En viktig demokratifråga.

Bryt utanförskapet för den tredjedel av befolkningen som inte kan tillgodogöra sig e-samhället. Överbrygg IT-klyftan nu!
Vilken rätt har medborgarna till samhällets gemensamma tjänster? Nu byggs ett e-samhälle där tillgången till tjänsterna inte bara kräver ny infrastruktur och avancerade utrustningar, utan också ökad kunskap.Vem är ansvarig för att alla hänger med? Solidaritet är en väsentlig del av vår nations framgångar. Med folkbildning och användarvänligare produkter går det att bygga ett e-samhälle för alla. En tredjedel av Sveriges befolkning kan inte hantera en dator bra nog för att tillgodogöra sig det som e-samhället är på väg att erbjuda. Här ingår pensionärer, arbetslösa, lågutbildade, invandrare, funktionshindrade och ungdomar ? många som av olika anledningar inte får ta del av IT-utbildningar och datorsubventioner.
ENLIGT WORLD INTERNET INSTITUTES rapport Svenskarna och Internet (2003) saknar 3,2 miljoner individer i Sverige egen tillgång till Internet.Det är 1,3 miljoner över 65 år, 1 miljon medelålders och nära en miljon yngre svenskar. Enligt LO:s rapport Ett IT-samhälle för alla? (2004) använder cirka 40 procent av LO:s medlemmar inte Internet i hemmet. Så här ser IT-klyftan ut. Medan några åker expresståg in i framtiden står andra kvar på perrongen. De som är utanför samhället, utestängs ännu mer. IT-klyftan förstärker de klyftor som finns. Den oro för situationen som bland andra Ulrica Messing har uttryckt är befogad. De förväntade positiva effekterna av satsningarna på ett e-samhälle för alla uteblir om en så stor del står utanför.
VAD ÄR PROBLEMET? Varför skaffar sig inte alla den IT-kunskap de behöver? Det som skiljer grupperna åt över IT-klyftan är kunskap, motivation och pengar till en dator och ett abonnemang. Nästan inget har gjorts för att ge dessa grupper den kunskap de behöver, eller ens för att motivera dem att lära sig genom att visa på nyttan av e-samhället. Och ju längre tiden går, desto högre blir tröskeln för att komma igång.Tvärtemot vad många tror ökar komplexiteten snabbare än vad verktygen förenklar. Att bara klicka rätt i de sju åtta dialogfönster som krävs för att få igång en uppkoppling och konfigurera ett e-postkonto är hopplöst svårt för dem som inte har datorvana. Installera program, ställa in säkerhet och sätta upp ett bank-id ska vi inte tala om.
DE SOM STÅR UTANFÖR e-samhället kommer inte igång.Tekniken förutsätter baskunskaper som många inte ens känner till ? och ännu mindre hur de ska lära sig. Leverantörerna av tekniken har en stor skuld.Verktygen som ska göra e-tjänsterna tillgängliga uppfyller inte krav som är rimliga att ställa på produkter riktade till konsumenter. Sverige har av tradition verkat för att alla ska få lika förutsättningar inom områden som till exempel utbildning och ekonomi. Men för e-samhället verkar detta inte gälla längre.För litet görs för att säkerställa lika villkor i det e-samhälle som nu är på väg att byggas. Ett samhälle där förmågan att utnyttja den nya tekniken blir utslagsgivande.
I FÖRLÄNGNINGEN HANDLAR DET inte bara om medborgarnas tillgång till vitala samhällsfunktioner, även näringsliv och nyföretagande påverkas. I ett fungerande e-samhälle kan företag drivas effektivare och de kan nå sina marknader till lägre kostnader. Detta gynnar i slutändan alla konsumenter. När den tekniska infrastrukturen är fullt utbyggd och används av alla finns förutsättningar för många nya värdeskapande affärsidéer.Idéer som skapar nya arbetstillfällen och tillväxt. Jag välkomnar att regeringen har börjat uppmärksamma denna fråga. Mycket görs för att stimulera utvecklingen av e-tjänster och utbyggnaden av infrastrukturen för att nå dem.Det är bra, men det gynnar än så länge bara dem som är med i e-samhället.
DÄRFÖR ÄR DET GLÄDJANDE att regeringen tittar på vad som kan göras för dem som står utanför. Men resultatet får inte bli bara ord i en proposition.Vi behöver gå till handling. Ett e-samhälle som inte omfattar alla skapar frustration och besvikelse. Jag är övertygade om att det går att bygga ett demokratiskt e-samhälle om vi agerar nu! Frågan uppmärksammas i Europa. Kopplat till målen som beslutades på EU-toppmötet i Lissabon finns en agenda för det europeiska e-samhället. Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Utbyggnaden av infrastrukturen pågår. Lösningar finns för att ge alla tillgång till datorer till rimlig kostnad. Varför inte lösa de återstående problemen med kunskap och motivation? Medborgarna kan kräva tillgång till samhällets tjänster på lika villkor. Det är en jämställdhetsfråga!
JAG VILL ATT SVERIGE SKA ÅTERTA initiativet och bli det första landet med ett e-samhälle för alla. Sverige har ett brett föreningsliv och en omfattande folkbildningsverksamhet som har förutsättningar att nå många. Regeringen har ett ansvar för att motverka utanförskap. Jag räknar med regeringens engagemang, så att de resurser som kan sättas in får största möjliga effekt.