Filmen:"Maskens återkomst (sv. tal)"

Regissör:Lawrence Guterman
I rollerna:Bob Hoskins, Alan Cumming, Jamie Kennedy

En dag kommer Tims vovve hem med en underlig grön sak. Den visar sig vara en magisk mask som kommer väl till pass då Halloween står för dörren. Men när Tim tar på sig masken förvandlas han till en halvgalen halvgud som rockar fett och gör Tims flickvän med barn. Dessutom är maskens rättmätige ägare den helgalne guden Loke beredd att göra vad som helst för att få tillbaka sin gröna leksak, för annars blir pappa Oden så där rysligt arg så det slår blixtar. Svenska kritikerkåren har sågat "Maskens återkomst". De utländska recensenterna har inte varit särskilt nådigare. Men barnen i salong verkar vara av en annan uppfattning. De sitter spikraka i ryggen (så där som ungar gör innan de börjat skolan), ögonen är som tefat och popcornen och Coca-colan glöms bort när gamla asagudar som Oden och Loke gör entré på bioduken.
Filmen är en så kallad "fristående uppföljare" till succén "The Mask", med bland andra Jim Carrey. Det vill säga: "Maskens återkomst" har i stort sett inte ett dyft att göra med vare sig originalfilmen eller Jim Carrey. Men Masken är med, och det är huvudsaken (när originalfilmen kom, 1994,).
Det negativa är att Jim Carrey inte bytts ut mot någon annan stjärna, utan mot den mer eller mindre okände Jamie Kennedy, vars karisma, intensitet och talang inte på långa vägar kan mäta sig med Carreys. I situationer där Carrey skapar nyans och uppfinningsrikedom, förmår Kennedy bara skrika och gapa, utan minsta variation.
Det positiva är att krutet (pengarna) istället lagts på specialeffekter. Dataanimatörerna har fått glädjefnatt, och fyrar av ett färgsprakande fyrverkeri av fiffigheter, som genomgående håller god klass och rimmar väl med den sanslösa storyn.
Roligast är flörtarna med ordspråk som "pennan är vassare än svärdet", Frankensteins monsters mångbottnade limbodans, och Loke som förvandlar sig till Clintan och skjuter skarpt.

Filmen:" Maskens återkomst (sv. tal)