1. Har Vänsterpartiet ambitionen att hålla fast vid riksdagens ambitiösa miljömål, alla allvarliga miljöproblem ska vara lösta inom en generation d.v.s. till ca 2020?
2. Flera miljömål kommer ej att nås inom en generation, hur ska Vänsterpartiet förhålla sig till det, dra ut på tiden, anslå mer pengar, eller...?
3. Ska Vänsterpartiet prioritera bland miljömålen om det är svårt att nå alla, vilka är i så fall de viktigaste?
4. Är vi beredda att miljöanpassa skattesystemet även om det innebär effekter i vardagen, t.ex. ändra bilförmånsbeskattningen?
5. Är vi beredda att miljöinvestera svenska pengar i andra länder om det är ekonomiskt effektivare? T.ex. att bygga reningsverk i andra länder.
6. Är miljömål viktigare än andra politiska mål?
Ohållbar Utveckling i förslag till Internationellt program
Naturtillgångar uttöms, växt- och djurarter utrotas, hela det ekologiska systemet hotas och den biologiska mångfalden utarmas. Kapitalets behov av ständigt ökade marknader och den rika världens upptrappade konsumism medför en explosionsartad ökning av uttaget av jordens ändliga resurser.
Den ekologiska skulden är inte jämnt fördelad. Överkonsumtionen av naturresurser är direkt förknippad med den ekonomiska och politiska makten. En liten rik elit äger och kontrollerar en betydande del av världens resurser. Genomsnittligt förbrukar västeuropéer och US-amerikaner fyra respektive åtta gånger mer av jordens resurser än människorna i Asien och Afrika. Den rikaste miljarden människor förbrukar mer än 80 procent, den fattigaste miljarden mindre än 2 procent. Fortsätter denna utveckling kommer större delen av världens folk att stå inför gigantiska svält-, sjukdoms- och miljökatastrofer.
Människan har alltid påverkat sjöar, hav och landområden men har aldrig tidigare påverkat det globala klimatet. Årligen utvinns cirka 6 miljarder ton fossila bränslen och dessa icke förnyelsebara energikällor påverkar det globala klimatet genom att atmosfärens sammansättning av gaser förändras. Halten koldioxid ligger idag 30 procent över den naturliga och ökar allt snabbare. Klimatet blir varmare.
Inriktningen på produktion av exportvaror i de fattiga länderna kräver stora landområden, ofta de bästa markerna och de rikaste på naturresurser. De fattiga tvingas bort till gränstrakter till öknar och annan mark som inte är lämpad för jordbruk. Det skapar i sin tur nya miljöproblem med erosion och utarmning av jordmånen.
Enorma mängder mineraler tas ur jordens inre. Syntetiskt framställs en miljon kemikalier som inte kan brytas ner. Miljöfarlig industri dumpas i fattiga länder som desperat behöver intäkterna, med katastrofala följder. Internationella finansorgans, bl a världsbankens finansiering av stora miljöskadliga byggprojekt har lett till att livet för fattiga bönder på landsbygden försvåras. Privatiseringen och avregleringen av marknaden har lett till att alla naturtillgångar, till och med det lokala dricksvattnet säljs ut till transnationella bolag. I vissa länder har kolera kommit tillbaka när fattiga människor inte kunnat betala och avstängts från vattnet. Bristen på rent vatten är också en stor konfliktorsak på många håll i dagens värld.
Patent på liv är ett av privatiseringsiverns värsta utslag. Nord har biotekniken och forskningsresurserna, Syd har den biologiska mångfalden och råvaran. Lokal kunskap, frön och växter som förädlats och varit allmän egendom i generationer blir transnationella bolags egendom och patent. De äger koden för genetiskt modifierade grödor (GMO) som bönderna tvingas köpa nya varje år tillsammans med bekämpningsmedel patenterade av samma bolag. GMO-frön sprids, smittar och tränger också ut traditionella växter och minskar mångfalden.
Istället för lokala försörjningssystem finns idag ett globaliserat system där nästan 30 procent av all energi går åt till att producera, förädla och transportera livsmedel. De transnationella bolagens storskaliga odlingar, genmanipulation av grödorna och mattransporter utarmar både miljö och lokal livsmedelförsörjning. Det leder till att det på vissa platser saknas mat för dagen medan det på andra produceras osäljbara överskott.
Avverkningen av urskog och regnskog är också ett växande problem. Skövlingen sker i en rasande fart. Den biologiska mångfalden utarmas med långtgående konsekvenser för ekosystemet och fattiga människor står maktlösa inför transnationella bolags uppköp och rovdrift.
De multilaterala miljöavtalen - Kyoto, Montreal, Cartagena osv., väger lätt i förhållande till WTO som hävdar liberalisering av handel som överordnad princip. WTO är samtidigt det enda internationella organ som har en tvistlösningsmekanism. Om en konflikt uppstår mellan handels- och miljöintressen kan den föras till WTO för beslut och handelsintressena vinner. Ett stort problem är också USA:s ovilja att skriva under miljöavtalen.
Rättvist miljöutrymme är det utrymme som finns för varje människa om vi delar lika. Vänsterpartiet arbetar för en rättvis fördelning av världens tillgångar. De som idag står för den största resursförbrukningen måste minska sitt uttag.
Den rika delen av världen har de ekonomiska resurser som krävs för att gå före och genomföra den nödvändiga ekologiska omställningen, och skyldighet att göra det.
Vid exploatering av naturresurser måste miljökrav och mänskliga rättigheter gå före kommersiella hänsyn: Långsiktigt hållbart jordbruk och lokal produktion måste främjas och transporterna betala sina egna miljökostnader. Det är bara möjligt i ett socialistiskt samhälle, ett samhälle som inte styrs av kapitalets behov av vinstmaximering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar