torsdag, juli 12, 2007

"Nästan sju av tio svenskar vill rösta om EU-fördraget"

From: "HOLM Jens" <jens.holm@europarl.europa.eu>To: <info@jensholm.se>Subject: Stort stöd för folkomröstning!Date: Tue, 10 Jul 2007 09:33:35 +0200
Hej alla
Ett meddelande i all hast.
Idag har jag, Eva-Britt, Nils Lundgren och andra EU-parlamentariker en debattartikel på DN-debatt. Den klipps in nedan eller går att läsa på:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=669261
Vill du också ha en folkomröstning om EUs konstitution. Skriv på uppropet på nystartade:
www.x09.eu

Just nu är jag på Schiphol, Amsterdam och väntar på planet till Strasbourg, där ännu en session väntar. Mer om den på www.jensholm.se och i nästa nyhetsbrev.

I all hast
Jens

P S Är du i Almedalen på fredag? Kul, jag också! Kom gärna på vänsterpartiets aktiviteter:
http://www.vansterpartiet.se/vp/37350.cs

"Nästan sju av tio svenskar vill rösta om EU-fördraget"
Ny Sifo i dag: Svagt stöd för att riksdagen ska gå till beslut utan föregående folkomröstning. Bara 29 procent av de tillfrågade i en ny Sifo-mätning accepterar att riksdagen tar beslutet om det nya EU-fördraget utan att först låta väljarna säga sitt i en ny folkomröstning. Så mycket som 67 procent svarar spontant att de vill folkomrösta på frågan från Sifo: "Hur tycker du att svenska folket ska ta ställning till hur EU styrs - via riksdagsbeslut eller i folkomröstning?" Det här visar att folkomröstning är det enda rimliga eftersom de valda politikerna inte är representativa för sina väljare i denna fråga, skriver Nils Lundgren, ledare för det EU-kritiska partiet junilistan.

EU-sabotörerna laddar om

Nästan sju av tio svenskar vill rösta om EU-födraget

Grönrödblåorange enighet

Vi kräver folkomröstning om EU-konstitutionen!Tysklands förbundskansler Angela Merkel hyllas nu av ledarskribenter och kommentatorer. Bilden som tecknas är att hon har räddat EU. Berömmet för hennes taktiska skicklighet inför och under EU:s toppmöte den 21-22 juni är gränslöst och kritiklöst. Debatten och kommentarerna har i övrigt handlat om det politiska spelet på toppnivå med Tony Blair, Nicolas Sarkozy, Vaclav Klaus och Lech Kaczynski i centrum. Spännande politisk teater förvisso. Men vad var det politiska innehållet? Det handlar faktiskt om medlemsländernas framtid som självständiga stater och därmed om den europeiska demokratins villkor. Ursprunget är att EU:s ledare vid toppmötet i Laeken 2001 definierade EU:s centrala problem: låg demokratisk legitimitet, bristande öppenhet och en långtgående centralisering och detaljreglering. De enades om att man måste klara ut vad EU skall göra och vad medlemsländerna skall sköta själva. Vikten av att respektera subsidiaritetsprincipen och att EU förblir ett samarbete mellan likvärdiga stater betonades. Ett konvent tillsattes för att föreslå reformer i denna riktning. Att sammanfatta EU:s fördrag i en samlad grundlag var inte uppgiften utan beskrevs bara som en möjlig lösning. Och här spårade det ur. Konventets president, den förre franske presidenten Valery Giscard d'Estaing, frångick i praktiken uppgiften och satsade med mycket auktoritära metoder helt på ett författningsförslag för att lägga grunden till en EU-stat. Det gick så långt att förslag som aldrig diskuterats i arbetsgrupper eller ens i presidiet sattes in i texten. Det stod naturligtvis klart för alla som ville se att Giscard d'Estaings förslag till EU-grundlag skulle förändra medlemsländernas styrelseskick. I Sverige konstaterade tunga remissinstanser som JK, HD och Regeringsrätten att ett riksdagsbeslut om EU-konstitutionen kan strida mot svensk grundlag. Tio länder fann att frågan måste avgöras i folkomröstning, däribland Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Det ledde till katastrof för projektet. De franska och holländska folken röstade nej i folkomröstningar redan på försommaren 2005 med stora majoriteter och högt valdeltagande. Alla förstod att även britterna skulle säga nej, och rent rättsligt hade ju förslaget fallit redan efter franska folkets nej. Det som sedan hänt är från demokratisk synpunkt skrämmande. De politiska ledarna i EU har bakom kulisserna enats om att driva igenom fördraget i alla fall, utan folkligt stöd där så krävs. För att klara detta måste nya folkomröstningar till varje pris undvikas. De regeringar som hade lovat folkomröstning måste därför kunna hävda att det nu har gjorts sådana ändringar att löftet inte längre gäller. Samtidigt skulle förslaget genomdrivas med i praktiken oförändrat innehåll. Regeringscheferna svarade redan i mars ja på Angela Merkels fråga om det kunde vara en god idé att ändra terminologin utan att ändra den politiska substansen. Och så blev det! Det nya förslaget är praktiskt taget identiskt med det som fransmän och holländare röstade nej till. Kosmetiska förändringar har gjorts. Nu heter det reformfördrag i stället för konstitutionellt fördrag, utrikesministern har fått en annan titel och symboler som nationalsång och flagga har strukits. Men den politiska substansen är, helt enligt planerna, oförändrad. Och nu skall vi alla svälja påståendet att detta förslag å ena sidan är så totalt förändrat att alla löften om folkomröstning faller och samtidigt så totalt oförändrat att länder som redan ratificerat inte behöver göra om processen.Förslaget innebär ett avgörande steg i byggandet av en EU-stat. Vi går nu snabbt mot en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Ett gemensamt försvar skall skapas och överstatligheten inom det rättspolitiska området skall förstärkas. En EU-president och en utrikesminister med egen diplomatkår skall införas. Den kostsamma jordbruks- och regionalpolitiken befästs. En europeisk åklagarmyndighet införs. Vetorätten avskaffas inom ett femtiotal områden. EU blir en juridisk person och kan ingå avtal som binder medlemsstaterna. Sveriges röststyrka och inflytande i ministerrådet halveras nästan. Det rör sig alltså om fundamentala förändringar för Sverige som nation och för svensk demokrati, och vi vet att folkmajoriteten har en helt annan syn än riksdagsmajoriteten på denna fråga. Så är det i flertalet EU-länder. Det blir därmed orimligt att en riksdagsmajoritet utan förankring i folkviljan tar beslutet. Folkomröstning är den enda rimliga lösningen, när de valda politikerna inte är representativa för sina väljare i en av vår tids viktigaste politiska frågorDet går inte att bygga det europeiska projektet i strid med folkviljan, och opinionsmätningarna visar att en klar majoritet av svenskarna vill folkomrösta om EU-fördraget. I dag presenteras en omfattande Sifomätning som visar att en majoritet av de tillfrågade, 51 procent, anser att det är ett dåligt förslag som nu lagts fram. Mätningen visar också att 67 procent vill folkomrösta om frågan. Bara 30 procent tycker att förslaget är bra och 29 procent accepterar att riksdagen ska kunna ta beslutet utan föregående folkomröstning.Det är därför Sveriges riksdag måste utlysa folkomröstning om detta och sedan i valkampanjen ta sig an uppgiften att övertyga medborgarna i stället för att köra över dem med ett riksdagsbeslut för vilket de i praktiken saknar politiskt mandat. Sverige är förtjänt av en ny debatt. En sådan folkomröstning handlar inte om ja eller nej till EU utan om ja eller nej till detta författningsförslag. Ett nej leder till omförhandling av fördraget och dessutom till möjlighet för Sverige att i likhet med Storbritannien och Danmark erhålla permanenta undantag från bland annat kravet på att införa euron. Undertecknade sex svenska ledamöter av Europaparlamentet kommer från vitt skilda politiska partier, men vi har alla valts på mandatet att säga nej till den utveckling av EU som nu föreslås. Vi kräver att svenska folket i folkomröstning får ta ställning till detta nygamla förslag till EU-grundlag. Svenska folket står inför ett historiskt vägskäl och måste ha rätten att självt välja sin framtid.Hélène Goudin, junilistanJens Holm, vänsterpartietNils Lundgren, junilistanCarl Schlyter, miljöpartietEva-Britt Svensson, vänsterpartietLars Wohlin, kristdemokraterna




"Nästan sju av tio svenskar vill rösta om EU-fördraget"

Inga kommentarer: