Ju fler mandat Ny demokrati i Österåker, numera Österåkerspartiet, fick i en kommun, desto färre flyktingar tog kommunen emot. Det visar ny forskning på Stockholms universitet. Frågan är om Sverigedemokraterna kan få samma inflytande i Österåker efter kommunalvalet i september?
Tidigare har man inte kunnat mäta hur stor påverkan mandatfördelningen egentligen har på kommunpolitiken. Men nu har Olle Folke på Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet utvecklat en metod för att bland annat mäta hur stor påverkan främlingsfientliga partier har på den lokala politiken.
I en del kommuner bl.a. vår återfinns rester av Ny Demokrati än idag under olika lokala partibeteckningar, exempelvis Österåkerspartiet.
Våren 1994 började Ny Demokrati inleda kontakter med Sverigedemokraterna.
I voteringen om vårdnadsbidrag mot slutet av riksdagsåret 1994 var Ny Demokratis riksdagsgrupp splittrad i tre falanger: en ledd av den nya partiledaren Harriet Colliander röstade för regeringens förslag om vårdnadsbidrag, en ledd av förre partiledaren Ian Wachtmeister lade ned sina röster medan en tredje falang ledd av Bert Karlsson företrädde den tidigare partilinjen och röstade nej.
Under sin tid i riksdagen lyckades inte partiet genomdriva några nämnvärda politiska beslut, men politiska bedömare framhåller att de övriga riksdagspartierna anpassade sin invandringspolitik efter Ny Demokrati. Valet 1994 blev ett fiasko för partiet som bara fick 1,4 procent av rösterna och förlorade samtliga riksdagsmandat. I kommunerna lyckades man bara behålla 53 fullmäktigeplatser i 36 kommuner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar