EU:s insatsstyrka splittrar miljöpartiet

Sveriges Radio - Ekot


Den förre EU-parlamentarikern och partiveteranen Per Gahrton hoppar av som försvarsansvarig i miljöpartiets partistyrelse i protest mot att partiledningen har ställt sig bakom försvarspropositionen. Därmed har man sagt ja till att Sverige ska vara med och bygga upp ett EU-försvar, enligt Per Gahrton.

EU-styrka splittrar miljöpartiet– Jag kan inte försvara en uppgörelse som innebär ett stöd till EU:s fortsatta militarisering. Jag kan inte plötsligt svänga 180 grader och bagatellisera det som faktiskt sker, nämligen att man bygger stegvis upp någonting som jag vet att många inom parlamentet vill ska leda fram till en rejäl supermaktsarmé, säger Per Gahrton.

Men Annika Nordgren Christensen, som är den som har förhandlat med regeringen för miljöpartiet, säger att Per Gahrton har fel.

– Det vi har gett stöd till är att det bildas snabbinsatsstyrkor under FN-mandat. Det kan vara under EU-hatt, vilket det redan har varit i ett fall som riksdagen beslutat om och som miljöpartiet ställt sig bakom. Det kan också vara en ren FN-aktion, om FN har förmågan och viljan att leda en sådan aktion. Det ena utesluter inte det andra, som jag ser det. det är ingen militarisering av EU som Sverige saknar kontroll över. Det är riksdagen som ska bestämma, säger Annika Nordgren Christensen.

Per Gahrton köper inte den förklaringen.

– Det är precis som socialdemokraterna har sagt i alla år, att det är inte så mycket eller inte så farligt. Det har vi argumenterat mot häftigt och kraftigt, säger Gahrton.

Varför ställer sig partistyrelsen bakom propositionen?

– Det är en biljett till regeringssamverkan, tror man. Jag tror inte alls att det fungerar på det sättet. I så fall skulle man ha gjort ett gemensamt regeringsprogram tillsammans med socialdemokraterna. Det är en liten grupp som kör det här spelet och det kan de göra så länge de håller sig till kongressbesluten. Nu har de gått utanför grundläggande kongressbeslut, säger Per Gahrton.

Det var på onsdagen som språkröret Peter Eriksson sa att regeringen kan räkna med miljöpartiets stöd i försvarspolitiken. På torsdagen har det inte gått att få en kommentar från miljöpartiets språkrör.

Vänsterpartiet kritiserarÄven vänsterpartiet kritiserar miljöpartiet för att göra upp med regeringen:

Miljöpartiets uppslutning bakom regeringens försvarspolitik gör att deras trovärdighet som EU-kritiskt parti går förlorad, skriver Camilla Sköld Jansson, som är ansvarig för EU-politik i vänsterpartiet.

Vid regeringssammanträdet på torsdagen klubbades försvarspropositionen och på fredagen kommer den att lämnas till riksdagen.

Förutom upprättandet av snabbinsatsstyrkor, där regeringens tidigare inriktning har varit att Sverige ska samarbeta med Finland om en gemensam så kallad stridsgrupp, föreslår regeringen att försvaret ska spara pengar.

Minskas med tre miljarder
Försvarsbudgeten ska på tre års sikt minska med tre miljarder kronor, vilket är mycket mer än vad försvaret har räknat med.

En lång rad regementen ska läggas ner. Under hösten blir det sega förhandlingar i riksdagen om vilka orter som drabbas. Utgångspunkten är att vart tredje militära förband ska läggas ner.

Antalet värnpliktiga ska minska ytterligare och ett stort antal militära och civila inom försvaret ska sägas upp.

Det blir också stora nedskärningar av vapen och annan utrustning. Bara hälften av alla Jasflygplan, som staten har beställt, men som inte ens är levererade, kommer att finnas kvar.

Det kommer att drabba den svenska försvarsindustrin, som nu ställs inför att det inte längre går att överleva på beställningar från det svenska försvaret.