Med Allan Svensson, Ola Rapace, Jakob Eklund, Katarina Ewerlöf, Anja Lundqvist, Magnus Krepper, Jacob Ericksson, Danilo Bejarano m fl.
Regi Erik Leijonborg
Hoffa har ett förflutet som bankrånare och flyr i en liten gummibåt som flyter iland i Estland. Han försöker börja ett nytt liv där, men längtan efter familjen blir alltför stor.
Ett ganska ovanligt grepp, att efter två omgångar av en tv-serie som haft miljonpublik, avsluta historien med en långfilm på bio. Filmmakarna har inte direkt underlättat för dem som inte har sett tv-serien. När man nu ändå använder Ola Rapaces berättarröst, hade det ju varit så lätt att till ett bildcollage låta honom berätta bakgrunden:Hur Hoffa (Rapace) och hans kompisar (Danilo Bejarano, Shanti Roney) i Stockholms-förorten bildade målarfirma. Hur de levde lite över sina tillgångar. Hur de skulle rädda ekonomin med ett enda bankrån. Hur de sedan hamnade i en ond spiral av allt grövre brott. Hur Hoffa hamnade i fängelse medan sambon (Anja Lundqvist) fick allt svårare att klara sig ensam med barnen och då uppvaktades av en envis granne (Magnus Krepper). Hur Hoffa rymde med en annan fånge (Jakob Eklund) och blev efterlyst för ett antal mycket grova brott. Det hade kunnat avhandlas på en och en halv minut. Nu kastas vi rakt in i nuet. Hoffa, som alla tror har dött, efter en flykt till sjöss, hamnade i Estland. Sambon flyttade ihop med grannen. Mer för att det var praktiskt, än av kärlek. Snart ska allas vägar korsas igen?Och det ska sägas direkt: Jag älskade tv-serien och sugs direkt in i berättelsens alla turer, även om här finns en komplikation i familjen som doftar lite väl mycket Hollywood-kliché. Rapace gör sin älskvärda slarver med samma briljans som tidigare, Lundqvists porträtt av en kvinna som dras mellan kärleken och ett mer realistiskt sätt att överleva, är fullständigt enastående. Spänning och dramatik, jag tror inte någon som gillade tv-serien blir besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar