Regi: Francis Lawrence
Medverkande: Keanu Reeves, Rachel Weisz mfl.
Efter Matrix-trilogin är det åter dags för Reeves att rädda världen från undergång. Han är John Constantine, en döende exorcist som letar upp och skickar tillbaka demoner i ett nutida dystopiskt Los Angeles.
Baserad på vuxenserien Hellblazer och beskrivs filmen nog bäst som en mix av Matrix, Exorcisten och Angel Heart. Med Peter Stormare som Hin Håle.
Debuterande musikvideoregissören Lawrence har gjort en existentiell, svaveldoftande upplevelse av skräck, fantasy och action.
Filmen:"Constantine"
torsdag, mars 31, 2005
onsdag, mars 30, 2005
Äldre ointresserade av Internet
Att internetrevolutionen inte spridit sig i hela befolkningen blev kommunpolitikerna i Mörbylånga varse. Efter en enkätundersökning på ålderdomshemmet Rönningegården visade det sig att ingen av de 37 tillfrågade tyckte att de hade något behov av internet, och endast fyra kände till begreppet. Ingen hade någonsin prövat att surfa på nätet.
Anledningen till enkätundersökningen var att kommunen beslutat att placera ut datorer med internetanslutning på försök i två år på Rönningegårdem. Därefter skulle man besluta om alla ålderdomshem i kommunen skulle ge de boende tillgång till internet, skriver Ölandsbladet.
Efter undersökningen ändrade sig kommunen, och det kommer inte att bli några datorer på hemmet. Men det finns alltid möjlighet att privat ha en dator på ålderdomshemmet.
Samtliga lägenheter har telefonjack vilket gör det möjligt att ansluta till internet via ADSL, bredband eller med vanliga modem, säger Jonas Jansson, tillförordnad socialchef i Mörbylånga kommun till Ölandsbladet.
Fast Jonas Jansson menar att frågan kan komma att bli aktuell i framtiden.
Jag är övertygad om att kommande generationer av pensionärer har en helt annan inställning till internet och datorer, säger han till tidningen.
SvD: Äldre ointresserade av internet
Anledningen till enkätundersökningen var att kommunen beslutat att placera ut datorer med internetanslutning på försök i två år på Rönningegårdem. Därefter skulle man besluta om alla ålderdomshem i kommunen skulle ge de boende tillgång till internet, skriver Ölandsbladet.
Efter undersökningen ändrade sig kommunen, och det kommer inte att bli några datorer på hemmet. Men det finns alltid möjlighet att privat ha en dator på ålderdomshemmet.
Samtliga lägenheter har telefonjack vilket gör det möjligt att ansluta till internet via ADSL, bredband eller med vanliga modem, säger Jonas Jansson, tillförordnad socialchef i Mörbylånga kommun till Ölandsbladet.
Fast Jonas Jansson menar att frågan kan komma att bli aktuell i framtiden.
Jag är övertygad om att kommande generationer av pensionärer har en helt annan inställning till internet och datorer, säger han till tidningen.
SvD: Äldre ointresserade av internet
Junilistan - Fler kräver folkomröstning
En undersökning beställd av Junilistan visar att 58 procent av svenskarna vill folkomrösta om EU-grundlagen.
Medan riksdagen försöker negligera svenskarnas motstånd till EU-grundlagen, växer detta stadigt. Bara en skärva stödjer riksdagens linje och ytterst få, bara fyra procent, har inte bestämt sig, säger Nils Lundgren, Junilistans ordförande.
Hela 58 procent av svenskarna vill folkomrösta om EU-grundlagen. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan januari. Bara 12 procent stödjer regeringens och den borgerliga alliansens linje att beslutet ska fattas av sittande riksdag, visar en undersökning med 1 009 intervjuade.
Stödet för de två andra alternativen har minskat. Stödet för regeringens och den borgerliga alliansens linje har minskat med en procentenhet och stödet för att låta riksdagen ta beslutet efter valet har minskat med tre procentenheter trots att många ledarskribenter argumenterat för denna linje. Det är också mycket ovanligt att endast fyra procent av de tillfrågade är osäkra. En majoritet av väljarna i alla partier utom folkpartiet vill att beslutet om EU-grundlagen fattas i en folkomröstning.
Svenskar fortsatt EU-kritiska
Samma undersökning visar att 52 procent av svenskarna vill att EU:s makt ska minska och bara 9 procent vill ger mer makt till EU.
Svenskarnas kritiska hållning till EU gör att riksdagen inte vågar låta folket bestämma. Och det är därför riksdagen försöker beskriva förslaget till EU-grundlag som några smärre redigeringar. Samtidigt ser de på kontinenten den nya lagen som ett avgörande steg mot en federal EU-stat. Det är ju därför så många folkomröstar. Man folkomröstar inte om bagateller, säger Nils Lundgren.
Vid sidan av partier i det röda blocket visar också flera borgliga på motstånd till EU-grundlagen. I centerpartiet vill endast 5 procent av väljarna att EU ska fatta beslut på fler områden medan 74 procent vill återföra makt till medlemsstaterna. Endast 7 procent av kristdemokraternas väljare vill öka EU:s makt medan 68 procent vill minska antalet områden där EU fattar beslut.
Ett flertal i alla läger vill att Junilistan ställer upp i riksdagsvalet
På frågan om Junilistan bör ställa upp i riksdagsvalet svarar 43 procent ja.
Av de borgerliga väljarna tycker 41 procent att Junilistan ska ställa upp i riksdagsvalet, mot 46 procent av väljarna i det rödgröna blocket. Det visar att Junilistan uppfattas som tvärpolitisk av stora delar av svenska folket, säger Nils Lundgren.
Frågan om Junilistan bör ställa upp i riksdagsvalet visar att det är miljöpartiets och centerpartiets väljare som är mest positiva, medan kristdemokrater och folkpartister är minst välkomnande.
Det är inspirerande att så många väljare vill att vi ställa upp i riksdagsvalet. Hur många som kan tänka sig att rösta på Junilistan är dock en annan sak. Väljarna är uppenbarligen öppna för förändringar i partistrukturen, säger Nils Lundgren.
Junilistan - Fler kräver folkomröstning
Medan riksdagen försöker negligera svenskarnas motstånd till EU-grundlagen, växer detta stadigt. Bara en skärva stödjer riksdagens linje och ytterst få, bara fyra procent, har inte bestämt sig, säger Nils Lundgren, Junilistans ordförande.
Hela 58 procent av svenskarna vill folkomrösta om EU-grundlagen. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan januari. Bara 12 procent stödjer regeringens och den borgerliga alliansens linje att beslutet ska fattas av sittande riksdag, visar en undersökning med 1 009 intervjuade.
Stödet för de två andra alternativen har minskat. Stödet för regeringens och den borgerliga alliansens linje har minskat med en procentenhet och stödet för att låta riksdagen ta beslutet efter valet har minskat med tre procentenheter trots att många ledarskribenter argumenterat för denna linje. Det är också mycket ovanligt att endast fyra procent av de tillfrågade är osäkra. En majoritet av väljarna i alla partier utom folkpartiet vill att beslutet om EU-grundlagen fattas i en folkomröstning.
Svenskar fortsatt EU-kritiska
Samma undersökning visar att 52 procent av svenskarna vill att EU:s makt ska minska och bara 9 procent vill ger mer makt till EU.
Svenskarnas kritiska hållning till EU gör att riksdagen inte vågar låta folket bestämma. Och det är därför riksdagen försöker beskriva förslaget till EU-grundlag som några smärre redigeringar. Samtidigt ser de på kontinenten den nya lagen som ett avgörande steg mot en federal EU-stat. Det är ju därför så många folkomröstar. Man folkomröstar inte om bagateller, säger Nils Lundgren.
Vid sidan av partier i det röda blocket visar också flera borgliga på motstånd till EU-grundlagen. I centerpartiet vill endast 5 procent av väljarna att EU ska fatta beslut på fler områden medan 74 procent vill återföra makt till medlemsstaterna. Endast 7 procent av kristdemokraternas väljare vill öka EU:s makt medan 68 procent vill minska antalet områden där EU fattar beslut.
Ett flertal i alla läger vill att Junilistan ställer upp i riksdagsvalet
På frågan om Junilistan bör ställa upp i riksdagsvalet svarar 43 procent ja.
Av de borgerliga väljarna tycker 41 procent att Junilistan ska ställa upp i riksdagsvalet, mot 46 procent av väljarna i det rödgröna blocket. Det visar att Junilistan uppfattas som tvärpolitisk av stora delar av svenska folket, säger Nils Lundgren.
Frågan om Junilistan bör ställa upp i riksdagsvalet visar att det är miljöpartiets och centerpartiets väljare som är mest positiva, medan kristdemokrater och folkpartister är minst välkomnande.
Det är inspirerande att så många väljare vill att vi ställa upp i riksdagsvalet. Hur många som kan tänka sig att rösta på Junilistan är dock en annan sak. Väljarna är uppenbarligen öppna för förändringar i partistrukturen, säger Nils Lundgren.
Junilistan - Fler kräver folkomröstning
tisdag, mars 29, 2005
Filmen:"Closer"
CLOSER
Cyniskt om kärlek, sex och svek
Regi: Mike Nichols.
Manus: Patrick Marber efter sin pjäs (med svensk titel: Närmanden).
Foto: Stephen Goldblatt.
Scenografi: Tim Hatley.
Kostym: Ann Roth.
I rollerna: Julia Roberts, Jude Law, Natalie Portman, Clive Owen.
Musik ur Mozartoperan Cosí fan tutte ljuder i bakgrunden till några av scenerna och givetvis är nog detta ingen tillfällighet. Operan handlar just om två par och hur de hanterar trohet och otrohet.
Mike Nichols började som teaterregissör och hans väg gick via Broadway till filmen, där han sedan fortsatt med att filma pjäser som Vem är rädd för Virginia Woolf (1966) med Elizabeth Taylor och Richard Burton, Mandomsprovet (1967). Hans senaste verk, tv-produktionen Angels in America, prisbelönades och visades även i svensk tv under hösten. Pjäsen Closer har bland annat spelats på Dramaten (1998) under titeln Närmanden.
Kammarspelskänslan finns kvar i filmversionen, trots att de fyra aktörerna rör sig i mondän Londonmiljö. Det handlar om en kvartett tämligen självcentrerade personer. Spelet är mer elegant än laddat. Det handlar om att markera positioner och göra schackliknande drag, åtminstone för styckets båda män. Kvinnorna tycks vara mer i händerna på "ödet". De omvittnat eleganta replikerna klingar kyligt. Alla tycks dela Hjalmar Söderbergs gamla devis om "köttets lust och själens obotliga ensamhet".
Closer är en sorgsen och lite distanserad film. Mellan dessa fyra människor ekar önskningarna om mer närhet ganska stumt. Att spela fram det bra är faktiskt också en konst. Det är ingen tillfällighet att både Natalie Portman och Clive Owen Oscarsnominerats för bästa biroller i denna film.
Filmen:"Closer"
Cyniskt om kärlek, sex och svek
Regi: Mike Nichols.
Manus: Patrick Marber efter sin pjäs (med svensk titel: Närmanden).
Foto: Stephen Goldblatt.
Scenografi: Tim Hatley.
Kostym: Ann Roth.
I rollerna: Julia Roberts, Jude Law, Natalie Portman, Clive Owen.
Musik ur Mozartoperan Cosí fan tutte ljuder i bakgrunden till några av scenerna och givetvis är nog detta ingen tillfällighet. Operan handlar just om två par och hur de hanterar trohet och otrohet.
Mike Nichols började som teaterregissör och hans väg gick via Broadway till filmen, där han sedan fortsatt med att filma pjäser som Vem är rädd för Virginia Woolf (1966) med Elizabeth Taylor och Richard Burton, Mandomsprovet (1967). Hans senaste verk, tv-produktionen Angels in America, prisbelönades och visades även i svensk tv under hösten. Pjäsen Closer har bland annat spelats på Dramaten (1998) under titeln Närmanden.
Kammarspelskänslan finns kvar i filmversionen, trots att de fyra aktörerna rör sig i mondän Londonmiljö. Det handlar om en kvartett tämligen självcentrerade personer. Spelet är mer elegant än laddat. Det handlar om att markera positioner och göra schackliknande drag, åtminstone för styckets båda män. Kvinnorna tycks vara mer i händerna på "ödet". De omvittnat eleganta replikerna klingar kyligt. Alla tycks dela Hjalmar Söderbergs gamla devis om "köttets lust och själens obotliga ensamhet".
Closer är en sorgsen och lite distanserad film. Mellan dessa fyra människor ekar önskningarna om mer närhet ganska stumt. Att spela fram det bra är faktiskt också en konst. Det är ingen tillfällighet att både Natalie Portman och Clive Owen Oscarsnominerats för bästa biroller i denna film.
Filmen:"Closer"
måndag, mars 28, 2005
Ernst och Greta Roos från Norrköping.
Finns det någon som vet något om min morfar och mormor?
De hette Ernst och Greta Roos. De bodde i Norrköping på Norra Promenaden 123 och jag vill gärna komma i kontakt med event. släktingar.
Min morfar firade sin 60-årsdag med släkt och arbetskamrater på Högås Pensionat, Lindö, Norrköping.
Min mors systrar Erna gift med Henry Kronstrand och Sonja gift med Evert Tillemar är döda.
Ulla gift med Karl-Werner Karlsson. Vanja gift med Arne Rydell. Min mor Britta är född den 27 januari 1923 och gift Roos med Roland född Johansson.
Min kusiner är Agneta Rydell gift Blid och Gunilla Rydell, Ulla Östman född Tillemar, Kristina och Annelie Karlsson.
Stefan Rydell och Göran Tillemar är döda.
Om Du som läser detta känner igen någon av dessa personerna eller min försvunne farfar Carl Irving´s event. släktingar är jag tacksam om Du hör av dig till mig på: eddie.vivenius.sv@folkbildning.net
De hette Ernst och Greta Roos. De bodde i Norrköping på Norra Promenaden 123 och jag vill gärna komma i kontakt med event. släktingar.
Min morfar firade sin 60-årsdag med släkt och arbetskamrater på Högås Pensionat, Lindö, Norrköping.
Min mors systrar Erna gift med Henry Kronstrand och Sonja gift med Evert Tillemar är döda.
Ulla gift med Karl-Werner Karlsson. Vanja gift med Arne Rydell. Min mor Britta är född den 27 januari 1923 och gift Roos med Roland född Johansson.
Min kusiner är Agneta Rydell gift Blid och Gunilla Rydell, Ulla Östman född Tillemar, Kristina och Annelie Karlsson.
Stefan Rydell och Göran Tillemar är döda.
Om Du som läser detta känner igen någon av dessa personerna eller min försvunne farfar Carl Irving´s event. släktingar är jag tacksam om Du hör av dig till mig på: eddie.vivenius.sv@folkbildning.net
lördag, mars 26, 2005
Majoritet vill ha folkomröstning om EU-konstitutionen
Nätverket Folkomröstning.nu vill att svenska folket ska få säga sitt om EUs nya konstitution. De kräver en folkomröstning. Om man röstade ja eller nej till EU är inte huvudsaken. Det viktiga är att en sådan här fråga är demokratiskt förankrad, säger Sten Erson-Wester, kd.
Medlemmarna i Nätverket Folkomröstning.nu kommer från både höger och vänster på den politiska skalan.
I tisdags samlades representanter för nätverket för att tömma postboxen med namnunderskrifter till stöd för en folkomröstning.
Cirka 350 nya namn lades till den siffra som räknats fram under natten innan. Sören Wibe, s, tillkännagav till sist summan 120 333 namnunderskrifter. Antalet ökade under tiden när några förbigående spontant beslutade sig för att skriva på.
En majoritet av svenska folket vill ha en folkomröstning om konstitutionen, sa Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet.
Det är en viktig framtidsfråga. Den nya konstitutionen ska gälla lång tid framåt, sade Pernilla Zethraeus, partisekreterare, v.
Folkomröstning.nus medlemmar var nöjda med namninsamlingen.
Jag är tämligen optimistisk i dag, mer än för en månad sedan. Det här är ett bra sätt att påverka, sa Håkan Larsson, riksdagsledamot för centerpartiet.
Trycket växer ju med så många namn. Det är positivt, tyckte Martin Viredius från Transportarbetareförbundet.
Luntorna med namnunderskrifter lämnades sedan över till regeringen. Demokratiminister Jens Orback, s, tog emot dem. Orback sa att regeringen inte var beredd att ompröva beslutet om en folkomröstning.
Men det är inget som är skrivet i sten, tillade han. Vi ska ha en öppen debatt och en fortsatt diskussion om folkomröstning.
Jens Orback menar att det var många som röstade nej i valet till EU som skrivit på namninsamlingen
Vi måste också respektera folkomröstningen från 1994. Vi kan inte ha folkomröstningar alltid, om alla frågor. Och förändringarna jämfört med den gamla konstitutionen ses inte som så stora.
Peter Eriksson, mp, håller inte med.
En diskussion måste föras. Det handlar om vi ska tillåta mer överstatlighet eller om vi ska behålla konstitutionen som den ser ut nu, säger han.
Stockholms Fria Tidning
Medlemmarna i Nätverket Folkomröstning.nu kommer från både höger och vänster på den politiska skalan.
I tisdags samlades representanter för nätverket för att tömma postboxen med namnunderskrifter till stöd för en folkomröstning.
Cirka 350 nya namn lades till den siffra som räknats fram under natten innan. Sören Wibe, s, tillkännagav till sist summan 120 333 namnunderskrifter. Antalet ökade under tiden när några förbigående spontant beslutade sig för att skriva på.
En majoritet av svenska folket vill ha en folkomröstning om konstitutionen, sa Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet.
Det är en viktig framtidsfråga. Den nya konstitutionen ska gälla lång tid framåt, sade Pernilla Zethraeus, partisekreterare, v.
Folkomröstning.nus medlemmar var nöjda med namninsamlingen.
Jag är tämligen optimistisk i dag, mer än för en månad sedan. Det här är ett bra sätt att påverka, sa Håkan Larsson, riksdagsledamot för centerpartiet.
Trycket växer ju med så många namn. Det är positivt, tyckte Martin Viredius från Transportarbetareförbundet.
Luntorna med namnunderskrifter lämnades sedan över till regeringen. Demokratiminister Jens Orback, s, tog emot dem. Orback sa att regeringen inte var beredd att ompröva beslutet om en folkomröstning.
Men det är inget som är skrivet i sten, tillade han. Vi ska ha en öppen debatt och en fortsatt diskussion om folkomröstning.
Jens Orback menar att det var många som röstade nej i valet till EU som skrivit på namninsamlingen
Vi måste också respektera folkomröstningen från 1994. Vi kan inte ha folkomröstningar alltid, om alla frågor. Och förändringarna jämfört med den gamla konstitutionen ses inte som så stora.
Peter Eriksson, mp, håller inte med.
En diskussion måste föras. Det handlar om vi ska tillåta mer överstatlighet eller om vi ska behålla konstitutionen som den ser ut nu, säger han.
Stockholms Fria Tidning
Vänsterpartiet har kommit ur det värsta.
Örjan Svedberg frågar och Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly svarar och tycker att kritiken om att hans parti har en leninistisk partistruktur är obefogad. Han menar att stormen som blåste mot vänsterpartiet är över nu. Och han tycker att vänsterpartiet ska ingå i nästa regering.
Jag får en känsla av att det var ryggen mot väggen. Hur ska ni komma ur det här?
Vi har nog kommit ur det värsta, det märker jag tydligt. När jag för tre månader sedan var ute i landet och talade mötte jag människor som med hela sitt kroppsspråk visade att de inte tyckte att politik var roligt. Det var tungt att vara vänsterpartist därför att vi blev anklagade för saker som vi menar att vi redan har gjort upp med. Samtidigt var det helt rätt att inte försöka smita ifrån det ansvaret. Vi var uppträngda mot väggen, men i det läget var det viktigt att svara på frågor om vänsterpartiet och klargöra att vänsterpartiets demokratisyn inte inrymmer någon form av synsätt som innebär att demokratin är förhandlingsbar eller att det finns högre mål som kan motivera förtryck. Det var viktigt.
Vad tänkte du om medias agerande i höstas?
En känsla jag hade var att det fanns ett syfte. Inte hos alla, men hos alltför många för att jag skulle känna mig bekväm i mediesituationen. Det är inte bara på ledarsidor som tidningar är politiska, utan även redaktionellt finns det ibland ett uttalat eller outtalat syfte med det som skrivs. Den opinionsbildande roll som medierna har leder till att det blir svårare för vänstern att försvara sig mot anklagelserna och få utrymme för försvar. Det är en bild som etableras och den är inte nödvändigtvis sann. Det är ett demokratiskt problem.
Gudrun Schyman menar att vänsterpartiet har starka drag av leninism i sig, hur ser du på det?
Jag tror inte att hon menar allvar. Det finns ingenting som pekar på en leninistisk partistruktur i vänsterpartiet i dag och det har inte funnits på väldigt, väldigt länge. Tvärtom, den utveckling som vänsterpartiet genomgått sedan början av 90?talet pekar bort från en partistruktur som bygger på demokratisk centralism. Nu ? och de senaste åren ? har vi varit väldigt tydliga med att betona vikten av olika uppfattningar för att just få en bättre politik, en vänsterpolitik som förmår möta nya utmaningar.
Ändå kommer det kritik i samma riktning från Vägval vänster?
Ja, och är man ute efter att beskriva ett parti på ett ofördelaktigt sätt kan man ta till den typen av beskrivningar. De är inte mer sanna för det. Så fort jag kräver att de svarar konkret, det vill säga: vad är det som ni menar är felaktigt? Då blir det väldigt tyst. Den konkreta kritiken lyser med sin frånvaro, den svepande generella kritiken finns där. Och det är deras svaghet. Jag möter gärna kritiken om man övergår från det generella och svepande till det konkreta. Det är inte så att vänsterpartiet har anledning att försvara allt vi gör, eller att vi alltid har rätt. Det intressanta är om någon säger: ni har fel därför att? Då kan vi få igång olika tankar och kanske har vi fel, eller rättare sagt, jag är rätt övertygad om att vi har fel ibland och rätt ibland.
Johan Lönnroth talar om partiet som en sluten kyrka. Förstår du vad han menar?
Vi tillber varken Gudrun Schyman, Johan Lönnroth eller Lars Ohly. Vi har inte den typen av organisation där vi har husgudar. Tvärt?om vill jag uppmuntra den tradition inom vänstern som har varit ifrågasättande och kritisk. Som är antiauktoritär i sin grund. Att inte lyssna på vem som säger någonting utan lyssna till vad som sägs. Inom partiet är det oerhört viktigt att man inte placerar in sig själv eller andra i fack och därigenom stänger för en utveckling där vi lyssnar till vad som sägs. Men det är också viktigt utåt i samhället att ett parti öppnar sig och säger: vi har inte lösningarna på alla problem, vi har en del bra idéer och vi tror på vår politik men vi tror att den kan bli bättre.
Nu har vänsterpartiet samarbetat med regeringen i sju år och många är kritiska till det här samarbetet. Hur ser vänsterpartiet på detta inför nästa mandatperiod?
Det finns ännu inte någon klar enhetlig uppfattning om hur vi ska formulera oss i valrörelsen och inför nästa mandatperiod. Däremot vågar jag säga att de två extremerna som ibland finns i debatten inte finns i verkligheten. Och med det menar jag den ena extremen som säger: vi ska aldrig samarbeta, vi ska driva oppositionspolitik oavsett vem som sitter vid makten ? den finns inte. Lika lite finns den som säger: vi ska alltid samarbeta till varje pris. Men det finns spänningar mellan dessa extremer där vissa betonar att det är viktigt att vi är med och påverkar i så stor utsträckning som möjligt och kanske till och med ibland påverkar så att det förhindrar försämringar.
Det kan till och med vara så att man tycker att vänsterpartiet ska vara med och förhindra försämringar snarare än att stå för förbättringar i samarbetet. Jag utesluter inte att det kan finnas sådana politiska lägen, men jag menar att just nu ska vi formulera oss så här: vi vill vara med och bilda en regering och sedan formulera den politiska grunden för en sådan regering.
För vissa frågor är det enkelt, att ha en regering som kämpar för rättvisa och solidaritet, generell välfärd och arbete åt alla, kvinnors rättigheter ? allt det där är självklart. Men det finns frågor som inte är så självklara, framför allt om det är socialdemokratin vi ska samarbeta med. Det gäller bland annat den inhumana flykting? och asylpolitiken som finns i dag. Men även att lämna den bugande och bockande inställningen till världens mäktiga, framför allt George Bush och USA.
Betyder det att ni vill ha ministerposter också?
Ja, det är självklart. Ett politiskt parti ställer inte upp i ett val om man inte är beredd att ta regeringsmakten. Vi vill ta regeringsmakten, vi vill ta regeringsansvar, men vi vill göra det på en politisk grund som inte till 100 procent behöver vara vänsterpartiets politik och som inte till alla delar behöver vara det som vi vill, men som åtminstone måste gå i rätt riktning i de principiellt viktigaste frågorna. Dit hör asylpolitiken, EU?frågorna och utrikespolitiken.
Förutsätter inte det att vänsterpartiet tar mycket röster?
Nej.
Hur tänker du då?
Det finns de som säger att man inte kan ingå i en regering om man blir försvagad i valet. Jag tycker inte att det hänger ihop, det handlar om politikens innehåll. Naturligtvis skulle ett försvagat vänsterparti försvåra för oss att få ett bra innehåll, ett större leder till större möjligheter. Men säg att vi skulle få en bra politisk plattform att ta ställning till efter nästa val, där vi har en majoritet med socialdemokraterna och eventuellt miljöpartiet, och vi är försvagade ytterligare, skulle vi säga nej då? När det politiska innehållet är rätt? Nej.
Stockholms Fria Tidning
Jag får en känsla av att det var ryggen mot väggen. Hur ska ni komma ur det här?
Vi har nog kommit ur det värsta, det märker jag tydligt. När jag för tre månader sedan var ute i landet och talade mötte jag människor som med hela sitt kroppsspråk visade att de inte tyckte att politik var roligt. Det var tungt att vara vänsterpartist därför att vi blev anklagade för saker som vi menar att vi redan har gjort upp med. Samtidigt var det helt rätt att inte försöka smita ifrån det ansvaret. Vi var uppträngda mot väggen, men i det läget var det viktigt att svara på frågor om vänsterpartiet och klargöra att vänsterpartiets demokratisyn inte inrymmer någon form av synsätt som innebär att demokratin är förhandlingsbar eller att det finns högre mål som kan motivera förtryck. Det var viktigt.
Vad tänkte du om medias agerande i höstas?
En känsla jag hade var att det fanns ett syfte. Inte hos alla, men hos alltför många för att jag skulle känna mig bekväm i mediesituationen. Det är inte bara på ledarsidor som tidningar är politiska, utan även redaktionellt finns det ibland ett uttalat eller outtalat syfte med det som skrivs. Den opinionsbildande roll som medierna har leder till att det blir svårare för vänstern att försvara sig mot anklagelserna och få utrymme för försvar. Det är en bild som etableras och den är inte nödvändigtvis sann. Det är ett demokratiskt problem.
Gudrun Schyman menar att vänsterpartiet har starka drag av leninism i sig, hur ser du på det?
Jag tror inte att hon menar allvar. Det finns ingenting som pekar på en leninistisk partistruktur i vänsterpartiet i dag och det har inte funnits på väldigt, väldigt länge. Tvärtom, den utveckling som vänsterpartiet genomgått sedan början av 90?talet pekar bort från en partistruktur som bygger på demokratisk centralism. Nu ? och de senaste åren ? har vi varit väldigt tydliga med att betona vikten av olika uppfattningar för att just få en bättre politik, en vänsterpolitik som förmår möta nya utmaningar.
Ändå kommer det kritik i samma riktning från Vägval vänster?
Ja, och är man ute efter att beskriva ett parti på ett ofördelaktigt sätt kan man ta till den typen av beskrivningar. De är inte mer sanna för det. Så fort jag kräver att de svarar konkret, det vill säga: vad är det som ni menar är felaktigt? Då blir det väldigt tyst. Den konkreta kritiken lyser med sin frånvaro, den svepande generella kritiken finns där. Och det är deras svaghet. Jag möter gärna kritiken om man övergår från det generella och svepande till det konkreta. Det är inte så att vänsterpartiet har anledning att försvara allt vi gör, eller att vi alltid har rätt. Det intressanta är om någon säger: ni har fel därför att? Då kan vi få igång olika tankar och kanske har vi fel, eller rättare sagt, jag är rätt övertygad om att vi har fel ibland och rätt ibland.
Johan Lönnroth talar om partiet som en sluten kyrka. Förstår du vad han menar?
Vi tillber varken Gudrun Schyman, Johan Lönnroth eller Lars Ohly. Vi har inte den typen av organisation där vi har husgudar. Tvärt?om vill jag uppmuntra den tradition inom vänstern som har varit ifrågasättande och kritisk. Som är antiauktoritär i sin grund. Att inte lyssna på vem som säger någonting utan lyssna till vad som sägs. Inom partiet är det oerhört viktigt att man inte placerar in sig själv eller andra i fack och därigenom stänger för en utveckling där vi lyssnar till vad som sägs. Men det är också viktigt utåt i samhället att ett parti öppnar sig och säger: vi har inte lösningarna på alla problem, vi har en del bra idéer och vi tror på vår politik men vi tror att den kan bli bättre.
Nu har vänsterpartiet samarbetat med regeringen i sju år och många är kritiska till det här samarbetet. Hur ser vänsterpartiet på detta inför nästa mandatperiod?
Det finns ännu inte någon klar enhetlig uppfattning om hur vi ska formulera oss i valrörelsen och inför nästa mandatperiod. Däremot vågar jag säga att de två extremerna som ibland finns i debatten inte finns i verkligheten. Och med det menar jag den ena extremen som säger: vi ska aldrig samarbeta, vi ska driva oppositionspolitik oavsett vem som sitter vid makten ? den finns inte. Lika lite finns den som säger: vi ska alltid samarbeta till varje pris. Men det finns spänningar mellan dessa extremer där vissa betonar att det är viktigt att vi är med och påverkar i så stor utsträckning som möjligt och kanske till och med ibland påverkar så att det förhindrar försämringar.
Det kan till och med vara så att man tycker att vänsterpartiet ska vara med och förhindra försämringar snarare än att stå för förbättringar i samarbetet. Jag utesluter inte att det kan finnas sådana politiska lägen, men jag menar att just nu ska vi formulera oss så här: vi vill vara med och bilda en regering och sedan formulera den politiska grunden för en sådan regering.
För vissa frågor är det enkelt, att ha en regering som kämpar för rättvisa och solidaritet, generell välfärd och arbete åt alla, kvinnors rättigheter ? allt det där är självklart. Men det finns frågor som inte är så självklara, framför allt om det är socialdemokratin vi ska samarbeta med. Det gäller bland annat den inhumana flykting? och asylpolitiken som finns i dag. Men även att lämna den bugande och bockande inställningen till världens mäktiga, framför allt George Bush och USA.
Betyder det att ni vill ha ministerposter också?
Ja, det är självklart. Ett politiskt parti ställer inte upp i ett val om man inte är beredd att ta regeringsmakten. Vi vill ta regeringsmakten, vi vill ta regeringsansvar, men vi vill göra det på en politisk grund som inte till 100 procent behöver vara vänsterpartiets politik och som inte till alla delar behöver vara det som vi vill, men som åtminstone måste gå i rätt riktning i de principiellt viktigaste frågorna. Dit hör asylpolitiken, EU?frågorna och utrikespolitiken.
Förutsätter inte det att vänsterpartiet tar mycket röster?
Nej.
Hur tänker du då?
Det finns de som säger att man inte kan ingå i en regering om man blir försvagad i valet. Jag tycker inte att det hänger ihop, det handlar om politikens innehåll. Naturligtvis skulle ett försvagat vänsterparti försvåra för oss att få ett bra innehåll, ett större leder till större möjligheter. Men säg att vi skulle få en bra politisk plattform att ta ställning till efter nästa val, där vi har en majoritet med socialdemokraterna och eventuellt miljöpartiet, och vi är försvagade ytterligare, skulle vi säga nej då? När det politiska innehållet är rätt? Nej.
Stockholms Fria Tidning
fredag, mars 25, 2005
ÅKERSBERGA FILMSTUDIO och EUROSTARS Filmprogram
Aktuella visningar på Biografen Facklan i Åkersberga
Datum Tid Titel Åldersgräns Pris Längd
2005-03-26 19.00 Closer Från 11 år 65:- 1:44
2005-03-28 13.00 Pippi På De 7 Haven Barntillåten 35:- 1:40
2005-03-28 19.00 Closer Från 11 år 65:- 1:44
2005-03-29 19.00 Så Som I Himmelen Från 11 år 70:- 2:10
2005-03-30 19.00 Så Som I Himmelen Från 11 år 70:- 2:10
2005-04-01 19.00 Constantine Från 15 år 70:- 2:01
2005-04-02 19.00 Constantine Från 15 år 70:- 2:01
2005-04-03 13.00 Puhs Film Om Heffaklumpen Barntillåten 60:- 1:05
2005-04-03 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-05 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-06 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-07 19.00 THE LAST DAYS USA 1998, Moll 87 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Dokumentärfilm som berättar om fem ungerska judar vilka överlevde Förintelsen. Ögonvittnesskild-ringar vävs samman med unika bilder och filmsekvenser till en stark krönika om nazismens brott.
2005-04-08 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-09 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-10 13.30 Kalas Alfons Barntillåten 30:- 0:40
2005-04-10 15.00 Lemony Snickets Berättelse Från 7 år 60:- 1:48
2005-04-10 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-12 19.00 Lemony Snickets Berättelse Från 7 år 60:- 1:48
2005-04-14 19.00 BRUDENS SON Argentina 2001, Campanella 125 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Underhållande dramakomedi om medelålders restaurangägare och arbetsnarkoman som hamnar i livs-kris, men upptäcker att det är svårt att ändra livsstil och finna kärleken. Ricardo Darin, Norma Blanco
2005-04-15 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-16 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-17 15.00 Maskens Återkomst Från 7 år 60:- 1:30
2005-04-17 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-19 19.00 Kocken Från 11 år 65:- 1:40
2005-04-20 19.00 Kocken Från 11 år 65:- 1:40
2005-04-20 19.00 GOSSKÖREN Frankrike 2003, Barratier 97 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Känslosam må bra-film om mild lärare och kompositör som kommer till skola med övergivna och be-svärliga pojkar, startar skönsjungande kör i strid mot rektorns intentioner och vinner elevernas respekt
2005-04-22 19.00 Hide And Seek Från 15 år 65:- 1:47
2005-04-23 19.00 Som Man Bäddar Barntillåten 65:- 1:31
2005-04-24 14.00 Puhs Film Om Heffaklumpen Barntillåten 60:- 1:05
2005-04-24 15.30 Hajar Som Hajar Barntillåten 45:- 1:30
2005-04-24 19.00 Som Man Bäddar Barntillåten 65:- 1:31
2005-04-26 19.00 Shall We Dance Från 7 år 65:- 1:46
2005-04-27 19.00 De Feta Åren Från 7 år 65:- 2:06
2005-04-29 19.00 Ladder 49 Från 7 år 65:- 1:55
2005-05-01 20.00 Vinnare Och Förlorare Från 7 år 65:- 1:30
2005-05-03 20.00 Sideways Barntillåten 65:- 2:07
2005-05-04 20.00 Sideways Barntillåten 65:- 2:07
2005-05-06 20.00 The Ring 2 Från 15 år 65:- 1:45
2005-05-08 20.00 Vera Drake Från 11 år 65:- 2:05
2005-06-07 19.30 Kingdom Of Heaven Från 15 år 75:- 3:21
2005-06-08 19.30 Kingdom Of Heaven Från 15 år 75:- 3:21
2005-06-10 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-11 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-12 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-14 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-15 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
Österåkers kommun - Filmprogram
Datum Tid Titel Åldersgräns Pris Längd
2005-03-26 19.00 Closer Från 11 år 65:- 1:44
2005-03-28 13.00 Pippi På De 7 Haven Barntillåten 35:- 1:40
2005-03-28 19.00 Closer Från 11 år 65:- 1:44
2005-03-29 19.00 Så Som I Himmelen Från 11 år 70:- 2:10
2005-03-30 19.00 Så Som I Himmelen Från 11 år 70:- 2:10
2005-04-01 19.00 Constantine Från 15 år 70:- 2:01
2005-04-02 19.00 Constantine Från 15 år 70:- 2:01
2005-04-03 13.00 Puhs Film Om Heffaklumpen Barntillåten 60:- 1:05
2005-04-03 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-05 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-06 19.00 Masjävlar Från 11 år 70:- 1:38
2005-04-07 19.00 THE LAST DAYS USA 1998, Moll 87 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Dokumentärfilm som berättar om fem ungerska judar vilka överlevde Förintelsen. Ögonvittnesskild-ringar vävs samman med unika bilder och filmsekvenser till en stark krönika om nazismens brott.
2005-04-08 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-09 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-10 13.30 Kalas Alfons Barntillåten 30:- 0:40
2005-04-10 15.00 Lemony Snickets Berättelse Från 7 år 60:- 1:48
2005-04-10 19.00 Hitch Från 7 år 65:- 1:50
2005-04-12 19.00 Lemony Snickets Berättelse Från 7 år 60:- 1:48
2005-04-14 19.00 BRUDENS SON Argentina 2001, Campanella 125 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Underhållande dramakomedi om medelålders restaurangägare och arbetsnarkoman som hamnar i livs-kris, men upptäcker att det är svårt att ändra livsstil och finna kärleken. Ricardo Darin, Norma Blanco
2005-04-15 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-16 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-17 15.00 Maskens Återkomst Från 7 år 60:- 1:30
2005-04-17 19.00 Miss Secret Agent 2 Från 11 år 65:- 1:55
2005-04-19 19.00 Kocken Från 11 år 65:- 1:40
2005-04-20 19.00 Kocken Från 11 år 65:- 1:40
2005-04-20 19.00 GOSSKÖREN Frankrike 2003, Barratier 97 min Från 15 år Medlemskort 250:-
Känslosam må bra-film om mild lärare och kompositör som kommer till skola med övergivna och be-svärliga pojkar, startar skönsjungande kör i strid mot rektorns intentioner och vinner elevernas respekt
2005-04-22 19.00 Hide And Seek Från 15 år 65:- 1:47
2005-04-23 19.00 Som Man Bäddar Barntillåten 65:- 1:31
2005-04-24 14.00 Puhs Film Om Heffaklumpen Barntillåten 60:- 1:05
2005-04-24 15.30 Hajar Som Hajar Barntillåten 45:- 1:30
2005-04-24 19.00 Som Man Bäddar Barntillåten 65:- 1:31
2005-04-26 19.00 Shall We Dance Från 7 år 65:- 1:46
2005-04-27 19.00 De Feta Åren Från 7 år 65:- 2:06
2005-04-29 19.00 Ladder 49 Från 7 år 65:- 1:55
2005-05-01 20.00 Vinnare Och Förlorare Från 7 år 65:- 1:30
2005-05-03 20.00 Sideways Barntillåten 65:- 2:07
2005-05-04 20.00 Sideways Barntillåten 65:- 2:07
2005-05-06 20.00 The Ring 2 Från 15 år 65:- 1:45
2005-05-08 20.00 Vera Drake Från 11 år 65:- 2:05
2005-06-07 19.30 Kingdom Of Heaven Från 15 år 75:- 3:21
2005-06-08 19.30 Kingdom Of Heaven Från 15 år 75:- 3:21
2005-06-10 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-11 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-12 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-14 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
2005-06-15 20.00 Star Wars Episod 3 Från 11 år 75:- 1:55
Österåkers kommun - Filmprogram
Vänsterpartiet i Österåker
En motion från lokalt Vänsterparti i opposition i Kommunfullmäktige resulterar tyvärr alltid i avslag:-(
Alla elektroniska handlingar från enskilda väljare till kommuner, bör alltid läggas ut på kommunens hemsida.
Kommunernas brevlådor är en guldgruva för den som söker trender och nyheter. All inkommande post till kommunen bör offentliggöras.
Den största risk Vänsterpartiet löper just nu är att uppfattningen sprider sig att partiets företrädare ser den formella makten, som viktigare än politikens reella innehåll och betydelse för medborgarna. Den risken skulle minska om V i konkret handling visar att V sätter ideologin, före makten och när V inte når ut i pappersmedia bör V använda webben för att nå väljarna.
Om inte S accepterar en folkomröstning om EU:s grundlag, bör V säga upp samarbetet med dem.
Vänsterpartiets mål för sysselsättningen bör vara att jobben ska bli fler och att vi själva skall bestämma över våra skatter och sociala försäkringar till vård, skola och omsorg.
En mängd arbetsuppgifter blir inte utförda därför att ingen vill betala vad de kostar och inflationsbekämpning anses viktigare än kampen mot arbetslösheten.. Öka därför möjligheterna för sjuka och äldre, att få stanna kvar på arbetsmarknaden och stoppa åldersdiskrimineringen.
I borgerligt styrda kommuner fälls sällan eller aldrig kommunstyrelsens förslag till KF trots att man som ledamot i KS inte behöver vara vald i allmänna val, vilket man måste för att sitta i KF.
Under åren 1982-1994 satt Sveriges nuvarande finansminister Pär Nuder (s), Österåker inte i kommunenss fullmäktige, varken som ordinarie eller ersättare. Däremot satt han i kommunstyrelsen under dessa år utan att vara vald av väljarna i allmänna val.
Hur många fler sitter i Sveriges kommunstyrelser utan att vara demokratiskt valda av oss väljare?
Jag tycker inte att ansvarsfrihet skall beviljas av förtroendevalda i kommunfullmäktige, när det i kommunstyrelser och övriga nämnder sitter såväl icke förtroendevalda som förtroendevalda som beviljar sig själva ansvarsfrihet. När man så att säga; "sitter på två stolar" som förtroendevald i KF och nämnder och beviljar sig själv ansvarsfrihet med hjälp av revisorer från det egna partiet gör man sig skyldig till jäv. Jag tycker inte att kommuner skall ägna sig åt skatteplanering, oegentligheter om ekonomiska förhållanden i form av koncern-och kostnadsbidrag, skapa egendomliga och osäkra fordringar/reverser, då detta torde stå i strid mot våra kommunal-och grundlagar.
Särskilt om syftet endast är att sänka kommunalskatten, försämra servicen samt därmed populistiskt och falskt försöka att göra svart till vitt med hjälp av pappers-och etermedia i borgerligt finansierade gratistidningar.
Vänsterpartiet i Österåker
Alla elektroniska handlingar från enskilda väljare till kommuner, bör alltid läggas ut på kommunens hemsida.
Kommunernas brevlådor är en guldgruva för den som söker trender och nyheter. All inkommande post till kommunen bör offentliggöras.
Den största risk Vänsterpartiet löper just nu är att uppfattningen sprider sig att partiets företrädare ser den formella makten, som viktigare än politikens reella innehåll och betydelse för medborgarna. Den risken skulle minska om V i konkret handling visar att V sätter ideologin, före makten och när V inte når ut i pappersmedia bör V använda webben för att nå väljarna.
Om inte S accepterar en folkomröstning om EU:s grundlag, bör V säga upp samarbetet med dem.
Vänsterpartiets mål för sysselsättningen bör vara att jobben ska bli fler och att vi själva skall bestämma över våra skatter och sociala försäkringar till vård, skola och omsorg.
En mängd arbetsuppgifter blir inte utförda därför att ingen vill betala vad de kostar och inflationsbekämpning anses viktigare än kampen mot arbetslösheten.. Öka därför möjligheterna för sjuka och äldre, att få stanna kvar på arbetsmarknaden och stoppa åldersdiskrimineringen.
I borgerligt styrda kommuner fälls sällan eller aldrig kommunstyrelsens förslag till KF trots att man som ledamot i KS inte behöver vara vald i allmänna val, vilket man måste för att sitta i KF.
Under åren 1982-1994 satt Sveriges nuvarande finansminister Pär Nuder (s), Österåker inte i kommunenss fullmäktige, varken som ordinarie eller ersättare. Däremot satt han i kommunstyrelsen under dessa år utan att vara vald av väljarna i allmänna val.
Hur många fler sitter i Sveriges kommunstyrelser utan att vara demokratiskt valda av oss väljare?
Jag tycker inte att ansvarsfrihet skall beviljas av förtroendevalda i kommunfullmäktige, när det i kommunstyrelser och övriga nämnder sitter såväl icke förtroendevalda som förtroendevalda som beviljar sig själva ansvarsfrihet. När man så att säga; "sitter på två stolar" som förtroendevald i KF och nämnder och beviljar sig själv ansvarsfrihet med hjälp av revisorer från det egna partiet gör man sig skyldig till jäv. Jag tycker inte att kommuner skall ägna sig åt skatteplanering, oegentligheter om ekonomiska förhållanden i form av koncern-och kostnadsbidrag, skapa egendomliga och osäkra fordringar/reverser, då detta torde stå i strid mot våra kommunal-och grundlagar.
Särskilt om syftet endast är att sänka kommunalskatten, försämra servicen samt därmed populistiskt och falskt försöka att göra svart till vitt med hjälp av pappers-och etermedia i borgerligt finansierade gratistidningar.
Vänsterpartiet i Österåker
tisdag, mars 22, 2005
Sveriges Radio - Ekot
120 333 kräver omröstning om grundlag
Demokratiminister Jens Orback fick ta emot namninsamlingen av vänsterpartiets Pernilla Zethraeus med flera.
120 333 påskrifter. Det blev resultatet när det tvärpolitiska nätverket Folkomröstning.nu räknade de sista underskrifterna på tisdagsförmiddagen. Underskrifterna är en uppmaning till regeringen och de politiska partierna att besluta om en folkomröstning om EU:s grundlag.
Peter Eriksson är miljöpartiets språkrör och medlem i gruppen.
Jag tycker att det är ett fantastiskt bra resultat och en av de största namninsamlingarna i Sverige någonsin. Jag tror det kommer att fortsätta och bli ännu mera tryck ju närmare vi kommer ett beslut och ju fler andra länder som håller sina folkomröstningar, säger Peter Eriksson.
Räcker det för en folkomröstning?
Ja, jag tror att trycket kommer att bli så stort att regeringen kommer att svänga i frågan, säger Eriksson.
Finns det inte en risk att ni är sent ute?
Det finns ännu mycket tid kvar. Frågan måste inte avgöras på förrän om ett och ett halvt år, säger han.
Riksdagsbeslutet är tänkt att tas i december i år?
Ja, men det kommer att hända mycket på den tiden och flera länder kommer att ta beslut, säger Peter Eriksson.
Efter att rösterna hade räknats lämnade nätverket över namnlistorna till demokratiminister Jens Orback.
Det är klart att det är många röster och jag hoppas att vi får ännu fler röster i debatten om EU:s konstitution, säger Orback.
Hur ska ni betrakta namnunderskrifterna?
Vi betraktar det som ett viktigt inslag i debatten och det här kommer från människor som vill att vi ska ha en folkomröstning. Den diskussionen tar jag gärna, men jag tar ännu hellre en diskussion om vad konstitutionsförändringen innebär.
Regeringens hållning och en bred majoritet av riksdagen anser inte att förändringarna är så stora så att vi ska överpröva den folkomröstning vi hade 1994. Det gäller också att respektera folkomröstningar, säger demokratiminister Jens Orback.
Sveriges Radio - Ekot
Demokratiminister Jens Orback fick ta emot namninsamlingen av vänsterpartiets Pernilla Zethraeus med flera.
120 333 påskrifter. Det blev resultatet när det tvärpolitiska nätverket Folkomröstning.nu räknade de sista underskrifterna på tisdagsförmiddagen. Underskrifterna är en uppmaning till regeringen och de politiska partierna att besluta om en folkomröstning om EU:s grundlag.
Peter Eriksson är miljöpartiets språkrör och medlem i gruppen.
Jag tycker att det är ett fantastiskt bra resultat och en av de största namninsamlingarna i Sverige någonsin. Jag tror det kommer att fortsätta och bli ännu mera tryck ju närmare vi kommer ett beslut och ju fler andra länder som håller sina folkomröstningar, säger Peter Eriksson.
Räcker det för en folkomröstning?
Ja, jag tror att trycket kommer att bli så stort att regeringen kommer att svänga i frågan, säger Eriksson.
Finns det inte en risk att ni är sent ute?
Det finns ännu mycket tid kvar. Frågan måste inte avgöras på förrän om ett och ett halvt år, säger han.
Riksdagsbeslutet är tänkt att tas i december i år?
Ja, men det kommer att hända mycket på den tiden och flera länder kommer att ta beslut, säger Peter Eriksson.
Efter att rösterna hade räknats lämnade nätverket över namnlistorna till demokratiminister Jens Orback.
Det är klart att det är många röster och jag hoppas att vi får ännu fler röster i debatten om EU:s konstitution, säger Orback.
Hur ska ni betrakta namnunderskrifterna?
Vi betraktar det som ett viktigt inslag i debatten och det här kommer från människor som vill att vi ska ha en folkomröstning. Den diskussionen tar jag gärna, men jag tar ännu hellre en diskussion om vad konstitutionsförändringen innebär.
Regeringens hållning och en bred majoritet av riksdagen anser inte att förändringarna är så stora så att vi ska överpröva den folkomröstning vi hade 1994. Det gäller också att respektera folkomröstningar, säger demokratiminister Jens Orback.
Sveriges Radio - Ekot
måndag, mars 21, 2005
Filmen;" Robotar (sv. tal)"
En oväntat rolig och verklig robotvärld som vår egen lilla värld.
Med imponerande teknik skapas en trovärdig bild av en metallisk värld.
Regi: Chris Wedge
Svenska röster: Linus Wahlgren gör Rodneys röst övriga av Robert Gustavsson, Marie Serneholt, Svante Thuresson m fl.
Återigen befäster skaparna av "Ice age" teorin att animerad film är minst lika underhållande för vuxna som för de yngre. Med hjälp av imponerande teknik har de skapat en barnfilm utan att resultatet blir tråkigt eller övertydligt pedagogiskt. Med en hisnande fart kastas vi in i robotvärlden där allt är av metall. Roboten Herb får veta att han ska bli pappa och springer tokglad hem från jobbet. Där möts han av sin fru och tillsammans plockar de upp delarna ur lådan och börjar montera ihop gossebarnet, komplett med volymknapp. Pojken Rodney uppgraderas varje år tills han i vuxen ålder ger sig av för att följa sin dröm. Att jobba som uppfinnare åt idolen Bigweld.
Snabba repliker
Filmens största behållning ligger i det oväntade. Hela tiden dyker det upp finurliga lösningar på de problem en robotvärld borde ha. Som när Rodney blir magnetiserad varefter han jagas av metallskrot. Medan andra animerade filmer brukar ha ett par roliga ögonblick släppte inte mitt leende för en sekund. Replikerna är hela tiden snabba och uppfinningsrika. Speciellt när de kommer från sidekicken Fender, en uttjänt robot som tappar kroppsdelar lite när som helst.
Fantastisk animation
Som väntat är animationen rent fantastisk. Animeringsstudion Blue sky studios utvecklade ett datorprogram som gör att de kan kontrollera ljussättning på samma sätt som vid en filminspelning. Med hjälp av det har de skapat en trovärdig bild av en mekanisk värld. Allt reflekterar ljus på ett snyggt sätt och beter sig precis som riktig metall.
Det tråkigaste med "Robotar" är, som vanligt, den svenska dubbningen. Till originalversionen finns roliga skådisar som Ewan McGregor, Halle Berry, Mel Brooks, Drew Carrey och Robin Williams. Bland de svenska rösterna är rutinerade Robert Gustafsson överlägset bäst. Som Rodney är Linus Wahlgren ett sorgligt substitut för McGregor. De övriga gör så gott de kan.
Filmen;"Robotar (sv. tal)
Med imponerande teknik skapas en trovärdig bild av en metallisk värld.
Regi: Chris Wedge
Svenska röster: Linus Wahlgren gör Rodneys röst övriga av Robert Gustavsson, Marie Serneholt, Svante Thuresson m fl.
Återigen befäster skaparna av "Ice age" teorin att animerad film är minst lika underhållande för vuxna som för de yngre. Med hjälp av imponerande teknik har de skapat en barnfilm utan att resultatet blir tråkigt eller övertydligt pedagogiskt. Med en hisnande fart kastas vi in i robotvärlden där allt är av metall. Roboten Herb får veta att han ska bli pappa och springer tokglad hem från jobbet. Där möts han av sin fru och tillsammans plockar de upp delarna ur lådan och börjar montera ihop gossebarnet, komplett med volymknapp. Pojken Rodney uppgraderas varje år tills han i vuxen ålder ger sig av för att följa sin dröm. Att jobba som uppfinnare åt idolen Bigweld.
Snabba repliker
Filmens största behållning ligger i det oväntade. Hela tiden dyker det upp finurliga lösningar på de problem en robotvärld borde ha. Som när Rodney blir magnetiserad varefter han jagas av metallskrot. Medan andra animerade filmer brukar ha ett par roliga ögonblick släppte inte mitt leende för en sekund. Replikerna är hela tiden snabba och uppfinningsrika. Speciellt när de kommer från sidekicken Fender, en uttjänt robot som tappar kroppsdelar lite när som helst.
Fantastisk animation
Som väntat är animationen rent fantastisk. Animeringsstudion Blue sky studios utvecklade ett datorprogram som gör att de kan kontrollera ljussättning på samma sätt som vid en filminspelning. Med hjälp av det har de skapat en trovärdig bild av en mekanisk värld. Allt reflekterar ljus på ett snyggt sätt och beter sig precis som riktig metall.
Det tråkigaste med "Robotar" är, som vanligt, den svenska dubbningen. Till originalversionen finns roliga skådisar som Ewan McGregor, Halle Berry, Mel Brooks, Drew Carrey och Robin Williams. Bland de svenska rösterna är rutinerade Robert Gustafsson överlägset bäst. Som Rodney är Linus Wahlgren ett sorgligt substitut för McGregor. De övriga gör så gott de kan.
Filmen;"Robotar (sv. tal)
Sveriges Radio - Ekot
Svenska hemdatorer tas över av hackare
Hackare tar över datorer.
Drygt 90 000 svenska hemdatorer används till att skicka ut miljontals skräpmejl, attackera webbplatser och utföra kontokorts- och bankbedrägerier världen över.
Hemdatorerna har infekterats med en sorts robotar, ?bots?, som utför attackerna och den här kidnappningen av hemdatorer ökar kraftigt.
Allt sker utan att ägaren märker något, säger Per Hellqvist, specialist på säkerhetsföretaget Symantec.
Det vet man inte alls. Det är inget man märker utan det sker helt i bakgrunden, säger Per Hellqvist.
Gamla virus ute
Datasäkerhetsföretaget Symantec mäter löpande hur mycket elak datakod, virus, maskar och trojaner som attackerar datasystem och hemdatorer över hela världen. Enligt den halvårsrapport som Symantec publicerar på måndagen sprids knappt längre den gamla typen av enkla virus och maskar. Det som sprids är istället smarta maskar.
De få maskar som får spridning innehåller mycket mer funktionalitet än tidigare. De tänker att när de ändå lyckas infektera en dator så kan de lika gärna försöka med så mycket som möjligt på en gång, säger Per Hellqvist.
90 000 datorer används
Det här har resulterat i en ny typ av attacker, där infekterade hemdatorer används som elaka robotar, bots. Sådana bots skickar bara från Sverige numera ut miljontals spam, skräpmejl och andra attacker över hela världen.
Drygt 90 000 svenska hemdatorer används till detta helt utan ägarnas vetskap. Nästan alla svenska hemdatorer saknar uppdaterade skydd mot dessa kidnappningar trots att bra antivirusprogram och brandväggar finns att hämta gratis på nätet, berättar Per Hellqvist.
Om du installerar en personlig brandvägg blir din dator osynlig utifrån sett, säger han.
Försöker lura till sig kontonummer
En annan typ av attacker som ökar kraftigt är fishing, en sorts officiellt utformade skräpmejl där hackaren försöker lura av användarna viktig privata uppgifter.
Till exempel bankkontouppgifter, kreditkortsnummer eller som i USA där man försöker lura av folk deras socialförsäkringsnummer.
Försöken tredubblades
Bara i Symantecs mätningar mer än tredubblades antalet fishingförsök under hösten 2004 till 33 miljoner blockerade bluffmejl per vecka i december. Fishing beräknas öka kraftigt och är svårt att försvara sig emot då mejlen breven är professionellt utformade.
Man tar logotyper och liknande från kreditbolag eller den bank man försöker se ut som och bygger sedan upp ett brev som i princip ser ut som ett riktigt brev, säger Per Hellqvist.
Så det gäller att vara vaksam?
Klicka inte på länkar och så vidare i själva brevet utan gör precis som du brukar göra när du betalar räkningar eller liknande. Då är risken minimal att du råkar illa ut, säger Per Hellqvist, säkerhetsspecialist på företaget Symantec.
Sveriges Radio - Ekot
Hackare tar över datorer.
Drygt 90 000 svenska hemdatorer används till att skicka ut miljontals skräpmejl, attackera webbplatser och utföra kontokorts- och bankbedrägerier världen över.
Hemdatorerna har infekterats med en sorts robotar, ?bots?, som utför attackerna och den här kidnappningen av hemdatorer ökar kraftigt.
Allt sker utan att ägaren märker något, säger Per Hellqvist, specialist på säkerhetsföretaget Symantec.
Det vet man inte alls. Det är inget man märker utan det sker helt i bakgrunden, säger Per Hellqvist.
Gamla virus ute
Datasäkerhetsföretaget Symantec mäter löpande hur mycket elak datakod, virus, maskar och trojaner som attackerar datasystem och hemdatorer över hela världen. Enligt den halvårsrapport som Symantec publicerar på måndagen sprids knappt längre den gamla typen av enkla virus och maskar. Det som sprids är istället smarta maskar.
De få maskar som får spridning innehåller mycket mer funktionalitet än tidigare. De tänker att när de ändå lyckas infektera en dator så kan de lika gärna försöka med så mycket som möjligt på en gång, säger Per Hellqvist.
90 000 datorer används
Det här har resulterat i en ny typ av attacker, där infekterade hemdatorer används som elaka robotar, bots. Sådana bots skickar bara från Sverige numera ut miljontals spam, skräpmejl och andra attacker över hela världen.
Drygt 90 000 svenska hemdatorer används till detta helt utan ägarnas vetskap. Nästan alla svenska hemdatorer saknar uppdaterade skydd mot dessa kidnappningar trots att bra antivirusprogram och brandväggar finns att hämta gratis på nätet, berättar Per Hellqvist.
Om du installerar en personlig brandvägg blir din dator osynlig utifrån sett, säger han.
Försöker lura till sig kontonummer
En annan typ av attacker som ökar kraftigt är fishing, en sorts officiellt utformade skräpmejl där hackaren försöker lura av användarna viktig privata uppgifter.
Till exempel bankkontouppgifter, kreditkortsnummer eller som i USA där man försöker lura av folk deras socialförsäkringsnummer.
Försöken tredubblades
Bara i Symantecs mätningar mer än tredubblades antalet fishingförsök under hösten 2004 till 33 miljoner blockerade bluffmejl per vecka i december. Fishing beräknas öka kraftigt och är svårt att försvara sig emot då mejlen breven är professionellt utformade.
Man tar logotyper och liknande från kreditbolag eller den bank man försöker se ut som och bygger sedan upp ett brev som i princip ser ut som ett riktigt brev, säger Per Hellqvist.
Så det gäller att vara vaksam?
Klicka inte på länkar och så vidare i själva brevet utan gör precis som du brukar göra när du betalar räkningar eller liknande. Då är risken minimal att du råkar illa ut, säger Per Hellqvist, säkerhetsspecialist på företaget Symantec.
Sveriges Radio - Ekot
söndag, mars 20, 2005
SvD: Stoppa USA:s krigspolitik
Stoppa USA:s krigspolitik
USA ut ur Irak Den koloniala behandling USA-alliansen utsätter det irakiska folket för måste upphöra. Rapporterna om vidriga övergrepp är otaliga. Övergreppen kommer att fortgå så länge den olagliga ockupationen fortgår, skriver tolv kända svenskar inför den protestaktion som i morgon genomförs över hela världen.
Den 19 mars kommer människor över hela världen att protestera mot USA:s ockupation av Irak. Motståndarna mot ockupationen finns i rika och fattiga länder, i USA liksom i Irak och hela Mellanöstern.
Medan många av världens regeringar kryper för USA:s våldsmakt säger vanliga människor ifrån, i självklar solidaritet. För det rimliga är förstås att det som hos oss själva betraktas som givet - att man inte vill leva i ockupation - också måste utsträckas till våra medmänniskor i Irak.
Vi kräver att USA lämnar Irak nu. Angreppet mot Irak skedde på dokumenterat olagliga och lögnaktiga grunder.
"Brottet mot freden gör alla andra brott möjliga. Det är det värsta av alla brott", slog Nürnbergrättegångarna fast.
Det är meningslöst att i positiva termer diskutera Iraks framtid så länge landet står under ockupation.
Så länge USA-alliansen står kvar med över hundra tusen soldater i landet, och med vapenmakt kontrollerar varje skede i Iraks utveckling, är Irak ockuperat. Denna koloniala behandling av det irakiska
folket måste upphöra. USA måste lämna Irak.
Vi ser i Irak - liksom vi dagligen sett i Palestina - hur ockupationen i sig bygger på ett rasistiskt färgat avhumaniserande av de ockuperade. Rapporterna om vidriga övergrepp mot civilbefolkningen i Irak är otaliga och detaljerade.
För att ockupanter ska kunna kuva människor i ett annat land, som inte utgör något som helst hot mot deras eget, krävs och frodas en bild av de ockuperade som mindre värda, knappt mänskliga varelser.
Avlivandet av sårade irakier och uppvisandet av fångar i burar är en del av taktiken att visa upp fienden som en ickemänniska, som ett djur i bur. Övergreppen kommer att fortgå så länge ockupationen fortgår.
Våra mest akuta krav riktar sig mot ansvariga svenska politiker. Under trycket av en stark folklig opinion tog regeringen för ett år sedan i ord ställning mot USA:s angreppskrig. Men nu har politiken i tysthet bytts till ett de facto-stöd till USA:s olagliga ockupation.
Sveriges regering ligger lågt och mumlar om att ockupationen måste fortsätta för irakiernas egen skull - en principlös ståndpunkt och en besvärande brist på självständighet gentemot USA:s krigspolitik.
Sverige exporterar till och med vapen till USA:s krigsmaskin. Detta trots att vi har egna regler mot vapenexport till krigförande länder (som regeringens utredare nu dessutom vill lösa upp). Det är ett skamligt sätt att förvalta en stark svensk tradition av fredskamp och respekt för internationell rätt.
Sveriges regering måste agera för att FN bevaras som fredsorganisation och för att folkrätten försvaras. FN kommer att fortsätta förlora i legitimitet, om människor runt om i världen inte kan lita på att organisationen står upp för folkrätten utan viker sig för USA:s krigspolitik.
Vi ser det som djupt olyckligt att Sveriges regering i högtidstal gärna lyfter fram betydelsen av FN, men genom sin underlåtenhet i praktiken bidrar till undergrävandet av FN:s roll som fredsbevarare.
Vi kräver att regeringen tar bladet från munnen. FN bör i samarbete med Iraks folk upprätta en plan för USA och dess allierades omedelbara tillbakadragande.
En anständig svensk utrikespolitik har att driva en rad ståndpunkter som i det folkliga medvetandet är självklara runt om i världen. De hundratusentals irakier som dödats och utsatts för tortyr av ockupationstrupperna måste få upprättelse genom att de skyldiga ställs till svars i internationella brottsmålsdomstolen.
USA:s koncentrationsläger på Guantánamo, som håller människor inspärrade utan anklagelser eller domar, måste avskaffas och fångarna släppas fria.
USA måste betala krigsskadestånd för den omfattande förstörelsen av det irakiska samhället, av kulturhistoriskt ovärderliga platser, såsom det antika Babylon, och för användandet av urskillningslöst dödande vapen och projektiler såsom klusterbomber och vapen med radioaktivt uran.
USA:s aggressiva krigspolitik har gjort världen till en mycket osäker plats. USA:s intressen av globalt herravälde leder till brist på respekt för människoliv.
Mot detta reagerar
människor överallt. Också vi i Sverige måste ansluta oss till dessa protester.
I morgon har vi alla möjligheten att ta ett litet men viktigt personligt ansvar för freden och de mänskliga rättigheterna - under huvudparollen USA ut ur Irak.
TOMAS BOLME
ordförande i Teaterförbundet
MAJ WECHSELMANN
regissör
MIKAEL WIEHE
musiker
STEFAN CARLÉN
ordförande i Ordfront
HÉLÈNE GOUDIN
EU- parlamentariker, Junilistan
CARL SCHLYTER
EU-parlamentariker (mp)
EVA-BRITT SVENSSON
EU-parlamentariker (v)
AMERICA VERA ZAVALA
författare och debattör
TORBJÖRN TÄNNSJÖ
professor i praktisk filosofi
ALI ESBATI
författare och debattör
CHRISTINA HAGNER
chefredaktör
SKÖLD PETER MATTHIS
ordförande i Nätverket mot krig
SvD: Stoppa USA:s krigspolitik
USA ut ur Irak Den koloniala behandling USA-alliansen utsätter det irakiska folket för måste upphöra. Rapporterna om vidriga övergrepp är otaliga. Övergreppen kommer att fortgå så länge den olagliga ockupationen fortgår, skriver tolv kända svenskar inför den protestaktion som i morgon genomförs över hela världen.
Den 19 mars kommer människor över hela världen att protestera mot USA:s ockupation av Irak. Motståndarna mot ockupationen finns i rika och fattiga länder, i USA liksom i Irak och hela Mellanöstern.
Medan många av världens regeringar kryper för USA:s våldsmakt säger vanliga människor ifrån, i självklar solidaritet. För det rimliga är förstås att det som hos oss själva betraktas som givet - att man inte vill leva i ockupation - också måste utsträckas till våra medmänniskor i Irak.
Vi kräver att USA lämnar Irak nu. Angreppet mot Irak skedde på dokumenterat olagliga och lögnaktiga grunder.
"Brottet mot freden gör alla andra brott möjliga. Det är det värsta av alla brott", slog Nürnbergrättegångarna fast.
Det är meningslöst att i positiva termer diskutera Iraks framtid så länge landet står under ockupation.
Så länge USA-alliansen står kvar med över hundra tusen soldater i landet, och med vapenmakt kontrollerar varje skede i Iraks utveckling, är Irak ockuperat. Denna koloniala behandling av det irakiska
folket måste upphöra. USA måste lämna Irak.
Vi ser i Irak - liksom vi dagligen sett i Palestina - hur ockupationen i sig bygger på ett rasistiskt färgat avhumaniserande av de ockuperade. Rapporterna om vidriga övergrepp mot civilbefolkningen i Irak är otaliga och detaljerade.
För att ockupanter ska kunna kuva människor i ett annat land, som inte utgör något som helst hot mot deras eget, krävs och frodas en bild av de ockuperade som mindre värda, knappt mänskliga varelser.
Avlivandet av sårade irakier och uppvisandet av fångar i burar är en del av taktiken att visa upp fienden som en ickemänniska, som ett djur i bur. Övergreppen kommer att fortgå så länge ockupationen fortgår.
Våra mest akuta krav riktar sig mot ansvariga svenska politiker. Under trycket av en stark folklig opinion tog regeringen för ett år sedan i ord ställning mot USA:s angreppskrig. Men nu har politiken i tysthet bytts till ett de facto-stöd till USA:s olagliga ockupation.
Sveriges regering ligger lågt och mumlar om att ockupationen måste fortsätta för irakiernas egen skull - en principlös ståndpunkt och en besvärande brist på självständighet gentemot USA:s krigspolitik.
Sverige exporterar till och med vapen till USA:s krigsmaskin. Detta trots att vi har egna regler mot vapenexport till krigförande länder (som regeringens utredare nu dessutom vill lösa upp). Det är ett skamligt sätt att förvalta en stark svensk tradition av fredskamp och respekt för internationell rätt.
Sveriges regering måste agera för att FN bevaras som fredsorganisation och för att folkrätten försvaras. FN kommer att fortsätta förlora i legitimitet, om människor runt om i världen inte kan lita på att organisationen står upp för folkrätten utan viker sig för USA:s krigspolitik.
Vi ser det som djupt olyckligt att Sveriges regering i högtidstal gärna lyfter fram betydelsen av FN, men genom sin underlåtenhet i praktiken bidrar till undergrävandet av FN:s roll som fredsbevarare.
Vi kräver att regeringen tar bladet från munnen. FN bör i samarbete med Iraks folk upprätta en plan för USA och dess allierades omedelbara tillbakadragande.
En anständig svensk utrikespolitik har att driva en rad ståndpunkter som i det folkliga medvetandet är självklara runt om i världen. De hundratusentals irakier som dödats och utsatts för tortyr av ockupationstrupperna måste få upprättelse genom att de skyldiga ställs till svars i internationella brottsmålsdomstolen.
USA:s koncentrationsläger på Guantánamo, som håller människor inspärrade utan anklagelser eller domar, måste avskaffas och fångarna släppas fria.
USA måste betala krigsskadestånd för den omfattande förstörelsen av det irakiska samhället, av kulturhistoriskt ovärderliga platser, såsom det antika Babylon, och för användandet av urskillningslöst dödande vapen och projektiler såsom klusterbomber och vapen med radioaktivt uran.
USA:s aggressiva krigspolitik har gjort världen till en mycket osäker plats. USA:s intressen av globalt herravälde leder till brist på respekt för människoliv.
Mot detta reagerar
människor överallt. Också vi i Sverige måste ansluta oss till dessa protester.
I morgon har vi alla möjligheten att ta ett litet men viktigt personligt ansvar för freden och de mänskliga rättigheterna - under huvudparollen USA ut ur Irak.
TOMAS BOLME
ordförande i Teaterförbundet
MAJ WECHSELMANN
regissör
MIKAEL WIEHE
musiker
STEFAN CARLÉN
ordförande i Ordfront
HÉLÈNE GOUDIN
EU- parlamentariker, Junilistan
CARL SCHLYTER
EU-parlamentariker (mp)
EVA-BRITT SVENSSON
EU-parlamentariker (v)
AMERICA VERA ZAVALA
författare och debattör
TORBJÖRN TÄNNSJÖ
professor i praktisk filosofi
ALI ESBATI
författare och debattör
CHRISTINA HAGNER
chefredaktör
SKÖLD PETER MATTHIS
ordförande i Nätverket mot krig
SvD: Stoppa USA:s krigspolitik
Med bloggarnas utveckling kan alla bilda opinion.
DEMOKRATINS TEORI OCH PRAKTIK
Trovärdighet tar lång tid att bygga upp och kan raseras snabbt. Nu är det flera aktörer som kallar sig medier. Med nätets och bloggarnas utveckling kan alla bilda opinion.
Välkommen till en upptäcktsfärd. Under det kommande halvåret ska vi tillsammans utforska demokratibegreppets teori och praktik.
Skeppsholmens folkhögskola som kursanordnare har naturligtvis en idé om vad kursen kommer att handla om. De har gett den en struktur och innehåll. Men de inbjuder dig som aktiv medskapare. Tillsammans kommer vi att forma kursen och ge den det fokus som känns mest angeläget. Deras förhoppning är att den grundhållning som beskrivs i kursinbjudan ska sätta sin prägel på vårt gemensamma arbete.
Du som tvivlar och söker svar genom dialog hellre än lutar dig mot tvärsäkra sanningar. Du som är samhällsintresserade och tror att en annan värld både är möjlig och nödvändig. Du som funderar över demokratins möjligheter och begränsningar i globaliseringens och den individuella fragmenteringens tid. Du är gärna aktiv i nya eller gamla folkrörelser.
Undervisningen på kursen är kostnadsfri tack vare stats- och landstingsbidrag till folkbildning.
Ämnet demokratins teori och praktik är naturligtvis vittförgrenad. De har valt att följa tre röda trådar i kursen:
1. Demokratins värdegrund.
2. Civilsamhälle och folkrörelser och i en global kontext
3. Hur gör man? Demokratiska arbetsformer för förändring.
Den detaljerade planeringen inbjuder de dig att vara medskapare av. Kom med förslag och idéer. Ju tidigare vi får förslag desto större möjlighet att arbeta in dem i planeringen. Hör av dig!
Litteraturkursen är upplagd som en gemensam del och en fördjupningsdel. Alla förväntas läsa den gemensamma delen. På folkbildningsnätet kommer det att finnas tematiska konferenser upplagda. Där kommenterar vi och reflekterar vi över de texter vi läser. Anders Rosén är moderator och organisatör av konferenserna. För fullgjord kurs i den gemensamma litteraturdelen krävs ett aktivt deltagande med inlägg på konferenserna.
Vidare ska du välja ett fördjupningstema. Med utgångspunkt i ett urval av fördjupningslitteraturen, eller egna valda texter, skriver du en uppsats/reflektion och lägger ut den på konferensen för diskussion. Detta bör vara klart senast till den sista träffen i oktober. Ambitionsnivån i uppsatsen är inte akademisk utan det viktiga är att du formulerar dig och reflekterar över ditt tema.
Grund
Artikelkompendium. Demokratiakademin/Skeppsholmens folkhögskola 2005.
Demokratiakademin. Frihet, jämlikhet, medborgarskap handbok i demokratins teori och praktik. Ordfront 2002.
Monbiot G. Samtyckets tidsålder manifest för en ny världsordning. Ordfront 2004.
Liedman S-E. Från Platon till kommunismens fall. Bonnier 1999.
Vera-Zavala A. Deltagande demokrati. Agora 2003.
Ordfront Magasin1-2 2005. Mänskliga Rättigheter-dagarna 2004.
Fördjupning
Albert M. Parecon ? deltagarekonomi. Ordfront 2004.
Dahl R. Demokratin och dess antagonister. Ordfront 1999, pocket 2002.
Demokratiutredningen. En uthållig demokrati. SOU 2000:1
Demokratiutredningen. Globaliseringen och demokratin. SOU 1999:56
Demokratiutredningen. Lokala demokratiexperiment. SOU 1998:155
Demokratiutredningen. Olydiga medborgare? SOU 1999:101
Gemzöe L. Feminism. Bilda förlag 2004
Held D. Demokratimodeller. Daidalos 1997.
Kaldor M. Det globala civilsamhället. Daidalos 2004.
Nerman B. Frågan om människovärdet. Brevskolan 1995.
Sahlström O. En trilogi om arbetarrörelsen. Atlas 2003.
Sundgren G. Demokrati och bildning. Bildningsförlaget 2000.
Strzelewicz W. De mänskliga rättigheternas historia. Ordfront 2001
Referenser
Demokratiutredningens delrapporter och forskningsantologier.
Demokratirådets årsrapporter. SNS
Maktutredningen SOU 1990:44
LO idédebatt skriftserie
Som användare på folkbildningsnätet får Du en egen postlåda. Meddelande som skickas till postlådan kan bara du själv läsa. Meddelande som skickas till konferenserna kan alla deltagare läsa.
På nätet finns också en chat-funktion som några av er kanske vill använda er av.
Skeppsholmens folkhögskola
Trovärdighet tar lång tid att bygga upp och kan raseras snabbt. Nu är det flera aktörer som kallar sig medier. Med nätets och bloggarnas utveckling kan alla bilda opinion.
Välkommen till en upptäcktsfärd. Under det kommande halvåret ska vi tillsammans utforska demokratibegreppets teori och praktik.
Skeppsholmens folkhögskola som kursanordnare har naturligtvis en idé om vad kursen kommer att handla om. De har gett den en struktur och innehåll. Men de inbjuder dig som aktiv medskapare. Tillsammans kommer vi att forma kursen och ge den det fokus som känns mest angeläget. Deras förhoppning är att den grundhållning som beskrivs i kursinbjudan ska sätta sin prägel på vårt gemensamma arbete.
Du som tvivlar och söker svar genom dialog hellre än lutar dig mot tvärsäkra sanningar. Du som är samhällsintresserade och tror att en annan värld både är möjlig och nödvändig. Du som funderar över demokratins möjligheter och begränsningar i globaliseringens och den individuella fragmenteringens tid. Du är gärna aktiv i nya eller gamla folkrörelser.
Undervisningen på kursen är kostnadsfri tack vare stats- och landstingsbidrag till folkbildning.
Ämnet demokratins teori och praktik är naturligtvis vittförgrenad. De har valt att följa tre röda trådar i kursen:
1. Demokratins värdegrund.
2. Civilsamhälle och folkrörelser och i en global kontext
3. Hur gör man? Demokratiska arbetsformer för förändring.
Den detaljerade planeringen inbjuder de dig att vara medskapare av. Kom med förslag och idéer. Ju tidigare vi får förslag desto större möjlighet att arbeta in dem i planeringen. Hör av dig!
Litteraturkursen är upplagd som en gemensam del och en fördjupningsdel. Alla förväntas läsa den gemensamma delen. På folkbildningsnätet kommer det att finnas tematiska konferenser upplagda. Där kommenterar vi och reflekterar vi över de texter vi läser. Anders Rosén är moderator och organisatör av konferenserna. För fullgjord kurs i den gemensamma litteraturdelen krävs ett aktivt deltagande med inlägg på konferenserna.
Vidare ska du välja ett fördjupningstema. Med utgångspunkt i ett urval av fördjupningslitteraturen, eller egna valda texter, skriver du en uppsats/reflektion och lägger ut den på konferensen för diskussion. Detta bör vara klart senast till den sista träffen i oktober. Ambitionsnivån i uppsatsen är inte akademisk utan det viktiga är att du formulerar dig och reflekterar över ditt tema.
Grund
Artikelkompendium. Demokratiakademin/Skeppsholmens folkhögskola 2005.
Demokratiakademin. Frihet, jämlikhet, medborgarskap handbok i demokratins teori och praktik. Ordfront 2002.
Monbiot G. Samtyckets tidsålder manifest för en ny världsordning. Ordfront 2004.
Liedman S-E. Från Platon till kommunismens fall. Bonnier 1999.
Vera-Zavala A. Deltagande demokrati. Agora 2003.
Ordfront Magasin1-2 2005. Mänskliga Rättigheter-dagarna 2004.
Fördjupning
Albert M. Parecon ? deltagarekonomi. Ordfront 2004.
Dahl R. Demokratin och dess antagonister. Ordfront 1999, pocket 2002.
Demokratiutredningen. En uthållig demokrati. SOU 2000:1
Demokratiutredningen. Globaliseringen och demokratin. SOU 1999:56
Demokratiutredningen. Lokala demokratiexperiment. SOU 1998:155
Demokratiutredningen. Olydiga medborgare? SOU 1999:101
Gemzöe L. Feminism. Bilda förlag 2004
Held D. Demokratimodeller. Daidalos 1997.
Kaldor M. Det globala civilsamhället. Daidalos 2004.
Nerman B. Frågan om människovärdet. Brevskolan 1995.
Sahlström O. En trilogi om arbetarrörelsen. Atlas 2003.
Sundgren G. Demokrati och bildning. Bildningsförlaget 2000.
Strzelewicz W. De mänskliga rättigheternas historia. Ordfront 2001
Referenser
Demokratiutredningens delrapporter och forskningsantologier.
Demokratirådets årsrapporter. SNS
Maktutredningen SOU 1990:44
LO idédebatt skriftserie
Som användare på folkbildningsnätet får Du en egen postlåda. Meddelande som skickas till postlådan kan bara du själv läsa. Meddelande som skickas till konferenserna kan alla deltagare läsa.
På nätet finns också en chat-funktion som några av er kanske vill använda er av.
Skeppsholmens folkhögskola
fredag, mars 18, 2005
Sveriges Radio - Ekot
Arbetslösa byggnadsarbetare tvingades demonstrera
Tidigare var man som svensk medborgare tvångsansluten till statskyrkan och om man var LO-medlem även till SAP.
29 arbetslösa medlemmar i Byggnadsarbetarförbundet i Nyköping blev tvingade att delta i torsdagens stora demonstration för kollektivavtalet i Stockholm. Arbetsförmedlingen i Nyköping och Byggnads hotade med utebliven a-kassa om medlemmarna uteblev.
Bakgrunden är ett brev som arbetsförmedlingen i Nyköping skrev tillsammans med Byggnads, där man hotar med utebliven a-kassa, om inte de arbetssökande deltog i den politiska manifestationen.
I brevet, som är undertecknat av såväl en representant för arbetsförmedlingen i Nyköping, som en representant för Byggnads avdelning 41, kallas medlemmarna till en ?informationsdag om arbetsmarknadsläget?.
Tvingande formuleringar
Det sägs att information kommer att ges på en buss till Stockholms centrum, där en manifestation för kollektivavtalets värde ska hållas, och Byggnads skriver att de förutsätter att medlemmen deltar.
Så långt facket. Men i det sista stycket kommer arbetsförmedlingens text, det som kan uppfattas som en ren utpressning. Så här lyder formuleringen:
?Träffen är obligatorisk närvaro. Utebliver du från denna träff förutsätter jag att du har full sysselsättning och inte längre vill vara aktuell sökande på Arbetsförmedlingen och därmed tas bort som sökande, och din ersättning från a-kassa upphör.?
Ams generaldirektör Anders L Johansson får svara på frågorna.
Hur kan arbetsförmedlingen komma på tanken att tvinga in arbetssökande i en politisk demonstration?
Ja, det är naturligtvis ett helt felaktigt beteende som är oacceptabelt, säger Anders L Johansson.
Vet man hur många människor som tvingades med på den här demonstrationen på det här sättet?
Vad jag vet är vad som står i brevet och att det har skickats ut. Det räcker för att konstatera att så här får det inte gå till. Sedan har jag pratat med länsarbetsdirektören som kommer att ta tag i det här omedelbart.
Finns det andra märkliga krav från arbetsförmedlingen?
Jag hoppas och utgår ifrån att det här är en fadäs som har begåtts och den måste rättas till, så här får det inte gå till.
Slutklämmen i brevet är ju formulerat som en ren utpressning.
Ja, det är väldigt olyckligt hela brevet, säger Ams generaldirektör Anders L Johansson.
Sveriges Radio - Ekot: "
Tidigare var man som svensk medborgare tvångsansluten till statskyrkan och om man var LO-medlem även till SAP.
29 arbetslösa medlemmar i Byggnadsarbetarförbundet i Nyköping blev tvingade att delta i torsdagens stora demonstration för kollektivavtalet i Stockholm. Arbetsförmedlingen i Nyköping och Byggnads hotade med utebliven a-kassa om medlemmarna uteblev.
Bakgrunden är ett brev som arbetsförmedlingen i Nyköping skrev tillsammans med Byggnads, där man hotar med utebliven a-kassa, om inte de arbetssökande deltog i den politiska manifestationen.
I brevet, som är undertecknat av såväl en representant för arbetsförmedlingen i Nyköping, som en representant för Byggnads avdelning 41, kallas medlemmarna till en ?informationsdag om arbetsmarknadsläget?.
Tvingande formuleringar
Det sägs att information kommer att ges på en buss till Stockholms centrum, där en manifestation för kollektivavtalets värde ska hållas, och Byggnads skriver att de förutsätter att medlemmen deltar.
Så långt facket. Men i det sista stycket kommer arbetsförmedlingens text, det som kan uppfattas som en ren utpressning. Så här lyder formuleringen:
?Träffen är obligatorisk närvaro. Utebliver du från denna träff förutsätter jag att du har full sysselsättning och inte längre vill vara aktuell sökande på Arbetsförmedlingen och därmed tas bort som sökande, och din ersättning från a-kassa upphör.?
Ams generaldirektör Anders L Johansson får svara på frågorna.
Hur kan arbetsförmedlingen komma på tanken att tvinga in arbetssökande i en politisk demonstration?
Ja, det är naturligtvis ett helt felaktigt beteende som är oacceptabelt, säger Anders L Johansson.
Vet man hur många människor som tvingades med på den här demonstrationen på det här sättet?
Vad jag vet är vad som står i brevet och att det har skickats ut. Det räcker för att konstatera att så här får det inte gå till. Sedan har jag pratat med länsarbetsdirektören som kommer att ta tag i det här omedelbart.
Finns det andra märkliga krav från arbetsförmedlingen?
Jag hoppas och utgår ifrån att det här är en fadäs som har begåtts och den måste rättas till, så här får det inte gå till.
Slutklämmen i brevet är ju formulerat som en ren utpressning.
Ja, det är väldigt olyckligt hela brevet, säger Ams generaldirektör Anders L Johansson.
Sveriges Radio - Ekot: "
Allmänna handlingar på Internet?
En hel del svenska kommuner visar sina diarier med eller utan handlingar på sina webbsidor.
I Österåkers kommun finns inga handlingar elektroniskt i diarierna ännu och de behöver modernisera sin programvara för att åstadkomma det. De planerar också att utveckla sina webbsidor inom de närmaste två åren, både internt och utåt gentemot medborgarna. I samband därmed får man ta ställning till just sådana frågor, vad kan kommuninvånarna tänkas ha intresse av att se, vad vill de kunna göra elektroniskt, t.ex. söka tillstånd och dylikt, ställa sig i kö, välja skola, äldreomsorg etc.
Spännande utveckling, men det behöver förberedas ordentligt och tar därför alltför lång tid.
Den som skriver brev till kommunstyrelsen i Mjölby får sitt inlägg publicerat på webben. För sedan årsskiftet läggs alla handlingar som registreras hos kommunstyrelsen ut på Internet.
Flera kommuner i länet gör snart likadant - medan andra avvaktar.
Mjölbybon Yngve Gabrielsson tycker att öppenhet på webben är positivt även om han själv inte skriver så ofta till kommunen.
Kommunernas diarier eller brevlådor är en guldgruva för den som söker trender och nyheter.
Och sen nyår publicerar man i Mjölby all inkommande post till kommunens viktigaste brevlåda kommunstyrelsens på webben. Inte bara i rubrikform som de flesta andra kommuner gör. Utan hela breven och handlingarna som skickas till kommunen läggs ut i obehandlad form. Monika Hallberg ansvarar för det arbetet i Mjölby och tillstår att det inte är så lätt som det låter, eftersom en del ärenden är känsliga och rör enskilda personer och då kommer sekretessfrågor in i bilden.
Förutom Mjölby så kommer snart också Ödeshög, Kinda och Ydre att börja lägga ut handlingar på sina hemsidor.
Norrköping har gjort det men backat eftersom det slank ut känsliga uppgifter på nätet. Personalen håller nu på att fortbildas ytterligare i den balansgång det är att publicera rätt material enligt offentlighetsreglerna.
Monika Hallberg i Mjölby tycker trots alla fallgropar att det är riktigt att lägga ut diariehandlingarna på nätet.
I Österåkers kommun finns inga handlingar elektroniskt i diarierna ännu och de behöver modernisera sin programvara för att åstadkomma det. De planerar också att utveckla sina webbsidor inom de närmaste två åren, både internt och utåt gentemot medborgarna. I samband därmed får man ta ställning till just sådana frågor, vad kan kommuninvånarna tänkas ha intresse av att se, vad vill de kunna göra elektroniskt, t.ex. söka tillstånd och dylikt, ställa sig i kö, välja skola, äldreomsorg etc.
Spännande utveckling, men det behöver förberedas ordentligt och tar därför alltför lång tid.
Den som skriver brev till kommunstyrelsen i Mjölby får sitt inlägg publicerat på webben. För sedan årsskiftet läggs alla handlingar som registreras hos kommunstyrelsen ut på Internet.
Flera kommuner i länet gör snart likadant - medan andra avvaktar.
Mjölbybon Yngve Gabrielsson tycker att öppenhet på webben är positivt även om han själv inte skriver så ofta till kommunen.
Kommunernas diarier eller brevlådor är en guldgruva för den som söker trender och nyheter.
Och sen nyår publicerar man i Mjölby all inkommande post till kommunens viktigaste brevlåda kommunstyrelsens på webben. Inte bara i rubrikform som de flesta andra kommuner gör. Utan hela breven och handlingarna som skickas till kommunen läggs ut i obehandlad form. Monika Hallberg ansvarar för det arbetet i Mjölby och tillstår att det inte är så lätt som det låter, eftersom en del ärenden är känsliga och rör enskilda personer och då kommer sekretessfrågor in i bilden.
Förutom Mjölby så kommer snart också Ödeshög, Kinda och Ydre att börja lägga ut handlingar på sina hemsidor.
Norrköping har gjort det men backat eftersom det slank ut känsliga uppgifter på nätet. Personalen håller nu på att fortbildas ytterligare i den balansgång det är att publicera rätt material enligt offentlighetsreglerna.
Monika Hallberg i Mjölby tycker trots alla fallgropar att det är riktigt att lägga ut diariehandlingarna på nätet.
Sveriges Radio - Ekot
Bidragstagare dubblerade sedan 70-talet
Andelen svenskar som får pengar från olika sociala försäkringar i form av socialbidrag, förtidspension, sjukpenning och a-kassa har mer än fördubblats sedan 70-talet. Det visar siffror som regeringens utredare av socialförsäkringarna Anna Hedborg tagit fram.
Arbetslöshet och förtidspensionering spelar roll
Dels har arbetslösheten gått upp rejält, dels är det förtidspensionerna som hela tiden ökar, säger Anna Hedborg.
Idag får drygt 2 av 10 svenskar i åldern 20-64 år någon form av bidrag eller ersättning i form av
sjukpenning
förtidspension
a-kassa
socialbidrag
Inget idag pekar på att andelen kommer minska - snarare tvärtom.
Hälften för 35 år sedan
1970 var det hälften, alltså 1 av 10 som levde på bidrag eller på a-kassa, sjukpenning eller förtidspension.
Det som oroar Anna Hedborg mest är utvecklingen av just förtidspensionerna, vars kurva stigit i princip konstant sedan 70-talet.
Forskaren Edward Palmer vid Uppsala universitet hävdar att bästa sättet att komma till rätta med förtidspensioneringarna är att se till så att färre blir sjukskrivna från början.
Flest sjukskrivna i Sverige
Jämförelser med andra EU länder när det gäller antalet sjukskrivna visar inte oväntat att Sverige leder ligan.
Både Finland och Tyskland som har samma typer av höga ersättningsnivåer som Sverige trots det har mycket färre sjukskrivna.
Studerat Tyskland
Skillnaden är att både Finlands och Tysklands försäkringssystem är uppbyggda så att den sjuke redan från början av sjukskrivningen har kontakt med företagshälsovård, arbetsgivare och försäkringskassa.
Om jag fick bestämma skulle man efterlikna de system man har i Tyskland och Finland, där man redan från början har en slags skadereglering, eller en kontroll av vad som händer, säger Palmer.
Anna Hedborg, som ju utreder socialförsäkringarna för framtiden har tagit intryck och har redan varit i Tyskland.
Det är alldeles uppenbart att de genom sitt sätt att hantera försäkringen och bygga ihop den med förebyggande arbete och företagshälsovård lyckas hålla en betydligt lägre sjukfrånvaro.
Sveriges Radio - Ekot
Andelen svenskar som får pengar från olika sociala försäkringar i form av socialbidrag, förtidspension, sjukpenning och a-kassa har mer än fördubblats sedan 70-talet. Det visar siffror som regeringens utredare av socialförsäkringarna Anna Hedborg tagit fram.
Arbetslöshet och förtidspensionering spelar roll
Dels har arbetslösheten gått upp rejält, dels är det förtidspensionerna som hela tiden ökar, säger Anna Hedborg.
Idag får drygt 2 av 10 svenskar i åldern 20-64 år någon form av bidrag eller ersättning i form av
sjukpenning
förtidspension
a-kassa
socialbidrag
Inget idag pekar på att andelen kommer minska - snarare tvärtom.
Hälften för 35 år sedan
1970 var det hälften, alltså 1 av 10 som levde på bidrag eller på a-kassa, sjukpenning eller förtidspension.
Det som oroar Anna Hedborg mest är utvecklingen av just förtidspensionerna, vars kurva stigit i princip konstant sedan 70-talet.
Forskaren Edward Palmer vid Uppsala universitet hävdar att bästa sättet att komma till rätta med förtidspensioneringarna är att se till så att färre blir sjukskrivna från början.
Flest sjukskrivna i Sverige
Jämförelser med andra EU länder när det gäller antalet sjukskrivna visar inte oväntat att Sverige leder ligan.
Både Finland och Tyskland som har samma typer av höga ersättningsnivåer som Sverige trots det har mycket färre sjukskrivna.
Studerat Tyskland
Skillnaden är att både Finlands och Tysklands försäkringssystem är uppbyggda så att den sjuke redan från början av sjukskrivningen har kontakt med företagshälsovård, arbetsgivare och försäkringskassa.
Om jag fick bestämma skulle man efterlikna de system man har i Tyskland och Finland, där man redan från början har en slags skadereglering, eller en kontroll av vad som händer, säger Palmer.
Anna Hedborg, som ju utreder socialförsäkringarna för framtiden har tagit intryck och har redan varit i Tyskland.
Det är alldeles uppenbart att de genom sitt sätt att hantera försäkringen och bygga ihop den med förebyggande arbete och företagshälsovård lyckas hålla en betydligt lägre sjukfrånvaro.
Sveriges Radio - Ekot
torsdag, mars 17, 2005
Filmen:"Fyra nyanser av brunt"
Svensk komedi i regi av Tomas Alfredson, med Killinggänget, Anna Björk, Ulf Brunnberg, Elisabet Carlsson m fl.
Först såg jag filmen på TV men har nu blivit än mer styrkt i min uppfattning att film alltid skall ses på bio.
Det är något helt annat och resultatet blir helt fantastiskt. På TV visades de fyra historier som filmen består av var för sig. De har inget med varandra att göra. Men på biograffilmen har de korsklippts
Killinggängets första biofilm liknar, förstås, inget annat.
Nästan tre och en halv timme lång inkl. 15 min. paus. Den börjar med läckra flygbilder över allt som är vackert i Sverige. Och fortsätter med att Killinggänget visar upp ett känslomässigt frostskadat land, där likriktningen och smaklösheten har brett ut sig.
http://images.google.com/images?q=tbn:i_wLXnrX6ZwJ:www.filmfestivalrotterdam.com/photo/film/029705a/s-380.jpg
Först såg jag filmen på TV men har nu blivit än mer styrkt i min uppfattning att film alltid skall ses på bio.
Det är något helt annat och resultatet blir helt fantastiskt. På TV visades de fyra historier som filmen består av var för sig. De har inget med varandra att göra. Men på biograffilmen har de korsklippts
Killinggängets första biofilm liknar, förstås, inget annat.
Nästan tre och en halv timme lång inkl. 15 min. paus. Den börjar med läckra flygbilder över allt som är vackert i Sverige. Och fortsätter med att Killinggänget visar upp ett känslomässigt frostskadat land, där likriktningen och smaklösheten har brett ut sig.
http://images.google.com/images?q=tbn:i_wLXnrX6ZwJ:www.filmfestivalrotterdam.com/photo/film/029705a/s-380.jpg
- Tre söner i Dalarna ska begrava sin pappa, en legendarisk travkusk och kvinnokarl. Han berättar historien från graven (rösten tillhör Peter Carlsson, han med Blå Grodorna). En lyckad blandning av burlesk och mer traditionell Killinggängs-humor.
- Ägaren (Henrik Schyffert) till ett flott strandhotell får det körigt när hans trollande föräldrar, mammans älskare och en trägubbe som liknar Hadar Cars anländer. Mycket träffsäkert och underfundigt roligt om dem som är livrädda för att den flotta fasaden ska spricka. Schyffert är oväntat bra som seriös skådis och i sin flintskalleperuk liknar han en smal Ulf Larsson.
- En matlagningskurs i Göteborg blir snarare djupanalys av några vanliga Medel-Svensson-liv. Börjar småsegt, blir sedan både roligt och djupt tragiskt. Sofia Helin tar revansch för den bleka insatsen i "Rånarna". Innehåller också en av de sjukaste sexscener som skådats.
- En vanlig skånsk familjs liv sätts på hårda prov. Robert Gustafsson/Maria Kulle är föräldrarna som skaffat fadderbarn fast de inte kan ta hand om sin egen son. Regissören Tomas Alfredson blev medlem 1999 inför "Fyra små filmer" och visar här samma prov på formmässig säkerhet. Regi, foto, skådespeleri, klippning, val av musik - allt håller högsta klass.
Då Killinggänget tycks sakna sympati för många av dem de skildrar, blir man kanske mer imponerad än berörd. Men sällan har en så dyster film samtidigt varit så rolig.
Filmen:"Fyra nyanser av brunt"
onsdag, mars 16, 2005
Filmen:" Sandor slash Ida".
Regissör:
Henrik Georgsson
I rollerna:
Aliette Opheim, Andrej Lunusjkin, Lia Boysen
Du vet hur det brukar vara med ungdomsfilmer. En trött, uttråkad och osäker tonårstjej dricker en kvarting fulsprit, suger av en kille på fyllan, blir kallad hora i skolan - och gråter sig till sömns på kvällarna. Sedan läser hon och kompisarna Vecko-Revyn på flickrummet när morsan kommer in i Ullaredoverall och spelar luftgitarr till ?Hotel California?.
Nej, inte den här gången.
?Sandor slash Ida? är något så ovanligt som en svensk ungdomsfilm som saknar: a) störande moralkakor, b) groteskt överspel och c) överambitiösa repliker av en 45-årig manusförfattare som tror att alla under 20 år bara säger ?typ?, ?liksom? och ?fitta?.
Filmen bygger på en roman av Sara Kadefors och handlar om en partytjej i Stockholm (Ida) och en balettkille i Göteborg (Sandor). Båda känner sig ensamma och utan riktiga vänner. På kvällarna chattar de på nätet - och det är också där som de får kontakt med varandra.
De två utvecklar en skakig kompisrelation och diskuterar med varandra de problem som de på varsitt håll inte vågar dryfta med någon annan. Sandor har en krävande mamma som vill att han ska förverkliga hennes dansdrömmar medan Ida har en mamma som helt saknar drömmar - hon är deprimerad och ligger mest och sover.
Relationen mellan tonåring och förälder blir sällan särskilt lyckad på film. Det är svårt att inte fastna i klichéer och enkla lösningar om att allt fixar sig bara man dricker te på kvällarna och har en öppen diskussion om preventivmedel.
I ?Sandor slash Ida? har Sara Kadefors och regissören Henrik Georgsson klarat balansgången. Det beror mycket på de duktiga skådespelarna. Främst gäller det Eva Röse-kopian Aliette Opheim (Ida) och Andrej Lunusjkin (Sandor). Men Lia Boysen är också duktig och gestaltar den livströtta mamman med stor finess.
Det enda som stör är den där förbannade cykelscenen som dyker upp i alla filmer med nyförälskade par. Givetvis har Ida en något för stor herrskjorta på sig när hon sitter på pakethållaren och slänger med håret i vinden.
Den detaljen är dock lätt att förlåta men däremot inte det dåliga ljudet som snarare är en regel i svensk film.
http://images.google.com/images?q=tbn:VD5EVljJxv8J:www.gp.se/content/1/c6/16/80/64/sandor.jpg
">Filmen:"Sandor/Ida"
Henrik Georgsson
I rollerna:
Aliette Opheim, Andrej Lunusjkin, Lia Boysen
Du vet hur det brukar vara med ungdomsfilmer. En trött, uttråkad och osäker tonårstjej dricker en kvarting fulsprit, suger av en kille på fyllan, blir kallad hora i skolan - och gråter sig till sömns på kvällarna. Sedan läser hon och kompisarna Vecko-Revyn på flickrummet när morsan kommer in i Ullaredoverall och spelar luftgitarr till ?Hotel California?.
Nej, inte den här gången.
?Sandor slash Ida? är något så ovanligt som en svensk ungdomsfilm som saknar: a) störande moralkakor, b) groteskt överspel och c) överambitiösa repliker av en 45-årig manusförfattare som tror att alla under 20 år bara säger ?typ?, ?liksom? och ?fitta?.
Filmen bygger på en roman av Sara Kadefors och handlar om en partytjej i Stockholm (Ida) och en balettkille i Göteborg (Sandor). Båda känner sig ensamma och utan riktiga vänner. På kvällarna chattar de på nätet - och det är också där som de får kontakt med varandra.
De två utvecklar en skakig kompisrelation och diskuterar med varandra de problem som de på varsitt håll inte vågar dryfta med någon annan. Sandor har en krävande mamma som vill att han ska förverkliga hennes dansdrömmar medan Ida har en mamma som helt saknar drömmar - hon är deprimerad och ligger mest och sover.
Relationen mellan tonåring och förälder blir sällan särskilt lyckad på film. Det är svårt att inte fastna i klichéer och enkla lösningar om att allt fixar sig bara man dricker te på kvällarna och har en öppen diskussion om preventivmedel.
I ?Sandor slash Ida? har Sara Kadefors och regissören Henrik Georgsson klarat balansgången. Det beror mycket på de duktiga skådespelarna. Främst gäller det Eva Röse-kopian Aliette Opheim (Ida) och Andrej Lunusjkin (Sandor). Men Lia Boysen är också duktig och gestaltar den livströtta mamman med stor finess.
Det enda som stör är den där förbannade cykelscenen som dyker upp i alla filmer med nyförälskade par. Givetvis har Ida en något för stor herrskjorta på sig när hon sitter på pakethållaren och slänger med håret i vinden.
Den detaljen är dock lätt att förlåta men däremot inte det dåliga ljudet som snarare är en regel i svensk film.
">Filmen:"Sandor/Ida"
måndag, mars 14, 2005
Råd & Rön på nätet - Konsumentdagen 15 mars
Konsumentdagen 15 mars
Ökat konsumentinflytande är temat för Internationella konsumentdagen.
Konsumentorganisationer världen över firar Internationella konsumentdagen 15 mars sedan 20 år tillbaka. Konsumenternas rätt till representation och inflytande är årets tema. Det har bestämts av CI, Consumers International, som en gång införde dagen.
Sveriges Konsumentråd kräver i ett uttalande ett ökat konsumentinflytande över basbehoven. I avregleringens kölvatten blir medborgaren konsument också när det gäller basbehov och då kan bristen få allvarliga konsekvenser.
I ett globalt perspektiv kan det handla om att vattentillgången privatiseras och priserna stiger på ett sätt som hotar de mänskliga rättigheterna. Detta har hänt i många latinamerikanska länder. I Sverige drabbas människor när till exempel tidigare offentliga tjänster privatiseras eller avregleras inom hemtjänst och vård, menar Konsumentrådet.
Den enskilda konsumenten litar inte på att konsumentskyddet fungerar över gränserna, visar en opinionsundersökning som Europeiska kommissionen låtit göra i EU-länderna inför Internationella konsumentdagen.
? Detta bevis på bristande trygghet för konsumenten i handeln över gränserna visar att vi måste göra mera för att förse konsumenterna med ett gott skydd i hela EU, säger David Byrne, kommissionär för hälsa och konsumentfrågor.
Undersökningen visar på stora skillnader mellan EU-länderna. Svenska konsumenter ligger högre än EU-genomsnittet när det gäller köptrygghet i det egna landet och lägre när det gäller handel över gränserna.
Adresser till organisationernas hemsidor
CI: www.consumersinternational.org
Sveriges Konsumentråd: www.konsument.a.se
Europeiska kommissionen: www.eukomm.se
Råd & Rön på nätet - Konsumentdagen 15 mars
Ökat konsumentinflytande är temat för Internationella konsumentdagen.
Konsumentorganisationer världen över firar Internationella konsumentdagen 15 mars sedan 20 år tillbaka. Konsumenternas rätt till representation och inflytande är årets tema. Det har bestämts av CI, Consumers International, som en gång införde dagen.
Sveriges Konsumentråd kräver i ett uttalande ett ökat konsumentinflytande över basbehoven. I avregleringens kölvatten blir medborgaren konsument också när det gäller basbehov och då kan bristen få allvarliga konsekvenser.
I ett globalt perspektiv kan det handla om att vattentillgången privatiseras och priserna stiger på ett sätt som hotar de mänskliga rättigheterna. Detta har hänt i många latinamerikanska länder. I Sverige drabbas människor när till exempel tidigare offentliga tjänster privatiseras eller avregleras inom hemtjänst och vård, menar Konsumentrådet.
Den enskilda konsumenten litar inte på att konsumentskyddet fungerar över gränserna, visar en opinionsundersökning som Europeiska kommissionen låtit göra i EU-länderna inför Internationella konsumentdagen.
? Detta bevis på bristande trygghet för konsumenten i handeln över gränserna visar att vi måste göra mera för att förse konsumenterna med ett gott skydd i hela EU, säger David Byrne, kommissionär för hälsa och konsumentfrågor.
Undersökningen visar på stora skillnader mellan EU-länderna. Svenska konsumenter ligger högre än EU-genomsnittet när det gäller köptrygghet i det egna landet och lägre när det gäller handel över gränserna.
Adresser till organisationernas hemsidor
CI: www.consumersinternational.org
Sveriges Konsumentråd: www.konsument.a.se
Europeiska kommissionen: www.eukomm.se
Råd & Rön på nätet - Konsumentdagen 15 mars
söndag, mars 13, 2005
Filmen:"Fantomen på Operan"
Fantomen på operan (I original: The Phantom of the Opera)
Regi: Joel Schumacher
Manus: Joel Schumacher, Andrew Lloyd Webber ? efter Gaston Leroux roman
Foto: John Mathieson
Musik: Andrew Lloyd Webber
Skådespelare: Gerard Butler, Emmy Rossum, Patrick Wilson, Miranda Richardson, Minnie Driver, med flera
Fantomen på operan har vi på film sett gestaltas vid otaliga tidigare tillfällen och den skräckromantiske figuren som ruvar i Parisoperans skrymslen har spelats av åtskilliga från Claude Rains till Robert Englund.
Men maestro Lloyd Webbers musical har inte filmats tidigare. Inledningen är helt enkelt magnifik, med kameran som pilar omkring på den stora operascenen och nogsamt registrerar all dramatik, intensitet och impulsiv livlighet som pulserar ut från alla de som har med en föreställning att göra.
Sedan måste också den imponerande scenografin berömmas. Starka färger, påkostade kostymer och exakt den rätta känsla som en föreställning som denna bör vara innehavare av.
Tempot är hetsigt och febrigt och lämnar gott om utrymme för de storslagna sångnumren. Lloyd Webbers välkända produktion får full rättvisa och speciellt Emmy Rossum, som den kvinnliga representanten i det triangeldrama där Fantomen och ädlingen Raoul utgör de maskulina komponenterna, får ett genombrott här.
Så i allt som allt sagt: Fantomen på operan levererar.
Filmen:"Fantomen på Operan"
Regi: Joel Schumacher
Manus: Joel Schumacher, Andrew Lloyd Webber ? efter Gaston Leroux roman
Foto: John Mathieson
Musik: Andrew Lloyd Webber
Skådespelare: Gerard Butler, Emmy Rossum, Patrick Wilson, Miranda Richardson, Minnie Driver, med flera
Fantomen på operan har vi på film sett gestaltas vid otaliga tidigare tillfällen och den skräckromantiske figuren som ruvar i Parisoperans skrymslen har spelats av åtskilliga från Claude Rains till Robert Englund.
Men maestro Lloyd Webbers musical har inte filmats tidigare. Inledningen är helt enkelt magnifik, med kameran som pilar omkring på den stora operascenen och nogsamt registrerar all dramatik, intensitet och impulsiv livlighet som pulserar ut från alla de som har med en föreställning att göra.
Sedan måste också den imponerande scenografin berömmas. Starka färger, påkostade kostymer och exakt den rätta känsla som en föreställning som denna bör vara innehavare av.
Tempot är hetsigt och febrigt och lämnar gott om utrymme för de storslagna sångnumren. Lloyd Webbers välkända produktion får full rättvisa och speciellt Emmy Rossum, som den kvinnliga representanten i det triangeldrama där Fantomen och ädlingen Raoul utgör de maskulina komponenterna, får ett genombrott här.
Så i allt som allt sagt: Fantomen på operan levererar.
Filmen:"Fantomen på Operan"
torsdag, mars 10, 2005
Konsumenträtt och privatekonomi
I Österåkers kommun saknas konsumentvägledare, som invånare kan vändasig till om klagomål och råd inför köp.Det finns en budget- och skuldrådgivare, som ger råd om ekonomi eller skulder.
Behov av närhet och kontakt med konsumenter tycks inte intressera våra politiker.Konsumentvägledningen är inte obligatorisk.. Därför serden olika ut i olika kommuner. Men behovet av konsumentvägledning ärsjälvklart lika stort var i landet man än bor.
Konsumentvägledning är samhällsekonomiskt lönsamt.
Behovet av bra konsumentvägledare har aldrig varit större än nu. De starka marknadskrafterna och det enorma utbud som avregleringarna inneburit på flera områden är en anledning. God konsumentvägledning, med både förebyggande arbete i form av utbildning av både konsumenterna och det lokala näringslivet och direkta hjälpinsatser när något redan gått snett, kan avlasta budget- och skuldrådgivningen. Österåker tillhör de kommuner, som i likhet med många andra kommuner i Storstockholmsområdet, ser konsumentvägledning som en icke prioriterad kommunal verksamhet. Det är tråkigt, eftersom dessa kommuninvånare säkerligen ofta ringer till konsumentvägledarna i Stockholms kommun och därmed belastarderas verksamhet. Jag anar att detta skapar många tråkiga diskussioner ochriver dessutom upp en massa känslor. Att invånarna i Österåker, m fl.kommuner utan egen konsumentvägledning, skulle ha bättre rustade konsumentertror jag inte ett ögonblick på.Konsumentverket rekommenderar en konsumentvägledare per 20 000 invånare.Politiker anser oftast det mer effektivt allt föreläsa en timme för 30 skolelever om konsumenträtt och privatekonomi än ett halvtimmes telefonsamtal med en person som har hamnat i ett konsumentproblem. Man prioriterar också näringslivs- och massmediakontakter. Vi borde jobba mycket mer i samverkan medgrannkommunerna i sådana frågor. Förhoppningen är att uppmärksammakommuninvånarna på risker och möjligheter och uppmuntra till kontakt medkonsumentvägledningen innan något har gått allt för snett. Det spar pengarför både kommunen och dess invånare.Skulle det inte vara en bättre idé att kontakta några grannkommuner och höraom deras intresse för samverkan?
Konsumentverksamhet saknas även i Vallentuna, Täby, Vaxholm och Värmdö.
Behov av närhet och kontakt med konsumenter tycks inte intressera våra politiker.Konsumentvägledningen är inte obligatorisk.. Därför serden olika ut i olika kommuner. Men behovet av konsumentvägledning ärsjälvklart lika stort var i landet man än bor.
Konsumentvägledning är samhällsekonomiskt lönsamt.
Behovet av bra konsumentvägledare har aldrig varit större än nu. De starka marknadskrafterna och det enorma utbud som avregleringarna inneburit på flera områden är en anledning. God konsumentvägledning, med både förebyggande arbete i form av utbildning av både konsumenterna och det lokala näringslivet och direkta hjälpinsatser när något redan gått snett, kan avlasta budget- och skuldrådgivningen. Österåker tillhör de kommuner, som i likhet med många andra kommuner i Storstockholmsområdet, ser konsumentvägledning som en icke prioriterad kommunal verksamhet. Det är tråkigt, eftersom dessa kommuninvånare säkerligen ofta ringer till konsumentvägledarna i Stockholms kommun och därmed belastarderas verksamhet. Jag anar att detta skapar många tråkiga diskussioner ochriver dessutom upp en massa känslor. Att invånarna i Österåker, m fl.kommuner utan egen konsumentvägledning, skulle ha bättre rustade konsumentertror jag inte ett ögonblick på.Konsumentverket rekommenderar en konsumentvägledare per 20 000 invånare.Politiker anser oftast det mer effektivt allt föreläsa en timme för 30 skolelever om konsumenträtt och privatekonomi än ett halvtimmes telefonsamtal med en person som har hamnat i ett konsumentproblem. Man prioriterar också näringslivs- och massmediakontakter. Vi borde jobba mycket mer i samverkan medgrannkommunerna i sådana frågor. Förhoppningen är att uppmärksammakommuninvånarna på risker och möjligheter och uppmuntra till kontakt medkonsumentvägledningen innan något har gått allt för snett. Det spar pengarför både kommunen och dess invånare.Skulle det inte vara en bättre idé att kontakta några grannkommuner och höraom deras intresse för samverkan?
Konsumentverksamhet saknas även i Vallentuna, Täby, Vaxholm och Värmdö.
Filmen:"Livets hjul"
Regi: Kim Ki-Duk
Med Yeong-su Oh, Jong-Ho Kim & Jae-kyeong Seo
Sydkorea/Tyskland, 2003 (103 min)
Om konsten att leva. Den yttre handlingen i Kim Ki-Duks film är genialt enkel. Samtidigt är den bedövande vacker och manar till eftertanke.
Drama. I fyra kapitel, och en epilog, får vi följa en pojkes förvandling till man, en lärjunge som med åren själv kommer att bli en mästare, och i varje kapitel (de har fått namn efter de fyra årstiderna) gives en lektion i konsten att leva. En åldrad munk och hans unge adept lever isolerade från omvärlden i ett litet tempel förlagt till en flotte mitt ute i en sjö, och där utspelas större delen av filmen.
I det första kapitlet får pojken lära sig att leva i harmoni med naturen, att alla former av liv är lika mycket värda. I nästa kapitel är pojken tonåring och han utsätts för frestelser när en ung flicka, som behöver frid i sin själ, bor hos munken och pojken under ett par sommarmånader. I det tredje kapitlet handlar det om begär, ägande, om att fördriva ilskan ur sitt hjärta och då utvecklas filmen, för en stund, överraskande, men ändå logiskt, till en kriminalhistoria med ett par milt humoristiska scener (de två poliserna som skjuter prick på en flytande tomburk till exempel). I det sista kapitlet förklaras filmens titel.
Det finns scener i filmen som återkommer. Porten som öppnas och stängs är porten mellan "människornas värld" och munkens (intressant nog ett visuellt filmlån från John Fords västern Förföljaren). Snarlika händelser vid det kristallklara vattnet, där fiskar kan fångas med bara händerna, men för varje gång som scenen återkommer har det skett en tids- och rollförskjutning.
Jag skall villigt erkänna att mina kunskaper om djursymboliken (till exempel fiskens och ormens betydelser) i koreansk zenbuddhism är begränsade, men måste man förstå precis allt i en film för att uppskatta den? Jag tror inte det, för vem förstår precis allt av vad livet går ut på? Filmens humanistiska budskap finns där dock för alla människor att ta del av, och Livets hjul är en meditativ film med sparsmakad dialog och en film där scenerna får ta den tid de tar.
Magnifika panoramascener över det väldiga landskapet avslutar filmen och då är människan reducerad till en liten, liten prick långt borta i fjärran. En buddhastaty blickar ner från toppen av ett berg. Det är bedövande vackert och manar till eftertanke.
Filmen:"Livets hjul"
Med Yeong-su Oh, Jong-Ho Kim & Jae-kyeong Seo
Sydkorea/Tyskland, 2003 (103 min)
Om konsten att leva. Den yttre handlingen i Kim Ki-Duks film är genialt enkel. Samtidigt är den bedövande vacker och manar till eftertanke.
Drama. I fyra kapitel, och en epilog, får vi följa en pojkes förvandling till man, en lärjunge som med åren själv kommer att bli en mästare, och i varje kapitel (de har fått namn efter de fyra årstiderna) gives en lektion i konsten att leva. En åldrad munk och hans unge adept lever isolerade från omvärlden i ett litet tempel förlagt till en flotte mitt ute i en sjö, och där utspelas större delen av filmen.
I det första kapitlet får pojken lära sig att leva i harmoni med naturen, att alla former av liv är lika mycket värda. I nästa kapitel är pojken tonåring och han utsätts för frestelser när en ung flicka, som behöver frid i sin själ, bor hos munken och pojken under ett par sommarmånader. I det tredje kapitlet handlar det om begär, ägande, om att fördriva ilskan ur sitt hjärta och då utvecklas filmen, för en stund, överraskande, men ändå logiskt, till en kriminalhistoria med ett par milt humoristiska scener (de två poliserna som skjuter prick på en flytande tomburk till exempel). I det sista kapitlet förklaras filmens titel.
Det finns scener i filmen som återkommer. Porten som öppnas och stängs är porten mellan "människornas värld" och munkens (intressant nog ett visuellt filmlån från John Fords västern Förföljaren). Snarlika händelser vid det kristallklara vattnet, där fiskar kan fångas med bara händerna, men för varje gång som scenen återkommer har det skett en tids- och rollförskjutning.
Jag skall villigt erkänna att mina kunskaper om djursymboliken (till exempel fiskens och ormens betydelser) i koreansk zenbuddhism är begränsade, men måste man förstå precis allt i en film för att uppskatta den? Jag tror inte det, för vem förstår precis allt av vad livet går ut på? Filmens humanistiska budskap finns där dock för alla människor att ta del av, och Livets hjul är en meditativ film med sparsmakad dialog och en film där scenerna får ta den tid de tar.
Magnifika panoramascener över det väldiga landskapet avslutar filmen och då är människan reducerad till en liten, liten prick långt borta i fjärran. En buddhastaty blickar ner från toppen av ett berg. Det är bedövande vackert och manar till eftertanke.
Filmen:"Livets hjul"
måndag, mars 07, 2005
Filmen:" Familjen är värre"
Familjen är värre (I original: Meet the Fockers)
Regi: Jay Roach
Manus: Jim Herzfeld, Marc Hyman, John Hamburg
Foto: John Schwartzman
Musik: Randy Newman
Skådespelare: Robert De Niro, Ben Stiller, Dustin Hoffman, Barbra Streisand, Blythe Danner, Teri Polo, Shelley Berman, Owen Wilson
Släkten är värst var en ofta direkt livsfarligt roande film, med Ben Stiller som ständigt missförstådd svärson in spe till Robert De Niros svårt kontrollbenägne före detta CIA-agent och Teri Polo som tillkommande brud, respektive dotter.
Men uppföljaren Familjen är värre utdistanserar sin föregångare.
Faktum är att jag absolut inte har skrattat fullt så gott, länge, högljutt, hjälplöst och mycket på bio sedan... ja, jag ber att få återkomma någon annan gång när det kan ha varit.
Nu ska Greg och Pam gifta sig. Men först ska familjerna Byrnes (De Niro och Blythe Danner, för övrigt mor till Gwyneth Paltrow) och Focker (Dustin Hoffman och Barbra Streisand) för första gången mötas. Och där kolliderar verkligen två gentemot varandra väsensfrämmande livsstilar, när den strikte och så gott som ständigt i smårutig skjorta skrudade De Niro konfronteras med den utlevande ex-hippien Focker och hans sexterapeutiska hustru.
Det blir, för att uttrycka det synnerligen milt, i princip hur roligt som helst. Speciellt Dustin Hoffman befinner sig i otroligt fin form och växlar mellan subtila skämtsamheter och den allra som mest flagrant flabbframkallande form av bredsideshumor.
Barbra Streisand hänger på. Och exempelvis i den scen när hon ger ryggmassage till De Niro (som även han ger en av sina mera sammanhållna rollprestationer på länge) skapar hon komisk sensation.
Det finns också en synnerligen rolig liten baby med här, samt en katt och en hund som också faller in i sammanhangen galant.
Mot slutet av filmen dyker Ben Stillers parhäst från så många filmer, Owen Wilson, upp som flummig präst också.
Bara ytterligare en anledning att ge sig hän och skratta sig svimfärdig åt Familjen är värre är det roligaste på bio hittills i år.
Filmen:"Familjen är värre"
Regi: Jay Roach
Manus: Jim Herzfeld, Marc Hyman, John Hamburg
Foto: John Schwartzman
Musik: Randy Newman
Skådespelare: Robert De Niro, Ben Stiller, Dustin Hoffman, Barbra Streisand, Blythe Danner, Teri Polo, Shelley Berman, Owen Wilson
Släkten är värst var en ofta direkt livsfarligt roande film, med Ben Stiller som ständigt missförstådd svärson in spe till Robert De Niros svårt kontrollbenägne före detta CIA-agent och Teri Polo som tillkommande brud, respektive dotter.
Men uppföljaren Familjen är värre utdistanserar sin föregångare.
Faktum är att jag absolut inte har skrattat fullt så gott, länge, högljutt, hjälplöst och mycket på bio sedan... ja, jag ber att få återkomma någon annan gång när det kan ha varit.
Nu ska Greg och Pam gifta sig. Men först ska familjerna Byrnes (De Niro och Blythe Danner, för övrigt mor till Gwyneth Paltrow) och Focker (Dustin Hoffman och Barbra Streisand) för första gången mötas. Och där kolliderar verkligen två gentemot varandra väsensfrämmande livsstilar, när den strikte och så gott som ständigt i smårutig skjorta skrudade De Niro konfronteras med den utlevande ex-hippien Focker och hans sexterapeutiska hustru.
Det blir, för att uttrycka det synnerligen milt, i princip hur roligt som helst. Speciellt Dustin Hoffman befinner sig i otroligt fin form och växlar mellan subtila skämtsamheter och den allra som mest flagrant flabbframkallande form av bredsideshumor.
Barbra Streisand hänger på. Och exempelvis i den scen när hon ger ryggmassage till De Niro (som även han ger en av sina mera sammanhållna rollprestationer på länge) skapar hon komisk sensation.
Det finns också en synnerligen rolig liten baby med här, samt en katt och en hund som också faller in i sammanhangen galant.
Mot slutet av filmen dyker Ben Stillers parhäst från så många filmer, Owen Wilson, upp som flummig präst också.
Bara ytterligare en anledning att ge sig hän och skratta sig svimfärdig åt Familjen är värre är det roligaste på bio hittills i år.
Filmen:"Familjen är värre"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)