Danskan Hanne-Vibeke Holst är författare, journalist och utnämnd till FN:s goodwillambassadör.
hemlandet är hon känd som kontroversiell feministisk debattör och kombinerar karriären med familjelivet. Hennes nya bok "Kronprinsessan" handlar om tvåbarnsmamman Charlotte Damgaard, som blir erbjuden posten som miljöminister. Charlotte möter påmotstånd som ung, radikal och framförallt kvinnlig minister. Media kastar sig på den karismatiska politikern och upphöjer henne till skyarna för att sedan miniutöst granska varenda litet felsteg hon gör. Både kvinnliga och manliga kollegor hugger kniven i ryggen på henne, gamla bekanta baktalar henne och familjelivet börjar långsamt vittra sönder. Boken, som är inspirerad av Mona Sahlin-affären. Efter mordet på Sveriges"kronprinsessa" Anna Lindh, känns också likheterna obehagliga. Man kan inte låta bli att tänka på att det faktum att Anna Lindh var kvinna och högt uppsatt politiker, i sig var en hotbild mot henne.Charlottes situation i "Kronprinsessan" har stora likheter med kvinnliga politikers karriärer såsom Mona Sahlin och Gudrun Schyman iSverige. Vilka är de främsta hindren för dagens kvinnliga politiker och deras karriärer i Norden tror du? Könet är det mest omedelbara hindret. Kvinnliga politiker (och kvinnor över huvud taget) påminns ju konstant om att de är just kvinnor - och därmed anormala eller svaga. Och kvinnor som bryter mot den stereotypa könsrollen straffas fortfarande hårt, mycket hårdare än de förväntat sig. Det är ännu provocerande att sticka ut, att utmana det manliga maktmonopolet och själva föreställningen om hur en riktig kvinna ska agera. Därför kommer den kvinna som går själv, hon som lämnar flocken av andra kvinnor, bli socialt straffad. Hon blir utestängd från kvinnogruppen(väninnor, kollegor, systrar och så vidare) utan att hon för den skull upptas i männens loge. På så vis bli hon mycket utsatt och mycket ensam och måste vara extremt stark för att kunna klara av den konstanta kampsituation hon befinner sig i. Dessutom kommer hon själv ofta tvivla på om hon är tillräckligt bra och om hon har barn kommer hon i hög grad att lida avdåligt samvete, som inte behöver vara rimligt utan också kulturellt bestämt.På det hela taget kommer hon att känna en längtan efter allt det honvar tvungen att offra för att bli toppolitiker: familjelivet, bullbakandet,trädgården, simturerna, närheten till sin älskade. Därför frågar hon sig också, mer än män gör, om det verkligen är värt att bli politiker. Eftersom det för henne alltid kvarstår möjligheten att realisera en "femininidentitet" utanför kampzonen.Det stora problemet, också för männen, är att det finns ett så begränsat medvetande om den patriarkala kulturens enorma inflytande på våranormer och tankesätt. "Mina" män tror ju själv att de är himla moderna, men inuti dem sitter det en gammal John Wayne som vill ha status, makt, ära ochkontroll över sin kvinna!Min feministiska vision går i korthet ut på att frigöra bägge könen såatt vi kan tillåta oss att utveckla egna, personliga premisser. Mannen ska få lov att slappna av, inte känna sig pressad in i ett hierarkiskt konkurrensförlopp och han ska inte tvingas till att gå ut i krig varenda dag. Kvinnan ska få lov till att fullfölja sin ambition att vara aggressiv,dynamisk och potent om hennes temperament och kvaliteter medger det.I stort handlar det för mig om att bägge könen blir lika mycket värda. Att det ena könet inte dominerar det andra. Att såväl män som kvinnor finneren balans mellan huvud och kropp, det produktiva och det upprätthållande,frihet och förpliktelse och mellan egen identitet och föräldraskap. Det vill säga att vi får tid till våra barn, men inte offrar oss för dem. I Kronprinsessan har jag rent biografiskt fjärmat mig mycket från mig själv, men självklart känner jag till de eviga kvinnodilemman à labarn-eller-karriär, ska-jag-gifta-mig-eller-skiljas och jag är ju själv en kontroversiell kvinna som har upplevt hur det är att gå mot vinden och få stormen rätt i ansiktet. Sedan är jag ju själv engagerad i politik, lätt att reta upp och ibland tämligen naiv.
Hanne-Vibeke Holst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar