Ohälsan är ett arbetsplatsproblem

Varför skulle lågavlönade kvinnor vilja gå hemma med ännu lägre ersättning? Strategier för att skapa arbetsplatser där människor kan må bra måste bli en diskussion som förs in i styrelserummen lika väl som affärsstrategier och investeringsbudgetar. Detta skriver Rolf Olsson tillsammans med bland andra arbetsmarknadsminister Hans Karlsson i en debattartikel.

Varje dag drabbas människor av det som allmänt brukar kallas den ökade ohälsan. Det är i första hand ett mänskligt problem som drabbar enskilda individer.

Vi som politiker får ofta frågan vad vi ska göra för att komma till rätta med problemet. Vårt svar är att det krävs en rad åtgärder och ett långsiktigt uthålligt arbete. En del vill förklara ohälsan med fusk, vi tror inte att det är det stora problemet.

Ohälsoproblemen är störst på stora kvinnodominerade arbetsplatser i såväl offentlig som privat sektor, där man drabbas av belastnings- och förslitningsskador.

Det är svårt att tro att lågavlönade kvinnor vill gå hemma med ännu lägre sjukersättning.

Tagit steg framåt
Genom politiska beslut har vi tagit steg framåt. Det så kallade 11-punktsprogrammet som bland annat innebar satsningar på regionala skyddsombud, försök att minska ohälsan i offentlig sektor, hälsobokslut och förnyelse av rehabiliteringsarbetet har i stora delar genomförts.

Resurserna till vården har ökat för att minska väntetiderna. Försäkringskassorna har fått ökade resurser för att arbeta med rehabilitering. Inom kort läggs förslag till så kallad finansiell samordning mellan myndigheter på lokal och regional nivå.

Vi väntar också på resultatet av ett uppdrag som Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket har som innebär att se över möjligheten att underlätta för långtidssjukskrivna anställda och långtidssjukskrivna arbetslösa som behöver byta arbete.

Men dessa åtgärder räcker inte, därför debatterar riksdagen i dag propositionen "Ökad hälsa i arbetslivet", ett resultat av samarbetet mellan våra tre partier. Syftet är att underlätta för människor att få rätt rehabilitering tidigt, att hålla kontakten med arbetsplatsen trots sjukdom och dessutom underlätta för att kunna återgå i arbete.

Vi vill därför att deltidssjukskrivning prövas i högre utsträckning än i dag. Vi måste fokusera mer på arbetsförmåga än arbetsoförmåga. Det innebär också att arbetsgivarna måste anpassa jobben så att det blir möjligt att gå till arbetet även om man inte kan arbeta hundra procent.

Avstämningsmöten
Vi vill också införa så kallade avstämningsmöten för att snabbt hitta rätt åtgärder som gör att den enskilde individen kan återgå i arbete. Den sjukskrivne liksom representanter för arbetsgivaren, facket, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller andra parter träffas och diskuterar vad som behövs för att individen ska kunna återgå i arbete så snart som möjligt.

Handläggningen av ärenden ska också skyndas på så att inte det stoppar upp rehabilitering eller återgång till arbete. Försäkringskassan ska senast ett år efter sjukanmälan pröva om sjukpenningen ska bytas mot sjuk-eller aktivitetsersättning.

Den rehabiliteringsutredning som arbetsgivaren är ålagd att göra blir obligatorisk. Det är som tidigare arbetsgivaren som ansvarar för rehabiliteringen och försäkringskassan som vid behov samordnar.

Tydligare intyg
Läkarintygen vid sjukskrivning saknar ofta väsentlig information. Rätt diagnos är viktig för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. Läkarintygen ska därför bli tydligare och försäkringskassan ges möjlighet att inhämta särskilt läkarutlåtande när man anser det nödvändigt.

Utbildningen i försäkringsmedicin till läkare ska förstärkas, det blir fler försäkringsläkare på försäkringskassorna och den nuvarande möjligheten att ha sjuk- och aktivitetsersättning vilande för att pröva arbete förlängs till högst två år.

Men oavsett hur mycket åtgärder eller resurser vi än sätter in kommer det inte att vara tillräckligt. Varken regering eller riksdag har på egen hand möjlighet att lösa problemen.

Eva Vingård som är forskare vid Karolinska institutet har genom sin forskning listat de viktigaste faktorerna för bibehållen hälsa:
Det finns redan företag och organisationer som arbetar för att förhindra ohälsa och försöka hjälpa människor tillbaks till arbete. De har visat att det inte behöver vara krångligt eller kostsamt. Tvärtom - det är lönsamt att satsa på bra arbetsmiljö.

Friskvård
Olika försök med inflytande över arbetstiden och mer återhämtning har visat sig effektiva. Friskvård på arbetstid har andra prövat. Kompetensutveckling och handledning för personal i utsatta yrken är andra exempel. Användandet av en bra företagshälsovård eller branschvisa överenskommelser om arbetsmiljöförbättringar har också gett bra resultat.

Strategier för att skapa arbetsplatser där människor kan må bra måste bli en diskussion som förs in i styrelserummen lika väl som affärsstrategier och investeringsbudgetar.

Ledarskapet är avgörande - en lyhörd och framsynt ledning med ett genuint intresse för sin personal är nödvändigt om man ska nå resultat.

Vi - politiker i riksdag och regering - fortsätter att påverka det vi kan för att underlätta arbetet med ökad hälsa. Sedan måste alla goda krafter bidra till en helhet för att vända utvecklingen.

Hans Karlsson
Arbetslivsminister
Mona Jönsson
riksdagsledamot (mp)
Ronny Olander
riksdagsledamot (s)
Rolf Olsson
riksdagsledamot (v)

Publicerad i GöteborgsPosten 5/6-2003