Kvalitetsfilmens ställning, särskilt utanför storstäderna, hotas genom att distributörerna och biograferna blir allt färre. Mats Sladö, ordförande för Sveriges förenade filmstudios (inkl. Åkersberga Filmstudio) med fler än hundra filmklubbar som medlemmar, oroar sig och kräver att staten kliver in och tar sitt ansvar för kvalitetsfilmens överlevnad fullt ut.
Sveriges Förenade Filmstudios (SFF) organiserar mer än hundra filmklubbar på mindre och medelstora orter runt om i landet. Människor som brinner för filmen som konstart arbetar ideellt för att visa kvalitetsfilm på biograf. Tillsammans med Folkets Hus och Parkers Bio Kontrast håller SFF filmkonsten och biografkulturen levande, fjärran från storstädernas filmutbud. Många av filmerna som visas importeras och distribueras av små filmbolag som äger ett fåtal eller inga biografer alls. Därför är de beroende av biograferna Zita, Sture och Astoria Cinemas för att kunna premiärvisa sina filmer i Stockholm.
Ofta är det festival- och kritikerprisade filmer från olika delar av världen, som med hjälp av ett litet statligt ekonomiskt stöd köps in i ett fåtal kopior. Många filmer lever sedan sitt eget liv på SFF:s och Bio Kontrasts repertoarer ute i landet. De ses av tusentals filmintresserade, men dessa besökare finns inte med i någon officiell statistik. Därmed befästs uppfattningen att den ”smala” filmen sällan har någon stor publik.Nyligen gick Triangelfilm och Astoria Cinema i konkurs. Tillsammans med Folkets bio var Triangelfilm det största av de alternativa filmbolagen, och drev dessutom tre biografer. Triangelfilm köpte 2005 Sandrews Metronomes biografer, som blev Astoria Cinemas med viktiga premiärbiografer för kvalitetsfilm.
Visserligen återstår flera filmimportörer – små men betydelsefulla bolag som Novemberfilm och Starlet Media. Ändå kan konkurserna innebära att filmimporten av icke-anglosaxisk film minskar och att det blir svårare, för att inte säga omöjligt, för ”smal” film att visas på biograf. Och i så fall drabbas alla filmintresserade i hela Sverige. Då utarmas utbudet och Bio Kontrasts och SFF:s möjligheter att visa kvalitetsfilmer i Forsa, Fellingsbro, Gislaved, Hemse, Hjo, Mora, Simrishamn, Varberg, Vilhelmina, Vittangi och Västervik minskar.Om ingenting görs nu, om inte rätt beslut fattas och samhället tar sitt ansvar, väntar en utarmning av en redan tidigare hårt ansatt filmkultur. SF är ingen garant för att biografer inte läggs ner – tvärtom. SF ser inget negativt i att dominera biografkulturen i Sverige och filmer som inte ger god ekonomisk avkastning är SF helt naturligt inte intresserad av.
Förvånande är att debatten i stort sett uteblivet om vad dessa konkurser får för konsekvenser för svenskt filmliv i framtiden. Var håller den kulturelit hus som säger sig slå vakt om filmen som konstart? Var är artiklarna, uppropen och oron över att Sverige i framtiden ska bli ett filmens u-land?
Förutom Triangelfilms ägare Mattias Nohrborg, som själv kommenterat vad som hänt och varför (DN 25/7), har tystnaden i det närmaste varit total. Filminstitutets vd Cissi Elwins svar till Nohrborg (DN 27/7) är optimistiskt och mellan raderna kan man skönja ett starkt patos. Samtidigt är det något som inte stämmer. Varför filmen och biograferna inte, i samma utsträckning som andra konstnärliga verksamheter, får stöd av samhället är höljt i dunkel.
I första hand är det redan befintliga filmbolag, biografer och visningsorganisationer som behöver ett ökat ekonomiskt stöd, som bara kan komma från staten och kommunerna. Folkets Bio vill driva vidare Spegeln i Malmö och Victoria i Stockholm. Utmärkt, man applåderar kämpatakterna, och hoppas att politikerna ger Folkets bio den chansen. Men om det ska fungera måste även offentliga medel till för att garantera verksamheten i framtiden. Varför är det så svårt att få klartecken för det som borde vara en självklarhet?
Nu är det absolut nödvändigt med en förbättring av det rådande filmklimatet! Hylla vår nyligen bortgångne filmdiktare Ingmar Bergman genom att rädda biograferna och öka stödet till de små filmbolagen och visningsorganisationerna! Det skulle filmälskaren Bergman ha uppskattat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar