Capote

Regi: Bennett Miller
Skådespelare: Philip Seymour Hoffman, Catherine Keener, Chris Cooper, Bruce Greenwood.

En mästerlig film.

Men Philip Seymor Hoffmans rollgestaltning av den amerikanske författaren Truman Capote är fenomenal. Det är sällan en så här bra film vilar på en enskild skådespelares förmåga att skapa närvaro, komplikation, spänning, framåtrörelse. Hoffman fick för detta oförglömligt skimrande porträtt det här årtusendets mest välförtjänta Oscars för några månader sedan. Att han är något alldeles extra som skådespelare har han för länge sedan bevisat i en rad minnesvärda biroller. Som den hudlöse, empatiske sjukskötaren i "Magnolia" till exempel, eller som vilsekommen tafatt ung man i "Happiness". Men denna berättelse om en författare och hans mest berömda bok placerar Hoffman i den allra högsta divisionen av karaktärsskådespelare. Filmen tar oss tillbaka till 1960-talet och till det New York som den iakttagande journalisten och författaren Truman Capote lagt för sina fötter. En liten tidningsnotis om ett brutalt mord ute i en liten stad i Kansas fångar hans intresse. Tillsammans med vännen Harper Lee - en annan amerikansk författare av rang och som här spelas mycket övertygande av Catherine Keener - reser han dit för att förstå, för att skildra, för att fördjupa. Ett reportage i New Yorker ska det bli om vad ett mord kan göra med en liten orörd idyll. Det blir en livsavgörande upplevelse för Capote - och en litteraturhistorisk jordbävning. Det reportage som växer och växer alltmedan han kommer närmare de båda unga gärningsmännen till detta blodiga meningslösa dåd då en hel helylleamerikansk familj mördas för några få dollar i sitt hem blir till slut en dokumentärroman som heter "Med kallt blod" och som förändrade 1900-talslitteraturens utveckling. Denna moraliskt så minerade resa, som både avdemoniserar gärningsmännen och vidgar perspektiven på ett USA försänkt i en törnrosaslummer bortom verkligheten, är oavbrutet spännande. Precis som i Capotes roman där "verkligheten överträffar dikten" blir denna film om bokens tillkomst gastkramande som en thriller. Men filmen "Capote" är också en berättelse som direkt griper in i och kommenterar dagens USA. Detta är ett möte mellan storstad och landsbygd, mellan intellektuella och "vanligt folk", mellan en författares ambitioner och människorna som befolkar hans berättelser. Det är bara att mana fram kartan från det gångna amerikanska presidentvalets resultat med sin demokratiska dominans på västkusten (Hollywood) och New York (denna film) och den totala Bush-majoriteten över Mellanvästern för att inse dimensionerna. Att den dessutom bärs av en moralisk konflikt mellan verket (Capotes bok) och verklighetens krav på empati och engagemang skapar ytterligare nivåer. Ty det förefaller vara alltför lätt att glömma att det primitiva dödsstraffet fortfarande tillämpas av det USA som säger sig företräda de goda krafterna i denna värld. Trots denna och många andra berättelser. Stilmässigt är det en vacker, bildmättad film. Mellanvästerns landskap med sin tystnad och sin ro ställs mot stimmiga interiörer från festande New York-intellektuella. Är det någon som tror att något av detta har förändrats sedan 1960-talet? Att det är en spelfilmsdebuterande 40 år gammal regissör förefaller obegripligt när man betraktar denna hypnotiska förmåga att använda naturbilder och stadsmiljöer och låta kontrasterna spela. Det enda Bennett Miller som regissör tidigare har åstadkommit är en kärleksfylld dokumentär om hemstaden New York. En nog så bra ingång till att skapa ett porträtt av en intellektuell New York-bo och hans hemmaplan. Men här lever i allra högsta grad också det andra, det mytomspunna Amerika med sina illusioner, sina värderingar och sina mardrömmar. Polismannen med sina undersökningar och sin litteraturintresserade hustru, de båda mördarna med sin oförlösta skam och sin längtan efter ett helt annat liv, den lilla staden Halcombe med sin moral och sitt hämndbegär. Men det som gör filmen så stark och så djup och så oemotståndlig är skildringen av människan Truman Capotes tillkortakommanden. Hans ånger, hans oförmåga att välja mellan konsten och livet. I den universella konflikten mellan drömmar och verklighet skapade han ett mästerverk som lever. Men gick samtidigt under som människa. Bennett Millers film "Capote" är sin egen skapelseberättelse.