Mustafa Can berättade i sitt sommarprogram att han och en invandrarkompis
kastade isbollar genom fönstren hos julaftonsfirande "svennefittor" enl.
hans eget språkbruk.
Jag förstod tyvärr inte legitimiteten och avsikten med att kasta isbollarna.
Varför rikta denna ilska mot julaftonsfirande "nice and icey svennefittor".
Frustration över ökande klassklyftor och utanförskap kan man känna av även
som född i Sverige? Men om man skulle bete sig på liknande sätt mot
ramadanfirande muslimer skulle man bli anklagad för rasism.
Bottenlöst hat, sorg och längtan om livet efter döden kännetecknar många,
såväl kristna som muslimer. Kan man verkligen göra liv av död, kärlek av
hat, lust av olust för att citera Gunnar Ekelöf?
Bomberna i Londons kollektivtrafik den 21 juli skulle bara skrämma. Gruppen
planerade inte att döda någon. Men att skrämma någon kan också leda till
omedelbar död.
Sveriges Radio P1 - Sommar i P1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar