En fascinerande tågresa mot julen!
Regi: Robert Zemeckis.
För mig är mycket av julstämning på film "Karl-Bertil Jonsson".
Ni vet killen som delar ut de rikas julklappar till fattiga och behövande.
Den amerikanska traditionen i den här genren är inte riktigt likadan.
Där är det i stället mer pompa och ståt, lite tårögda barn och en skrattande jultomte.
"Polarexpressen" är i och för sig en fantastisk dataanimerad film.
Det är egentligen helt suveränt hur filmskaparna lyckats skapa en värld som känns så fylld av trolsk sagostämning och en alldeles fascinerande tågresa.
För som ni kanske förstår av titeln handlar det om "Polarexpressen", ett lok som går rakt fram till Nordpolen utan att Norrbottniabanan behövt byggas.
Sekvenserna när tåget rusar fram i ödemarken känns otroligt pirrande, det är som värsta bergochdalbanan.
Konduktören är en klok man som gärna kommer med visdomsord.
Med på tåget finns några barn som behöver den här resan av olika orsaker.
Pojken, som spelar huvudrollen, jag uppfattar aldrig något namn, börjar tvivla på julens budskap.
Finns det verkligen en tomte som bryr sig om barnen?
Holly är tjejen som är en ledare, hon som vågar pröva nya saker men behöver lite självförtroende.
Billy är den fattiga pojken som saknar vänner och behöver känna tillit.
Det kanske låter allvarligt, men som tur var finns det också några tokstollar som lättar upp stämningen. Inte minst lokföraren och hans eldare som har ett skägg som visar sig vara en fantastisk renvissla.
Det bjuds också på en fascinerande föreställning av serveringspersonalen.
Så visst är det här rätt kul att se på, även om jag gärna sett ändå mer av det busiga och mindre av det traditionella.
Mest kanske för barnens skull...
Filmen:"Polarexpressen"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar