommunernas självbestämmande.

Vi kan inte öka det kommunala självstyret bara för att det annars är för tråkigt och tröstlöst att vara kommunalpolitiker. Det slutgiltiga ansvaret för de viktigaste verksamheterna i välfärdspolitiken måste ligga på nationell nivå.

Anna Fransson, Utredare LO
Irene Wennemo, Näringspolitisk chef LO

Frågor och svar i valrörelsen 2002.

Frågor i valrörelsen 2002 från "Vårt Österåker"

1) Maxtaxan inom BARNOMSORGEN har gjort, att flera
barn är på dagis än tidigare.
Vad anser Ditt parti vara lagom, när det gäller perso-naltäthet
och gruppstorlek inom barnomsorgen?
2) Sedan den 1 juli får dagmammor också räkna in
EGNA BARN i barngruppen. Ersättning utgår från
kommunen inom vissa ramar och maxtaxa betalas
för barnen. Hur ser Ditt parti på detta?
3) Hur vill Ditt parti medverka till en BÄTTRE SKOLA i
Österåker?
4) Hur menar Ditt parti, att RÖLLINGBY GYMNASIUM
skall förändras för att bli mera attraktivt och där-med
även locka ungdomar från andra kommuner?
5) Enligt ett förslag ska SÄRSKOLAN läggas ned, och sär-skolebarnen
ska gå i vanliga klasser?
Vill Ditt parti medverka till att förslaget genomförs?
6) I FN:s konvention om barnets rättigheter under-stryks
BARNETS RÄTT att �... skyddas mot alla former
av diskriminering eller bestraffning på grund av för-äldrars
eller familjemedlemmars ställning, verksam-het,
uttryckta åsikter eller tro.� Ungdomar, som har
sommarjobb, kan ändå bli utan sin inkomst, om de-ras
familj uppbär försörjningsstöd. Hur vill Ditt
parti hantera detta?.
7) Vad vill Ditt parti göra för att stoppa DROG-MISSBRUKET
bland barn och ungdomar i Österåker?
8) Enligt ett förslag ska Åkersberga IP vid Kung-sängen
flyttas till Röllingbyområdet så att där ska-pas
ett IDROTTSOMRÅDE med unika möjligheter. Vill
Ditt parti medverka till det?
9) Vill Ditt parti verka för att FÖRENINGARNA i Öster-åker
får tillgång till lokaler utan hyra?
10) Enligt �Regional utvecklingsplan 2001 för
Stockholmsregionen� behöver Österåker växa till ca
60 000 INVÅNARE år 2030. Hur ser Ditt parti på den
utvecklingen?
11) Vill Ditt parti verka för att det byggs billiga
HYRESRÄTTER i Österåker - och i så fall var och på vil-ket
sätt?
12) Åkersberga ligger på gammal sjöbotten och är
förstås känsligt för förändringar av grundvatten-nivån.
Har Ditt parti några planer - och i så fall vilka
- på hur vi ska komma till rätta med de ökande
TRAFIKSTOCKNINGARNA längs 276-an?
13) Har Ditt parti några planer – och i så fall vilka –
för KOLLEKTIVTRAFIK på Runöhöjden – Säby?
14) Vad anser Ditt parti vara viktigast för att ut-veckla
en LEVANDE SKÄRGÅRD?
15) Arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling måste
också bedrivas lokalt. Sverige klarar inte Rio-överenskommelsens
MILJÖMÅL för utsläpp. Hur vill
Ditt parti utveckla miljöarbetet i Österåker?
16) Många äldre är mycket nöjda med äldre-omsorgen
i Österåker. Men fler och fler blir äldre
och äldre. Hur vill Ditt parti utveckla VÅRD OCH OM-SORG
i kommunen?
17) Anser Ditt parti att KOMMUNALSKATTEN måste hö-jas
för att klara verksamheterna 2003?
18) Är ALLA KANDIDATER på Din valsedel beredda på
att arbeta kommunalpolitiskt efter valet?

Svar i valrörelsen 2002 från Eddie Vivenius -
Sveriges Pensionärers Intresseparti

1) Som mest ska det vara 5-6 barn per vuxen på en
småbarnsavdelning.Tidigare hade man 3 vuxna på 12 barn
i dagisgrupperna. Det var för få vuxna redan då! När nå-gon
i ordinarie personal blev sjuk fanns ingen vikarie.
2) Vi tycker det är bra.Vi är positiva till dagmammor som
alternativ barnomsorg. Alla barn passar inte i dagismiljön.
Vi vill att dagmamman skall vara professionell med en klar
viljeinriktning i sin verksamhet.
3) I skolan måste elevvårdspersonal i form av kurator, skol-sköterska
o dyl. finnas Lärare skall enbart vara pedagoger.
Mindre klasser, elever som har särskilda behov ska få den
hjälp som krävs.
4) Vi tycker forna tiders uppdelning på praktiska och teo-retiska
linjer var utmärkt. Återinför fler lärlingsinriktade
yrkeslinjer. Det måste finnas en flexibilitet, att kanske gå
1-2 dagar i skolan och resten med praktik.
5) NEJ! Särskolan behövs både som den är idag och med
en viss utveckling, då funktionshindrade inte klarar att gå i
normalklass utan behöver undervisning, gruppstorlek och
lärare anpassade för dem.
6) Detta måste ändras! En arbetsgrupp i riksdagen utre-der.
Ungdomars sommarjobb måste räknas bort från fa-miljens
gemensamma inkomster. Annars får de helt fel
uppfattning om vikten av ett eget arbete.
7) Möjlighet till meningsfull fritidsverksamhet och som-marjobb,
ett �Ungdomens Hus�, styrt av ungdomarna
själva. Föräldraansvar, hem-skola med kontroll av med vem,
vilka och vad tonåringen sysselsätter sig med.
8) Nej, inte för närvarande. Först bekämpning av drog-missbruk
och omhändertagande av äldre med bl.a. utbygg-nad
av servicehem m.m. Allt kan göras, men det mest
akuta först.
9) Inte alla föreningar - det finns inga gratisluncher. Sub-ventioner
ja, inte helt gratis. Dagis-fritids-och skollokaler
borde kunna användas på kvällar och helger av föreningar.
10) Tillväxten måste först anpassas till en utbyggd skola,
vägnät, barnomsorg och kollektivtrafik. Till att börja med
i centralorten Åkersberga och då i form av kooperativ hy-resrätt.
En kombination av hyres-och bostadsrätt!
11) Ja, och även servicelokaler till våra äldre invånare. I cen-trala
Åkersberga längs järnvägen och kanalen. Hyresrätter
och/eller kooperativa hyresrätter, det bästa av dessa
upplåtelseformer.
12) Ingen förbifart genom Röllingby backar. Bullerplank
vid 276:an är visserligen fult men hjälper de boende där.
Vad kommunala och statliga löften om nya trafikleder är
värda vet de flesta kommuninvånare.
13) Någon slags lokal buss- eller taxiringlinje. Möjligen
ny sträckning av busslinje 828. En liten matarbusslinje i lik-het
med den som finns i Norrtälje (Näbbmusen) vore kan-ske
bra?
14) För att få folk att bo permanent måste nya arbetstill-fällen
skapas i skärgårdsområdena. En lokal taxibåtring-linje
etableras. Allemans- och strandrätten bevaras.
Fastighetsskatten upphör!
15) Minimera avloppsvattnet från de s.k. �förnyelse-områden�
och låt all rening ske i Margretelunds renings-verk
alternativt att nya reningsverk i anslutning till ny be-byggelse.
Återinsätt den politiska ledningsgruppen för
Agenda 21.
16) Kommunen måste ta sitt ansvar för att de äldre som
behöver sjukhemsplatser och hemtjänst, ska få det de är
beviljade enligt lag.Servicelokaler till nuvarande och bli-vande
pensionärer födda på 40-talet.
17) Nej. Den måste på sikt sänkas eftersom den främst
drabbar dem med svaga resurser. Skapa balans i ekonomi
och eliminera låneskulden. Kommunen skall endast bedriva
verksamheter den är skyldig till enligt lag.
18) Ja!